Suicid

En tredjedel av alla som tar sitt liv har en pågående kontakt med den psykiatriska vården, men betydligt fler har haft kontakt med annan hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att alla delar av vården har kompetens att upptäcka självmordsbenägenhet.

Suicid, det vill säga att ta sitt eget liv, är den vanligaste yttre orsaken till att människor dör i Sverige. Död genom suicid är nästan alltid en konsekvens av outhärdligt psykiskt lidande. Suicid leder ofta till stort lidande och försämrad hälsa även för närstående och andra berörda, till exempel hälso- och sjukvårdspersonal.

Systematiskt arbete för att minska suicid

Patienter med förhöjd risk att ta sitt liv förekommer inom alla delar av hälso- och sjukvården. För att minska risken för suicid behöver hälso- och sjukvården arbeta systematiskt och förebyggande med god samverkan mellan olika instanser.

Suicid kan liknas vid ett psykologiskt olycksfall

Suicid innebär en avsiktligt självdestruktiv handling som leder till döden. Det kan liknas vid ett psykologiskt olycksfall, där individen hamnat i en situation som just då framstår som omöjlig att förändra.

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården

Personer med en psykisk störning eller sjukdom har förhöjd risk för suicid. En tredjedel av alla som tar sitt liv har en pågående kontakt med den psykiatriska vården, men betydligt fler har haft kontakt med annan hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att alla delar av hälso- och sjukvården har kompetens att upptäcka självmordsbenägenhet.

Fler människor som tar sitt liv än som dör i trafiken 

Det är ungefär fyra gånger fler som tar sitt liv än som dör i trafiken varje år. År 2018 avled 1 268 personer i Sverige till följd av säkerställda suicid, det vill säga suicid där det bedöms vara helt tydligt att personen hade för avsikt att ta sitt liv. Fullbordade suicid är vanligast bland äldre män.

Suicidprevention.se hos Folkhälsomyndigheten

Suicid som vårdskada

Suicid är en allvarlig vårdskada om hälso- och sjukvården hade kunnat vidta adekvata åtgärder för att förhindra det men så inte har skett. Även ett suicidförsök är att betrakta som en allvarlig vårdskada om det hade kunnat undvikas genom adekvata åtgärder i vården. Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Vad är patientsäkerhet?

En bidragande orsak till suicid i hälso- och sjukvården kan vara att suicidrisken inte värderats eller vägts in i behandlingsplaneringen, till exempel när patienten överförs från en vårdinstans till en annan eller när hälso- och sjukvårdspersonal gör en uppföljning efter ett suicidförsök. Det kan också handla om att patienten inte får tillräcklig hjälp att berätta varför hen ser döden som en utväg eller att hitta andra sätt att hantera sitt lidande och sina problem.

Riskfaktorer för suicid

De enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är

  • tidigare suicidförsök
  • psykisk sjukdom.

Risken att avlida vid ett suicidförsök är högre om personen vid försöket har en kliniskt påvisbar psykisk störning eller sjukdom. Risken är också förhöjd om personen gjort flera tidigare suicidförsök och då använt en våldsam metod. Suicidförsök bland äldre leder oftare till fullbordade suicid än de gör bland yngre personer.

Psykisk störning eller sjukdom innebär förhöjd risk för suicid

Människor som tar sitt liv under pågående kontakt med hälso- och sjukvården har ofta en eller flera psykiska störningar eller sjukdomar. De psykiatriska diagnoser som är kopplade till ökad suicidrisk är

  • depressioner
  • bipolära sjukdomar
  • schizofreni och andra psykoser
  • adhd
  • personlighetssyndrom
  • skadligt bruk och beroende av alkohol eller andra substanser.

Depression är den vanligaste underliggande diagnosen vid suicid, vid svår recidiverande depression och måttligt svår depression men redan vid förstagångsdepression. De allra flesta som blir deprimerade tar dock inte sitt liv. Suicidrisken vid depression ökar om personen också har sömnstörning, ångest eller är agiterad exempelvis rastlös, orolig eller arg. Depression kan även finnas vid olika somatiska sjukdomar, och kan också då öka suicidrisken. Risken ökar även vid samsjuklighet, när flera olika psykiska störningar finns samtidigt.  

Depression vid bipolär sjukdom medför risk för suicidala handlingar genom den instabilitet som bipolariteten innebär. Ogenomtänkta handlingar under en manisk episod kan ge skuld- och skamkänslor som komplicerar depressionen och ökar på suicidrisken. Det finns även andra psykiska störningar som medför försämrad förmåga att kontrollera impulser eller affekter; till exempel kan adhd och personlighetssyndrom med emotionell instabilitet och missbruk medföra ökad suicidrisk.

Vid psykossjukdom är suicidrisken förhöjd och ofta svår att bedöma. Risken är särskilt hög bland unga män som haft schizofren sjukdom och samtidig social problematik i några år, till exempel svårigheter i familjen, med utbildning eller arbete. Risken kan också vara förhöjd när psykossjukdomen innebär successivt försämrad funktionsförmåga och livskvalitet.

Skadligt bruk och beroende av alkohol eller andra substanser kan också medföra ökad risk för suicid, särskilt om personen har utvecklat sociala problem eller kroppslig sjukdom. Det är vanligt med samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och skadligt bruk och beroende, vilket behöver uppmärksammas i hälso- och sjukvården.

Psykosociala problem kan också innebära förhöjd suicidrisk

Psykosociala problem kan öka suicidrisken, till exempel familjeproblem eller andra relationsproblem, att misslyckas i skolan eller hamna utanför arbetslivet.

Många förlustdrabbade närstående som till exempel mist ett barn eller en partner genom suicid, kan utveckla psykisk ohälsa och förhöjd risk för eget suicid efter förlusten.

Suicidalt beteende hos en förälder är på längre sikt förenat med förhöjd risk även för barnen, särskilt om de är barn eller tonåringar när självmordet inträffar. Barn till en förälder som avlidit genom olycka, suicid eller våld löper en fördubblad risk att själva dö i suicid som unga vuxna, jämfört med unga som inte förlorat en förälder på det sättet.

Även kroppslig sjukdom kan påverka risken

Kroppslig sjukdom kan vara en viktig del i de problem som föregår suicid, både tidigt och sent i sjukdomsutvecklingen, särskilt om patienten har funktionsnedsättningar som medför att hen blir beroende av andra personer. Det gäller neurologiska sjukdomar som MS, ALS, epilepsi, Huntingtons sjukdom, förvärvad spinalskada och stroke. Risken för suicid är även förhöjd vid exempelvis diabetes, reumatisk sjukdom och cancer.

Svår kroppslig sjukdom som kompliceras av depression ökar också suicidrisken. Det är inte ovanligt att depressiva symtom misstolkas som tecken på den kroppsliga sjukdomen och därmed inte behandlas på ett lämpligt sätt. Därför måste hälso- och sjukvårdspersonal ha god kunskap om hur depression upptäcks och behandlas, och våga fråga om patienten har tankar på suicid.

Metoder, verktyg och stödmaterial

Information och stödmaterial för att förebygga suicid finns på sidan Förebygga suicid. 

Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: