Suicid och suicidförsök

Patienter med risk att ta sitt liv förekommer inom alla delar av hälso- och sjukvården. En tredjedel av alla som dör genom suicid har en pågående kontakt med den psykiatriska vården. Men betydligt fler har haft kontakt med övrig hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att alla delar av hälso- och sjukvården har kunskap om suicidprevention och om hur sårbara individer ska bemötas.

För att minska risken för suicid behöver hälso- och sjukvården arbeta systematiskt och i samverkan med andra aktörer inom ramen för vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete. När risker och brister i verksamheten identifieras, åtgärdas och följs upp bidrar det till att förebygga suicid.

Suicid är konsekvensen av ett outhärdligt lidande

Suicid, det vill säga att ta sitt eget liv, är en avsiktlig självdestruktiv handling som leder till döden. Det är nästan alltid en konsekvens av ett outhärdligt psykiskt lidande.

Suicid är ett folkhälsoproblem. Förutom förlust av människoliv kan suicid leda till både stort psykiskt lidande och försämrad hälsa hos efterlevande närstående och andra berörda, till exempel hälso- och sjukvårdspersonal.

Suicid kan vara en vårdskada

Suicid är en allvarlig vårdskada om hälso- och sjukvården hade kunnat vidta adekvata åtgärder för att förhindra det men så inte har skett. Även ett suicidförsök är att betrakta som en allvarlig vårdskada om det hade kunnat undvikas genom adekvata åtgärder i vården. Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Vad är patientsäkerhet?

En bidragande orsak till suicid i hälso- och sjukvården kan vara att suicidrisken inte bedömts eller vägts in i behandlingsplaneringen. Det kan till exempel vara när patienten överförs från en vårdenhet till en annan eller vid uppföljning efter ett suicidförsök. Andra orsaker kan vara att patienten inte får tillräcklig hjälp att berätta varför hen ser döden som en utväg eller inte får stöd att hitta andra sätt att hantera sitt lidande och lösa grundläggande problem.

Brister i att upptäcka suicidrisk kan också uppkomma vid bedömning och behandling av ett underliggande sjukdomstillstånd, till exempel depression.

I SKR:s vägledning Utredning av allvarliga vårdskador. Vägledning vid utredning och handbok för metoden händelseanalys finns ett komplement och en checklista som stöd vid bedömningen av vårdskada vid psykiatriska tillstånd. Incidenter som suicid och suicidförsök är ofta konsekvenser av långvarig psykisk och/eller somatisk ohälsa och många aktörer kan vara inblandade. Det är ofta svårt att bedöma om ett längre förlopp var undvikbart. En sådan bedömning bör därför göras i ett tvärprofessionellt team i samråd med chefläkare.  

Det suicidförebyggande arbetet på systemnivå kan stärkas

Enskilda utredningar av suicid och suicidförsök som sammanställs och analyseras på aggregerad nivå, kan bidra till ett viktigt lärande. Det kan i sin tur minimera vårdskador inom hälso- och sjukvårdens verksamheter lokalt. Det finns dock skäl att sprida lärandet i en vidare krets.

Flera nationella sammanställningar av vårdgivarnas utredningar av suicid visar resultat som kan tyda på att slutsatser och kunskap om identifierade brister inte använts fullt ut i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Slutsatsen i den senaste nationella rapporten, Händelseanalyser av suicid inom hälso- och sjukvården, är att patientsäkerheten kan öka genom bland annat bättre uppföljning, vårdplanering, strukturerad suicidriskbedömning och samverkan.

Händelseanalyser av suicid inom hälso- och sjukvården hos Folkhälsomyndigheten

Glapp i vårdens övergångar utgör en risk för suicid

De flesta som begår suicid, omkring 85-90 procent, har någon form av psykisk sjukdom. Vanligast är depression, missbruk och beroendesjukdomar med inslag av ångest. De flesta har haft någon form av kontakt med hälso- och sjukvården under de två åren som föregick suicid.

Att uppmärksamma problematiken och stödja patienten utifrån den aktuella situationen kräver ofta ett samarbete mellan vårdgivare och andra aktörer, till exempel socialtjänsten. Samverkan är också central för att individen inte ska hamna i en situation där ingen tar ansvar för helheten. En säker vårdkedja är viktig för alla patienter och särskilt för individer med psykiatriska tillstånd eller för individer i någon form av kris. Sättet att organisera vården ska inte leda till glapp i övergångarna mellan olika vårdkontakter.

Läs mer på sidan Samverkan och kontinuitet

Risk- och skyddsfaktorer samt utlösande faktorer för suicid

Suicid är en konsekvens av ett stort lidande som kan orsakas av ett psykiatriskt tillstånd, fysisk sjukdom eller svåra livshändelser. Möten med patienter med risk för suicid kan förekomma i all hälso- och sjukvård.

Bakgrunden till suicid är ofta komplex. Många gånger förekommer flera samverkande faktorer. Därför är det viktigt att känna till och ha grundläggande kunskaper dels om risk- och skyddsfaktorer, dels om utlösande faktorer för suicid.

Risk- och skyddsfaktorer för suicid

Riskfaktorer innebär att risken för suicid är förhöjd. Psykiatriska tillstånd och tidigare suicidförsök är starka riskfaktorer.

Skyddsfaktorer i sin tur kan fungera skyddande mot suicid. Exempel på skyddande faktorer kopplade till personlighet är god problemlösningsförmåga och goda relationer. Kontinuitet i och god tillgänglighet till vården kan också fungera skyddande.

Risk- och skyddsfaktorerna går i olika grad att påverka. Ur ett suicidpreventivt perspektiv kan det vara av värde att stärka skyddsfaktorer. Det kan bland annat göras genom att hälso- och sjukvården följer upp en person som skrivs ut från heldygnsvård eller efter suicidförsök. Det kan också göras genom att främja goda relationer till närstående.

Risk- och skyddsfaktorer hos Rekommendationer för suicidpreventiva insatser, Respi

Utlösande faktorer för suicid

Utöver riskfaktorer kan även utlösande faktorer bidra till att en individ ser suicid som en lösning på sitt lidande. En skilsmässa, andra relationsproblem eller att bli arbetslös är exempel på utlösande faktorer som kan bidra till att en individ ser suicid som en lösning.

Tidigare suicidförsök och psykiatriska tillstånd ger förhöjd risk för suicid

Ett viktigt sätt att förebygga suicid är att behandla sjukdomstillstånd som orsakar lidande. Genom att identifiera riskgrupper kan tidiga preventiva åtgärder och behandling sättas in.

De enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är

  • tidigare suicidförsök
  • psykiatriska tillstånd.

Psykiatriska tillstånd kopplade till ökad suicidrisk

Dessa psykiatriska diagnoser är kopplade till ökad suicidrisk:

  • Depressioner
  • Bipolära syndrom
  • Schizofreni och andra psykoser
  • Adhd
  • Autism
  • Personlighetssyndrom
  • Skadligt bruk och beroende av alkohol eller andra substanser

Personer som tar sitt liv under pågående kontakt med hälso- och sjukvården har ofta ett eller flera psykiatriska tillstånd parallellt, så kallad samsjuklighet.

Depressioner

Depression är den vanligaste underliggande diagnosen vid suicid. De allra flesta som blir deprimerade tar dock inte sitt liv. Suicidrisken vid depression ökar om personen också har sömnstörning, ångest eller är agiterad. Depression kan även förekomma vid vissa somatiska sjukdomar, och då öka suicidrisken.

Depression och ångestsyndrom hos Nationella vård- och insatsprogram

Bipolära syndrom

Depression vid bipolärt syndrom medför risk för suicidala handlingar genom den instabilitet som bipolariteten innebär. Ogenomtänkta handlingar under en manisk episod kan ge skuld- och skamkänslor som komplicerar en efterföljande depression och ökar suicidrisken ytterligare.

Depression och ångestsyndrom hos Nationella vård- och insatsprogram

Schizofreni och andra psykoser

Vid psykossjukdom är suicidrisken förhöjd och ofta svår att bedöma. Risken är särskilt hög bland unga män med schizofren sjukdom och samtidig social problematik, till exempel svårigheter i familjen, med utbildning eller arbete. Risken kan också vara förhöjd när psykossjukdomen innebär successivt försämrad funktionsförmåga och livskvalitet.

Schizofreni och liknande tillstånd hos Nationella vård- och insatsprogram

Adhd, autism och personlighetssyndrom

Psykiatriska tillstånd såsom adhd, autism och personlighetssyndrom med emotionell instabilitet, kan innebära ökad risk för suicid. Det är vanligt att dessa tillstånd förekommer samtidigt med andra psykiatriska tillstånd.

Adhd hos Nationella vård- och insatsprogram

Skadligt bruk och beroende av alkohol eller andra substanser

Skadligt bruk och beroende av alkohol eller andra substanser kan medföra ökad risk för suicid. Det gäller särskilt om personen har utvecklat sociala problem eller kroppslig sjukdom. Det är vanligt med samsjuklighet mellan skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd. Tilläggas kan att ruset minskar impulskontrollen, vilket kan leda till en lägre tröskel för suicidhandlingar.

Missbruk och beroende hos Nationella vård- och insatsprogram

En närståendes suicid innebär risk för eget suicidalt beteende

Stöd till de efterlevande är en viktig del av det suicidpreventiva arbetet. Någon som till exempel mist ett barn eller en partner genom suicid kan utveckla komplicerad sorg eller psykiatriska tillstånd, till exempel depression eller posttraumatiskt stressyndrom. Det kan innebära förhöjd risk för egen suicidalitet efter förlusten.

Många gånger kan stödet till närstående brista, såväl vid suicidförsök som vid fullbordat suicid. Det finns tabu runt suicid och det är viktigt att vården uppmärksammar och följer upp de efterlevandes behov av stöd efter en traumatisk och smärtsam förlust. Det är centralt med tydliga rutiner för hur stöd till efterlevande ska ske och erbjudas inom verksamheten.

Det behövs mer forskning om förebyggande insatser och effekter av insatser specifikt riktade till efterlevande efter suicid.

Stöd till anhöriga efter suicid hos SBU

Kroppslig sjukdom kan påverka suicidrisken

Kroppslig sjukdom kan vara en del i de problem som föregår suicid, både tidigt och sent i sjukdomsutvecklingen. Det gäller särskilt om patienten har funktionsnedsättningar som medför att hen blir beroende av andra personer. Det kan vara neurologiska sjukdomar som till exempel MS och ALS. Risken för suicid är även förhöjd vid exempelvis smärttillstånd, diabetes, reumatisk sjukdom och cancer.

Svår kroppslig sjukdom som kompliceras av depression ökar också suicidrisken. Det är inte ovanligt att depressiva symtom misstolkas som tecken på den kroppsliga sjukdomen, särskilt hos äldre personer. Därmed upptäcks eller behandlas inte suicidrisken på ett lämpligt sätt. För att adekvat behandling ska kunna sättas in är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen har kunskap om hur depression upptäcks och behandlas. Det är också viktigt att våga fråga om patienten har tankar på suicid. Samtidigt behövs det redskap för att ta hand om svaret.

Statistik om suicid och suicidförsök

Statistik om suicid
  • Under 2020 dog 1 168 personer av suicid i Sverige. Ytterligare 273 fall registrerades där det fanns en misstanke om suicid men avsikten inte kunde styrkas.
  • Fler män än kvinnor dör i suicid. Män över 85 år är överrepresenterade.
  • Suicidtalen i Sverige har minskat över tid. Nivån har varit i det närmaste oförändrad eller minskat något de senaste tjugo åren. Undantaget är den yngsta åldersgruppen, 15-29 år. Där har fallen ökat något hos både kvinnor och män.
  • Det är vanligare att män dör i suicid medan kvinnor oftare gör suicidförsök. Det kan förklaras av att män är mindre benägna än kvinnor att söka psykiatrisk vård. En annan förklaring kan vara att män oftare använder våldsamma metoder som leder till fullbordade suicid.

Statistik om suicid hos Folkhälsomyndigheten

Statistik om suicidförsök
  • Enligt den senaste statistiken fick totalt 6 802 personer i befolkningen sjukhusvård till följd av ett suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling. Kvinnor vårdas oftare än män. Det är främst flickor i åldern 15–19 år som får vård på sjukhus.
  • 13 procent av befolkningen uppger att de haft suicidtankar någon gång i livet.
  • Fler unga personer och något fler kvinnor uppger att de har haft suicidtankar. Det är dock långt ifrån alla dessa personer som sedan planerar, försöker eller fullbordar att ta sina liv.
  • 5 procent av kvinnorna och 3 procent av männen uppger att de försökt ta sitt liv.

Statistik om suicid hos Folkhälsomyndigheten

Metoder, verktyg och stödmaterial

Information och stödmaterial för att förebygga suicid finns på sidan Förebygga suicid. 

Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: