Skador kopplade till mun och tänder
Vårdskador kan uppstå på grund av brister i omhändertagandet inom såväl tandvård som övrig hälso- och sjukvård. Vårdskador kan också uppstå i omsorgen när omsorgspersonalen utför en hälso- och sjukvårdsinsats. Sjukdom i munnen som inte bedöms, diagnostiseras och åtgärdas, ökar risken för annan ohälsa och kan orsaka fysiskt, känslomässigt och socialt lidande för den som drabbas. Dessutom innebär det stora kostnader för samhället.
Patienter med bristande hälsa i mun, samt i och kring tänder, förekommer inom hela hälso- och sjukvården. Kunskapen om hur ohälsa och sjukdomar i munnen kan upptäckas och bedömas, samt hur man kan arbeta förebyggande för att undvika vårdskador, behöver stärkas och spridas i hela hälso- och sjukvården.
Olika lagstiftning men en fråga för hela hälso- och sjukvården
I patientsäkerhetslagen (2010:659) ingår tandvård i begreppet hälso- och sjukvård.
Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) omfattar inte tandvård. Hälso- och sjukvård definieras där som bland annat ”åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador”. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Tandvården är särskilt reglerad i tandvårdslagen (1985:125). Tandvård definieras där som ”åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan”. Målet är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen.
Läs mer på sidorna Hälso- och sjukvårdslagen och Tandvårdslagen
Munnen – en del av kroppen
Sjukdomar i munnen utgör en stor del av de icke-smittsamma sjukdomarna i världen, där karies och tandlossning är bland de vanligaste. Obehandlade kan de leda till ohälsa, men de är till stor del möjliga att förebygga.
Ett gott hälsotillstånd i munnen och de omgivande vävnaderna, här kallat munhälsan, hänger samman med den allmänna hälsan. Det finns samband mellan munsjukdomar, som karies och tandlossning, och hjärtkärlsjukdomar och diabetes. Det finns också sjukdomar som påverkar risken för att utveckla tandlossning, exempelvis diabetes typ 1 och typ 2.
Biverkningar i munhålan i samband med läkemedelsbehandling är vanliga, bland annat muntorrhet och smakstörningar. Muntorrhet kan i sig leda till bakterieangrepp och karies.
Samverkan är nödvändig
Trots att munhälsa och allmän hälsa hänger ihop och är ömsesidigt beroende av varandra, har munnen länge behandlats som något separat från övriga kroppen. Det är därför centralt att tandvården och den övriga hälso- och sjukvården samverkar. Samverkan såväl internt som externt är en förutsättning för att säkra kvaliteten på de insatser som ges inom socialtjänsten och insatser som ges enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och för att förebygga vårdskador i hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete ställer krav på att identifiera, beskriva och fastställa processer för bland annat samverkan. Det gäller hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten, det vill säga inom respektive vård- eller omsorgsgivares organisation. Det kan vara fråga om hur samverkan ska bedrivas till exempel mellan olika enheter eller andra organisatoriska delar och mellan olika personalgrupper. Samtidigt rör sig patienter, klienter och brukare ofta mellan flera vård- och omsorgsgivare. Processerna och rutinerna ska därför också säkerställa att samverkan möjliggörs med olika externa aktörer.
Läs mer på sidan Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete
Vårdskador kopplade till mun och tänder
Skador och ohälsa som kopplas till munnen kan räknas som vårdskada om de hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården, vilken inkluderar tandvården. De vårdskador som kan uppstå handlar om lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall. Det kan bland annat handla om sjukdomsutveckling i munnen såväl som i övriga kroppen.
Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Vad är patientsäkerhet?
Läs mer om begreppet vårdskada på sidan Patientsäkerhetslagen
Vårdskador till följd av att ohälsa i munnen inte uppmärksammas
Patienter med bristande munhälsa förekommer inom hela hälso- och sjukvården. Både tandvården och övriga hälso- och sjukvården behöver uppmärksamma bristande munhälsa hos patienter. Dålig munhälsa, till exempel i form av smärta, infektioner eller lösa tänder kan leda till svårigheter att tugga och svälja. Att sakna tänder eller lida av muntorrhet kan leda till nedsatt aptit, vilket i sin tur kan leda till näringsbrist och ytterst undernäring.
Dålig munhälsa kan också leda till sjukdomar såsom allvarliga infektioner i exempelvis lungorna och hjärtat. Till exempel kan obehandlad tandlossning och infektioner leda till ökad risk för hjärtinfarkt, försämrad blodsockerkontroll vid diabetes och åderförkalkning. Obehandlade infektioner i munnen kan spridas till övriga kroppen och orsaka allvarliga sjukdomstillstånd såsom sepsis eller akuta andningshinder.
Det är därför viktigt att alla delar av hälso- och sjukvården har kunskap om munhälsans betydelse och vilka grupper av människor som är sårbara. Det gäller även omsorgspersonal som utför hälso- och sjukvårdsåtgärder inom ramen för sitt arbete.
Vårdskador till följd av tandvårdsbehandling
Medicinsk och kirurgisk behandling i tänder, mun och käke kan leda till vårdskador i form av till exempel
- blödning
- värk och efterbesvär efter tanduttagning
- perforation, det vill säga ett oavsiktligt hål mellan tandens inre och den omgivande vävnaden
- filfraktur, det vill säga att en rotfyllningsfil går av och blir kvar inuti i tandroten
- tandförlust till följd av felaktig behandling
- behandling eller extraktion av fel tand
- felaktig implantatbehandling
- att föremål aspireras, det vill säga av misstag hamnar i luftstrupe och lungo
- infektion på grund av exempelvis utebliven antiobiotikaprofylax eller bristande hygienrutiner.
Tänder kan också skadas vid exempelvis sövning inför kirurg
Allvarlighetsgraden varierar
Allvarlighetsgraden av vårdskador kan vara olika. Det kan vara allt från ökat eller förlängt lidande som inte är bagatellartat, till behov av insatser på en högre vårdnivå och kvarvarande funktionsnedsättning. I värsta fall kan det leda till dödsfall.
Läs mer om begreppet allvarlig vårdskada på sidan Patientsäkerhetslagen
Orsaker till vårdskador kopplat till mun och tänder
Orsakerna till vårdskador i, eller kopplat till, munnen kan ha olika ursprung. Det kan handla om att personal inte gjort en undersökning, riskbedömning, vidtagit förebyggande åtgärder eller sett till att patienten fått vidare omhändertagande. Det kan också handla om felaktig bedömning av de permanenta tändernas antal, förväntade frambrott (det vill säga när de olika tänderna bryter igenom tandköttet och växer fram) och sjukliga tillstånd kring visdomständer.
Försenad, felaktig eller utebliven diagnos av till exempel karies, tandlossning, tandslitage eller käkfunktionsstörningar kan leda till vårdskador i form av tandförluster, smärta, nedsatt funktion, ökat vårdbehov, försämrad prognos för behandling och allvarliga sjukdomstillstånd i övriga kroppen.
Läs mer på sidan Diagnostiska fel
Andra vanliga orsaker till vårdskador är kallelserutiner som brister och missar i vårdens övergångar. Äldre och sköra patienter eller barn och unga med omfattande vårdbehov eller som vårdas utanför hemmet, exempelvis på hem för vård och boende (HVB), riskerar att drabbas av vårdskador om viktig information missas.
Läs mer under på sidorna Kommunikation och informationsöverföring och Samverkan och kontinuitet
Särskilda utmaningar på systemnivå
Munhälsan är generellt god i Sverige men det finns skillnader mellan olika grupper. Sämre munhälsa har ofta samband med låg inkomst, kort utbildning, dålig allmän hälsa och olika funktionsnedsättningar. Vissa grupper avstår från tandvård av ekonomiska skäl i högre grad än andra grupper.
Det föreligger också en ojämlik tillgång till tandvård. Det finns övergripande kompetensförsörjningsproblem i glesbygdsområden och i socioekonomisktutsatta områden inom storstäderna. Det påverkar personaltäthet och tillgång till klinker, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten och tillgänglighet. Konsekvensen kan bli att behovet av akut tandvård ökar, med till exempel ökad antibiotikaförskrivning till följd av infektionsspridning. Andra konsekvenser av ett uteblivet omhändertagande i tandvården kan vara att sjukvårdsbehov uppstår, till exempel på grund av infektionsspridning till övriga kroppen.
Hur vanligt är det med vårdskador i tandvården?
Det finns ingen tillförlitlig statistik på nationell nivå som visar hur vanligt det är med vårdskador i tandvården eller kopplat till bristande omhändertagande av tand- och munhälsa.
Löf sammanställer varje år skadestatistik. Skador inom tandvården utgör en betydande del av anmälningarna till Löf varje år.
Löfs nationella skaderapport för helåret 2025 – Löf
Särskilda riskgrupper
Riskfaktorer för ohälsa i munnen är svårigheter att sköta munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling på grund av sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Personer med behov av särskilt stöd som exempelvis bor i omsorgsboende förlorar lätt kontakten med tandvården.
Vissa grupper har en ökad risk för att drabbas av ohälsa i munnen. Det gäller till exempel
- äldre och sköra personer
- personer med kronisk sjukdom och multisjuka personer som kräver multidisciplinärt omhändertagande inom och över organisationsgränser
- personer som har svårt att få tillgång till tandvård eller tandvårdsbehandling på grund av psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar
- barn och unga i samhällsvård
- personer som lever i socioekonomisk utsatthet
- personer som har begränsad förmåga att hitta, förstå, värdera och använda hälsoinformation.
Metoder, verktyg och stödmaterial
Information och stödmaterial för att förebygga vårdskador kopplade till mun och tänder finns på sidan Förebygg vårdskador kopplade till mun och tänder