Historik

Patientsäkerhetsarbetet i Sverige utvecklades under första delen av 2000-talet med inspiration från omvärlden. Den första nationella patientsäkerhetskonferensen i Sverige arrangerades år 2003.

Det började med mätningar, undersökningar och handböcker

Arbetet med patientsäkerhet började med att regionerna (då landstingen) gjorde ett stort och viktigt arbete i samarbete med SKR. Bland annat började de mäta antalet vårdrelaterade infektioner och undersöka patientsäkerhetskulturen.

De utvecklade en metodik för att identifiera vårdskador inom sjukhusvården för vuxna. Senare utvecklades detta också för den psykiatriska vården för vuxna. Det gav underlag till utvecklingsarbete och lägesbeskrivningar.

De tog också fram flera handböcker, bland annat för riskanalys och händelseanalys. De tog även fram åtgärdsprogram för att förhindra olika typer av vårdskador och ett ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Åren 2011–2014 mätte regionerna, dåvarande landstingen, patientsäkerhetskulturen vid två tillfällen.

Lagstiftningen om patientsäkerhet utvecklades

Under samma period som regionerna påbörjade sitt arbete utvecklades lagstiftningen på området. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet från 2005 tydliggjorde kraven på vårdgivaren.

Patientsäkerhetslagen kom 2011. Den syftade bland annat till att stärka systemperspektivet och patienternas ställning för att få en säkrare vård. Samma år kom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9.

Årlig uppföljning av patientsäkerhetsarbetet

Mellan 2011 och 2014 hade regeringen årliga överenskommelser med SKR om att förbättra patientsäkerheten, med en prestationsbaserad ersättning. Syftet var att stärka ledningen och styrningen av patientsäkerhetsarbetet för att gradvis minska vårdskadorna. Socialstyrelsen följde upp överenskommelserna och konstaterade att de hade en positiv effekt. 

Flera aktörer har tagit fram riktlinjer, kunskapsunderlag och kvalitetsregister 

Flera olika aktörer har utvecklat nationella riktlinjer, behandlingsriktlinjer och evidensbaserade kunskapsunderlag på nationell nivå. Kvalitetsregistren har också byggts ut så att det går att följa verksamheternas arbete och följsamhet till riktlinjer och rekommendationer.

Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: