Skador till följd av kirurgisk behandling
Många olika slags skador kan inträffa vid kirurgi
Kirurgi och andra ingrepp kan vara allt från en operation till en undersökning, behandling eller provtagning som görs via huden eller naturliga kroppsöppningar. Många olika typer av skador kan inträffa i samband med kirurgi och andra ingrepp – både före, under och efter själva ingreppet. Ibland visar de sig inte förrän en tid efteråt.
Exempel på skador i samband med eller till följd av kirurgi och andra ingrepp är
- vårdrelaterade infektioner, till exempel i form av sårinfektioner, urinvägsinfektioner, lunginflammationer eller lunginflammation i samband med respiratorbehandling (VAP, ventilatorassocierad pneumoni)
- blåsöverfyllnad som kan ge långvarig skada på urinblåsan
- skador på nerver, blodkärl eller andra vävnader
- trycksår, vilket både kan uppstå under ett ingrepp eller i samband med den postoperativa vården
- blödningar och perforationer, där inre organ kan skadas
- tryckskador, till exempel från slangar och annat material
- fallskador
- förväxlingar av till exempel kroppsdelar eller organ.
En vårdskada om skadan hade kunnat förhindras
En skada till följd av kirurgi och andra ingrepp räknas som en vårdskada om adekvata åtgärder hade kunnat vidtas av hälso- och sjukvården, men så inte har skett och patienten till följd av det har drabbats av en skada, ett lidande, en sjukdom eller har avlidit.
Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Vad är patientsäkerhet?
10–20 procent av skadorna i vården
Antalet skador varierar beroende på vilken specialitet det gäller. Men i svenska material står sådana skador för 10–20 procent av det totala antalet skador.
Äldre personer och små barn drabbas lättare
Skador till följd av kirurgi och andra ingrepp kan drabba alla patienter. Men sköra patienter löper särskilt hög risk, till exempel äldre personer och små barn. Dessutom är risken för skador högre i samband med akuta ingrepp än vid planerade.