Säkerhetskultur

Här kan du läsa om varför en god säkerhetskultur är så viktig för patientsäkerheten. Läs också om förhållningssätt och attityder kring risker och om vad som kännetecknar en god säkerhetskultur.

Säkerhetskulturen påverkar allt arbete

Så få patienter som möjligt ska drabbas av vårdskador. För att nå det målet behövs en god säkerhetskultur. Alla i verksamheten, tillsammans med patienten, skapar säkerhetskulturen.

En god säkerhetskultur kännetecknas av

  • ett aktivt arbete med att identifiera risker och skador
  • ett aktivt arbete med att minimera risker och skador
  • ett öppet arbetsklimat där personalen tryggt kan rapportera, diskutera och ställa frågor om säkerhet
  • ett förhållningssätt där man inte skuldbelägger varandra
  • en organisation där alla lär av negativa händelser som har inträffat och är medvetna om risken för sådana händelser
  • en organisation där alla lär av det som har gått bra.

En god säkerhetskultur innebär att alla i hälso- och sjukvården är medvetna om och vaksamma på de risker som kan uppstå. Chefer och ledare i vården har ett avgörande ansvar för att skapa förutsättningar för en god säkerhetskultur. Men var och en i organisationen har en viktig roll, oavsett yrke.

God kvalitet och patientsäkerhet utvecklas bäst i organisationer med bra arbetsmiljö, psykologisk trygghet och en kultur där medarbetarna är delaktiga och tillsammans med ledningen strävar efter att upprätthålla en hållbar verksamhet.

Förhållningssätt och attityder till risker

Säkerhetskultur handlar om individuella förhållningssätt, attityder till varandra och gemensam uppmärksamhet på risker i hälso- och sjukvården. Individuella värderingar och antaganden är en grund som formar gruppens förståelse av omgivningen. De visar sig i olika beteenden och handlingar.

Hur alla beter sig mot varandra och samarbetar, påverkar hur man hanterar risker och lär sig av både positiva och negativa händelser.

Organisationskulturen utgörs av de uppfattningar och värderingar som delas av människorna i en organisation. Säkerhetskultur handlar om organisationens och medarbetarnas föreställningar kring och av betydelse för säkerheten.

Säkerhetssystem i hälso- och sjukvården

Inom hälso- och sjukvården finns flera olika områden där arbetet med säkerhet är centralt. Det handlar om patientens säkerhet, personalens säkerhet, medicinteknisk säkerhet, läkemedelssäkerhet, informationssäkerhet, strålskydd, brandskydd och transportsäkerhet. Dessa säkerhetssystem påverkas av olika förutsättningar och krav, vilket i sin tur påverkar synen på säkerhet och kulturen.

Olika-säkerhetssystem-i-hälso--och-sjukvården-beige.jpg

Patientsäkerhetskultur hänger samman och är beroende av säkerheten i alla delar i hälso- och sjukvårdssystemet. För att skapa en hög patientsäkerhet behöver arbetet med säkerhet genomsyra verksamhetens alla delar.

Värderingar påverkar kultur och klimat

En organisationskultur kan beskrivas som en kollektiv kunskap och ett förhållningssätt som grupper använder sig av för att tolka erfarenheter och tillägna sig beteenden.

Kulturen består av flera lager. Det innersta lagret handlar om våra individuella grundläggande antaganden och värderingar. Det yttre lagret, det vill säga klimatet, handlar om synliga uttryck, det man säger och gör. Ett klimat växer fram genom sociala processer, där medarbetarna ger mening åt praktiken och beteenden som de upplever och observerar. Klimatet är mer rörligt än kulturen.

En medarbetare kan behöva förflytta sig mellan flera arbetsplatser och kulturer, till och med under en och samma dag.

Vårdens subkulturer innebär både möjligheter och hinder

I hälso- och sjukvården finns flera subkulturer och mätningar av patientsäkerhetsklimatet visar att det kan finnas skillnader i attityder och värderingar mellan olika yrkesgrupper och verksamheter.

Varje individ bär med sig värderingar som är formade av till exempel bakgrund, tidigare upplevelser och utbildning. Teamets kultur skapas utifrån och är beroende av de enskilda individernas värderingar och förhållningssätt.

Olika uppfattningar kan vara både risker och styrkor

Skillnaderna i uppfattning kan försvåra samarbetet i ett team eller i verksamheten och hindra utvecklingen. Men olika perspektiv kan också bidra till en säkrare vård. Därför är det viktigt med möten och samarbete mellan yrkesgrupper, enheter och verksamhetsområden, så att man på ett konstruktivt sätt kan dela erfarenheter och skapa samsyn.

Arbeta långsiktigt med säkerhetskultur

Arbetet med säkerhetskultur behöver prioriteras av högsta ledningen och vara långsiktigt och uthålligt. Läs mer om patientsäkerhetskultur hos SKR, bland annat  rekommendationen för det fortsatta arbetet med patientsäkerhetskultur och handboken Att mäta patientsäkerhetskulturen.

Begreppet säkerhetskultur – historik

Begreppet säkerhetskultur etablerades i samband med reaktorkatastrofen i Tjernobyl 1986. Teknik och beteende räckte inte som orsaksförklaringar till olyckan, utan säkerhetskulturen blev en kompletterande förklaringsfaktor som tidigare inte hade använts i olycksutredningar.

Säkerhetsklimatskalor kan mäta säkerhetskulturen

Redan före olyckan i Tjernobyl hade forskare dock utvecklat säkerhetsklimatskalor. I skalorna fanns frågor om till exempel

  • utbildningskvalitet
  • ledningens attityder
  • uppmärksamhet kring säkerhetsfrågor
  • premiering av säkert beteende
  • medarbetares arbetstakt.

Senare tillkom skalor för medarbetarnas syn på ledningens engagemang för att arbeta med säkerhetsfrågor och bidra till medarbetarnas välbefinnande och delaktighet i säkerhetsarbetet.

Intresset för säkerhetskultur ökade på 2000-talet

Hälso- och sjukvården började intressera sig för patientsäkerhetsklimat och patientsäkerhetskultur på 2000-talet. Mätningar av patientsäkerhetsklimatet började 2008 och har fått en bredare spridning sedan 2011. Åren 2011–2014 mätte regionerna (dåvarande landstingen) patientsäkerhetskulturen vid två tillfällen. Rapporterna finns på SKR:s webbplats, tillsammans med handboken för att mäta patientsäkerhetskulturen och en tipsguide.

Om patientsäkerhetskultur hos SKR

Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: