Säkerhetskultur

Organisationskulturen är grunden för säkerhetskulturen

Organisationskulturen består av de uppfattningar och de värderingar som delas av människorna i en organisation. Det kan beskrivas som ”så som vi gör saker här”.

Säkerhetskultur handlar om hur organisationskulturen påverkar hur händelser och annat kopplat till säkerhet tolkas i en organisation. Det kan ha stor betydelse för hur säkerhet värderas och hanteras. Det är viktigt både ur ett patientsäkerhetsperspektiv och ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Organisationskulturen påverkar allt arbete

Så få patienter som möjligt ska drabbas av vårdskador. För att nå det målet behövs en god säkerhetskultur. Alla i verksamheten, tillsammans med patienten, bidrar till säkerhetskulturen.

En god säkerhetskultur innebär alltså att alla i hälso- och sjukvården är medvetna om och vaksamma på de risker som kan uppstå. Chefer och ledare har ett avgörande ansvar för att skapa förutsättningar för en god säkerhetskultur. Men var och en i organisationen har en viktig roll, oavsett yrke.

Arbeta långsiktigt med säkerhetskultur

Arbetet med säkerhetskultur behöver prioriteras av högsta ledningen. Det behöver vara långsiktigt och uthålligt.

God kvalitet och patientsäkerhet utvecklas bäst i organisationer som har goda kunskaper i säkerhetsfrågor, bra arbetsmiljö och hög psykologisk trygghet samt en kultur där medarbetarna är delaktiga och tillsammans med ledningen strävar efter att upprätthålla en hållbar verksamhet.

Läs mer om arbetsmiljö som riskområde på sidan Arbetsmiljö

Verktyg för att arbeta med arbetsmiljö och patientsäkerhet

Hållbart Säkerhets Engagemang, HSE

Hållbart Säkerhets Engagemang, HSE, är ett material som innehåller 11 frågeställningar som är centrala i arbetet med patientsäkerhet och arbetsmiljö. Materialet är främst tänkt för medarbetare med anknytning till hälso- och sjukvård eller kommunal vård som har direkt eller indirekt patientkontakt.

Frågeställningarna i HSE kompletterar HME-frågorna, Hållbart Medarbetar Engagemang, för en ökad systematisk uppföljning och återkoppling till verksamheterna.

Kombinationen av frågor om HSE och HME ger förutsättningar att arbeta med en säker vård i den egna verksamheten utifrån perspektiven patientsäkerhet och arbetsmiljö.

HSE – Löf

Säkerhetskulturtrappan från A till E

Säkerhetskulturtrappan från A till E är ett dialogverktyg som verksamheter kan använda för att kartlägga och utveckla sitt arbete med patientsäkerhet. Materialet som togs fram 2018 finns hos SKR. För närvarande uppdaterar Löf materialet och det kommer att publiceras på Löf:s webbplats under 2025.

Säkerhetskulturtrappan från A till E – i arkivet hos SKR

Förhållningssätt till varandra och prioriteringar påverkar säkerheten

Säkerhetskultur handlar om våra val och prioriteringar i det dagliga arbetet på alla nivåer. Det handlar också om vår gemensamma uppmärksamhet på risker i hälso- och sjukvården. Individuella värderingar och antaganden är en grund som formar gruppens förståelse av omgivningen. De visar sig i olika beteenden och handlingar.

Hur vi bemöter och beter oss mot kollegor och patienter samt hur vi samarbetar, påverkar hur vi hanterar risker och lär oss av både positiva och negativa händelser. Kulturen utvecklas av det konkreta arbetet med beteenden och metoder som ökar säkerheten. Det i sin tur kräver goda kunskaper i säkerhetsfrågor och förbättringsarbete.

Psykologisk trygghet

Psykologisk trygghet i en organisation innebär att medarbetarna är bekväma med att uttrycka sig och ta upp såväl idéer som farhågor och misstag. Psykologisk trygghet innebär också att det inte finns någon rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser som att ignoreras, förlöjligas eller hånas. Det innebär också att det går att ställa frågor eller be om hjälp om det uppstår osäkerhet kring något.

Psykologisk trygghet påverkar hur team presterar. Det handlar om att ha en arbetsmiljö som genomsyras av en ömsesidig respekt för varandra, en uppriktig ärlighet, öppenhet och ett kontinuerligt lärande.

En hög psykologisk trygghet kan påverka kliniska utfall, till exempel patientnöjdhet och färre avvikelser. Det har också betydelse för personalens arbetsmiljö. Det leder exempelvis till högre motivation och produktivitet, mindre stress och lägre personalomsättning samt till ökat samarbete och utveckling.

Säkerhetssystem i hälso- och sjukvården

Inom hälso- och sjukvården finns flera olika områden där arbetet med säkerhet är centralt.

Det handlar om

• patientens säkerhet
• personalens säkerhet
• medicinteknisk säkerhet
• läkemedelssäkerhet
• informationssäkerhet
• strålskydd
• brandskydd
• transportsäkerhet.

Dessa säkerhetssystem påverkas av olika förutsättningar och krav. Det i sin tur påverkar synen på säkerhet och kulturen.

Patientsäkerhetskultur hänger samman och är beroende av säkerheten i alla delar i hälso- och sjukvårdssystemet. För att skapa en hög patientsäkerhet behöver arbetet med säkerhet genomsyra verksamhetens alla delar.

Kultur och klimat

En organisationskultur kan beskrivas som en kollektiv kunskap och ett förhållningssätt som grupper använder sig av för att tolka erfarenheter och tillägna sig beteenden.

Kulturen består av flera lager. Det innersta lagret handlar om våra individuella grundläggande antaganden och värderingar. Det yttre lagret, det vill säga klimatet, handlar om synliga uttryck, det man säger, gör och ser. Ett klimat växer fram genom sociala processer, där medarbetarna ger mening åt praktiken och beteenden som de upplever och observerar. Klimatet är mer rörligt än kulturen.

En medarbetare kan förflytta sig mellan flera arbetsplatser, till och med under en och samma dag, och möter då olika kulturer som hen behöver förhålla sig till.

Vårdens subkulturer innebär både möjligheter och hinder

Forskning visar att olika yrkesgrupper i hälso- och sjukvården kan uppfatta säkerhetskulturen på olika sätt. Det kan finnas skillnader i attityder och värderingar mellan olika yrkesgrupper och verksamheter. Man talar om att det finns flera subkulturer i hälso- och sjukvården. Exempelvis skattar chefer generellt säkerhetskulturen högre jämfört med undersköterskor, sjuksköterskor och läkare.

Varje individ bär med sig värderingar som är formade av till exempel bakgrund, tidigare upplevelser och utbildning. Teamets kultur påverkas av enskilda individers värderingar och förhållningssätt.

Olika uppfattningar kan innebära både risker och styrkor

Skillnader i uppfattningar om säkerhet kan försvåra samarbetet i ett team eller i verksamheten och hindra utvecklingen. Men olika perspektiv kan också bidra till en säkrare vård. Därför är det viktigt med möten och samarbete mellan yrkesgrupper, enheter och verksamhetsområden. Det gör att man på ett konstruktivt sätt kan dela erfarenheter och skapa samsyn.