Nationella patientsäkerhetsdagen 2025

Den 16 september arrangerade Socialstyrelsen den femte nationella patientsäkerhetsdagen i Stockholm. Temat för dagen var agera för säker vård med särskilt fokus på den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet 2025–2030 och dess grundläggande förutsättningar. Dagen hade också fokus på patientsäkerhet från start – säker vård för varje nyfödd och varje barn, som är temat för den internationella patientsäkerhetsdagen 2025.

Nationella patientsäkerhetsdagen är en återkommande konferens. Syftet med dagen är att skapa en mötesplats med möjlighet att fylla på med kunskap, inspireras och ta del av goda exempel inom området.

Konferensen arrangeras av Socialstyrelsen i samverkan med representanter från kommuner, regioner och aktörer från nationellt råd för patientsäkerhet.

Det här innehöll den nationella patientsäkerhetsdagen 2025

Här kan du ta del av konferensprogrammet för nationella patientsäkerhetsdagen 2025 (pdf)

Förmiddagens föreläsningar

Dagen inleddes med Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson som hälsade välkommen och berättade om vilka områden myndigheten ser behöver utvecklas framöver för att hälso- och sjukvården ska vara robust och säker och stå stadigt i den föränderliga värld vi verkar i.

Under rubriken ”Agera för säker vård – Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet 2025–2030” samtalade representanter för Nationell samverkansgrupp patientsäkerhet, Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag och Socialstyrelsen kring var står vi nu och hur kraftsamlingen för en säker vård – överallt och alltid – fortsätter.

Agera för säker vård – Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet 2025–2030 – presentation (pdf)

Parallella seminarier

Under förmiddagen hölls parallella seminarier inom olika ämnen kopplade till den nationella handlingsplanen och dess grundläggande förutsättningar.

Kompetensutveckling inom geriatrik – hur trygga lärandemiljöer ger ökad patientsäkerhet

Metodcentrum på Sollentuna sjukhus är en etablerad trygg lärandemiljö där medarbetare inom geriatriken kan utveckla sin kliniska kompetens genom både praktiska och teoretiska kunskaper. På seminariet kunde deltagarna lyssna till hur samarbetet mellan olika verksamheter inom äldre och mobil vård främjar livslångt lärande, ökad patientsäkerhet och personlig utveckling samtidigt som det bidrar till att säkerställa kompetens hos medarbetare. Deltagarna fick insikter i hur trygga lärandemiljöer konkret kan främja både individuellt lärande och samverkan, vilket i sin tur bidrar till ökad patientsäkerhet och förbättrad arbetsmiljö.

Kompetensutveckling inom geriatrik – hur trygga lärandemiljöer ger ökad patientsäkerhet (pdf)

Uppleva, förstå, agera – när lärandet börjar i verkligheten. Färdighetsträning inom kommunal hälso- och sjukvård

På det här seminariet utforskades hur praktisk erfarenhet kan skapa den nödvändiga förståelsen för teoretisk kunskap. Genom att vända på den traditionella ordningen – och att först uppleva och därefter förstå – skapar vi en starkare koppling till yrkesutövandet. Resultatet av det blir bättre beslut i skarpa situationer och ökad patientsäkerhet.

Uppleva, förstå, agera – när lärandet börjar i verkligheten. Färdighetsträning inom kommunal hälso- och sjukvård (pdf)

Förtroenderåd inom geriatrik – för ökad delaktighet och förbättrat informationsflöde

Capio Geriatrik i Sollentuna har infört ett förtroenderåd med målet att vidareutveckla samarbetet med patienterna, öka patientperspektivet inom slutenvården samt tydliggöra informationsflödet inom verksamheten och med patienter och närstående. Deltagarna på seminariet fick veta hur förtroenderådet genom olika fokusteman har lyft patientens delaktighet och säkerställt en trygghet och tydlig informationslinje mot patienter och anhöriga.

Förtroenderåd inom geriatrik – för ökad delaktighet och förbättrat informationsflöde (pdf)

Ett gemensamt råd för att stärka patient- och brukarsäkerhetsarbetet i vård och omsorg

Patient- och brukarsäkerhetsrådet fungerar som en samarbetsplattform som främjar en helhetssyn på säkerhetsarbetet inom hela Bräcke diakoni. Rådet består av tvärprofessionell kompetens inom medicin (MAS, Medicinisk rådgivare), rehabilitering (MAR) och socialt arbete (SAS). Deltagarna på seminariet fick ta del av hur arbetet med att samla olika roller, utgående från olika lagrum, skapar förutsättningar för effektiv styrning, kvalitetssäkring och ett långsiktigt lärande och inte minst ökad säkerhet för patienter och brukare.

Ett gemensamt råd för att stärka patient- och brukarsäkerhetsarbetet i vård och omsorg (pdf)

Sensegiving och sensemaking i förändringsprocesser – från införande till verklig implementering

Inom vård och omsorg är vi ofta effektiva när vi inför system och utvecklar strukturer. Utmaningen kommer senare – när handlingsplaner ska omsättas i praktisk verklighet. Region Kalmar län delade med sig av möjliga strategier för implementering av den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet.

Sensegiving och sensemaking i förändringsprocesser (pdf)

Patientsäkerhetskulturmätning som underlag för åtgärder

För att utvärdera patientsäkerhetskulturen inom Aleris samtliga sjukvårdsverksamheter infördes under 2021 Hållbart Säkerhetsengagemang, HSE-enkät. Det innebär att verksamheterna får specifik feedback på sitt resultat med jämförelser mot liknande verksamheter. Deltagarna på seminariet fick lyssna till hur Aleris använt den årliga mätningen för att utveckla lokala handlingsplaner till grund för specifika åtgärder.

Patientsäkerhetskulturmätning som underlag för åtgärder (pdf)

Hur medarbetarnas intresse stärkte ledningens engagemang och styrning i patientsäkerhetsarbetet

Hälso- och sjukvården är en högriskverksamhet med högt tempo, hög personalomsättning och många skärningspunkter med andra verksamheter. Sedan några år tillbaka upplever vi ett ökat engagemang bland medarbetarna, både för uppgifter som traditionellt betraktats som patientsäkerhetsarbete och för psykosociala faktorer på arbetsplatsen. Representanter från olika delar inom Anestesi- operations- och intensivvårdskliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping berättade om resan att ta tillvara medarbetarnas intresse och hur det har hjälpt till att stärka ledningens engagemang och styrning inom patientsäkerhet.

Hur medarbetarnas intresse stärkte ledningens engagemang och styrning i patientsäkerhetsarbetet (pdf)

Från goda intentioner till gemensam handling – det här händer när patienten blir medskapare på riktigt

Patientens och närståendes delaktighet är avgörande för säker vård – det är alla överens om – men ändå glöms de ofta bort när beslut fattas och processer formas. När patienter exkluderas från systemnivån ökar risken för vårdskador, misstro och onödiga kostnader – för individen, vården och samhället. Det är dags att ifrågasätta: varför är samverkan med patientföreningar fortfarande undantag snarare än norm? Vad händer när patienten faktiskt är medskapare på riktigt? Deltagarna på seminariet fick ta del av konkreta exempel från engagerade patientföreningar som visar hur verkligt samarbete ser ut – och varför patientföreträdare är oumbärliga partners för en trygg och säker vård, från lokal till nationell nivå.

Från goda intentioner till gemensam handling – det här händer när patienten blir medskapare på riktigt (pdf)

Eftermiddagens föreläsningar

Första delen av eftermiddagen

Första delen av eftermiddagen ägnades åt temat säker vård för varje nyfödd och varje barn, som är temat för den internationella patientsäkerhetsdagen 2025. Under passet fick deltagarna ta del av patientsäkerhetsläget inom barnsjukvården samt veta mer om på vilka sätt övriga delar av hälso- och sjukvården kan lära av barnsjukvården.

Vidare delade Region Jönköping med sig av sina erfarenheter av att samverka med barn och ungdomar i sitt arbete.

Astrid Lindgrens Barnsjukhus berättade om sitt systematiska arbetssätt för att bedöma och kategorisera läkemedelsavvikelser och hur det påverkar det nationella beslutsstödet för barnläkemedel.

Övergången från barnsjukvården till vuxensjukvård är ett välkänt kliniskt riskområde. I den avslutande delen av föreläsningen beskrevs Stepstones som är ett personcentrerat övergångsprogram för att förbättra övergången.

Patientsäkerhet från start – presentation (pdf)

Andra delen av eftermiddagen

Andra delen av eftermiddagen ägnades åt temat säkerhetskultur, en av de grundläggande förutsättningarna i den nationella handlingsplanen. Under rubriken ”Mitt beteende, patientens säkerhet – om säkerhetskultur i praktiken” diskuterade föreläsarna tillsammans med publiken vardagliga situationer som påverkar säkerheten och arbetsklimatet på våra arbetsplatser.

Mitt beteende, patientens säkerhet – om säkerhetskultur i praktiken – presentation (pdf)

Dagen avslutades med reflektion och samtal kring det fortsatta arbetet framåt.

Postrar med goda exempel

I pauserna kunde deltagarna ta del av en posterutställning med lärande exempel från olika verksamheter. Sex sjukvårdsregioner ställde ut postrar. Medlemmar från Nationellt råd för patientsäkerhet deltog som utställare.

Pilotstudie med de svenska versionerna av patientenkäten

I syfte att undersöka användbarheten av Swe-CYP-PREM i klinisk praxis utfördes en pilotstudie. Denna poster visar att enkäten accepteras av barn i olika åldrar och att den kan användas i klinisk praxis för att låta barn utvärdera vårdbesök vid svenska barnkliniker.

Children and young people-patient reported experience measure – Sjukvårdsregion Mellansverige (pdf)

Från rutin till närvaro – hur vårdkultur påverkar barns trygghet i akuta situationer

Barn är särskilt sårbara i akuta vårdmöten. Denna poster visar bland annat att det krävs både ökad kompetens och ett strukturerat barnperspektiv i organisationen för att säkerställa säker vård för alla barn.

Från rutin till närvaro – hur vårdkultur påverkar barns trygghet i akuta situationer – Norra sjukvårdsregionen (pdf)

En strukturerad arbetsprocess för vårdskadeprevention inom omvårdnad

Denna poster beskriver förändrade arbetssätt vid vårdskadeprevention inom omvårdnad och specifikt med fokus på trycksår. Processen ökade engagemanget, stärkte kompetensen och skapade strukturer för arbetet med att förebygga vårdskador.

En strukturerad arbetsprocess för vårdskadeprevention inom omvårdnad – Norra sjukvårdsregionen (pdf)

OPAT – Intravenös antibiotika i hemmet

Denna poster om OPAT (Outpatient Parenteral Antimicrobial Therapy)-projektet visar att intravenös antibiotikabehandling i hemmet är ett patientsäkert, resurseffektivt och uppskattat vårdalternativ.

OPAT – Intravenös antibiotika i hemmet – Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland (pdf)

Ledarskap för patientsäkerhet

I Sydöstra sjukvårdsregionen startades ett program för ledningsteam som bygger på aktuell kunskap om patientsäkerhet och tar avstamp i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Denna poster beskriver hur man gick tillväga samt resultat.

Ledarskap för patientsäkerhet – Sydöstra sjukvårdsregionen (pdf)

Patientsäkerheten i fokus i Hallands primärvård

Vårdcentralerna i Halland såg patientsäkerheten som ett intrång i en stressad vardag. Denna poster redovisar förändringsarbetet där ronderna blev patientsäkerhetsforum, öppna för alla, och resultatet av det.

Vi har väl inga problem? Hur Hallands primärvård satte patientsäkerheten i fokus – Södra sjukvårdsregionen (pdf)

Personcentrerad bedside-rond

Det fanns behov av att utveckla en rondmodell där familj och personal tillsammans skapar vårdplanen genom aktiv dialog med personcentrerad vård som grund. Denna poster visar hur arbetet gick till.

Personcentrerad bedside-rond – från behov till etablerad rutin – Södra sjukvårdsregionen (pdf)

Patientsäkerhetsårshjulet gör kompetensutveckling enkel i vardagen

För att kunna ge vård av hög kvalitet behöver medarbetarna hålla sig uppdaterade om den senaste beprövade forskningen. Denna poster visar hur ett årshjul gör det enkelt att prata patientsäkerhet i vardagen och hänga med i utvecklingen.

Patientsäkerhetsårshjulet – gör kompetensutveckling enkel i vardagen – Västra sjukvårdsregionen (pdf)

Nationella patientsäkerhetsdagen 2026

Den 15 september 2026 genomförs nästa års nationella patientsäkerhetsdag på Münchenbryggeriet i Stockholm. Mer information publiceras i Socialstyrelsens kalendarium under våren 2026.

Publiceringsdatum: