Säkerhetskultur

Säkerhetskulturen påverkar allt arbete

Så få patienter som möjligt ska drabbas av vårdskador. För att nå det målet behövs en god säkerhetskultur. Alla i verksamheten, tillsammans med patienten, skapar säkerhetskulturen.

En god säkerhetskultur innebär alltså att alla i hälso- och sjukvården är medvetna om och vaksamma på de risker som kan uppstå. Chefer och ledare har ett avgörande ansvar för att skapa förutsättningar för en god säkerhetskultur. Men var och en i organisationen har en viktig roll, oavsett yrke.

Arbeta långsiktigt med säkerhetskultur

Arbetet med säkerhetskultur behöver prioriteras av högsta ledningen. Det behöver vara långsiktigt och uthålligt.

God kvalitet och patientsäkerhet utvecklas bäst i organisationer med bra arbetsmiljö, psykologisk trygghet och en kultur där medarbetarna är delaktiga och tillsammans med ledningen strävar efter att upprätthålla en hållbar verksamhet.

Förhållningssätt och attityder till risker

Säkerhetskultur handlar om individuella förhållningssätt, attityder till varandra och gemensam uppmärksamhet på risker i hälso- och sjukvården. Individuella värderingar och antaganden är en grund som formar gruppens förståelse av omgivningen. De visar sig i olika beteenden och handlingar.

Hur alla beter sig mot varandra och samarbetar påverkar hur man hanterar risker och lär sig av både positiva och negativa händelser.

Organisationskulturen utgörs av de uppfattningar och värderingar som delas av människorna i en organisation. Säkerhetskultur handlar om organisationens och medarbetarnas föreställningar kring säkerheten.

Säkerhetssystem i hälso- och sjukvården

Inom hälso- och sjukvården finns flera olika områden där arbetet med säkerhet är centralt.

Det handlar om

• patientens säkerhet
• personalens säkerhet
• medicinteknisk säkerhet
• läkemedelssäkerhet
• informationssäkerhet
• strålskydd
• brandskydd
• transportsäkerhet.

Dessa säkerhetssystem påverkas av olika förutsättningar och krav. Det i sin tur påverkar synen på säkerhet och kulturen.

Patientsäkerhetskultur hänger samman och är beroende av säkerheten i alla delar i hälso- och sjukvårdssystemet. För att skapa en hög patientsäkerhet behöver arbetet med säkerhet genomsyra verksamhetens alla delar.

Värderingar påverkar kultur och klimat

En organisationskultur kan beskrivas som en kollektiv kunskap och ett förhållningssätt som grupper använder sig av för att tolka erfarenheter och tillägna sig beteenden.

Kulturen består av flera lager. Det innersta lagret handlar om våra individuella grundläggande antaganden och värderingar. Det yttre lagret, det vill säga klimatet, handlar om synliga uttryck, det man säger och gör. Ett klimat växer fram genom sociala processer, där medarbetarna ger mening åt praktiken och beteenden som de upplever och observerar. Klimatet är mer rörligt än kulturen.

En medarbetare kan behöva förflytta sig mellan flera arbetsplatser och kulturer, till och med under en och samma dag.

Vårdens subkulturer innebär både möjligheter och hinder

I hälso- och sjukvården finns flera subkulturer. Mätningar av patientsäkerhetsklimatet visar att det kan finnas skillnader i attityder och värderingar mellan olika yrkesgrupper och verksamheter.

Varje individ bär med sig värderingar som är formade av till exempel bakgrund, tidigare upplevelser och utbildning. Teamets kultur skapas utifrån och är beroende av de enskilda individernas värderingar och förhållningssätt.

Olika uppfattningar kan vara både risker och styrkor

Skillnaderna i uppfattning kan försvåra samarbetet i ett team eller i verksamheten och hindra utvecklingen. Men olika perspektiv kan också bidra till en säkrare vård. Därför är det viktigt med möten och samarbete mellan yrkesgrupper, enheter och verksamhetsområden. Det gör att man på ett konstruktivt sätt kan dela erfarenheter och skapa samsyn.