Trycksår

En skada i huden eller underliggande vävnad

Ett trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad. Skadan uppstår när närings- och syretillförseln försämras på grund av ett tryck eller tryck i kombination med att huden förskjuts mot den underliggande vävnaden, så kallat skjuv. Det ger dåliga förutsättningar för läkning. Ofta blir såret infekterat vilket ytterligare försvårar läkningen. När ett sår uppkommit blir det ofta långvarigt och kräver olika typer av åtgärder för att läka.

Tryckskadan uppstår om en person ligger eller sitter i samma ställning under lång tid eller då något fortlöpande trycker på huden utifrån. Förutsättningarna för att utveckla trycksår varierar mellan olika personer. Det är därför viktigt att varje patient får en individuell bedömning och behandling.

Ett sår kan uppkomma på alla delar av kroppen men risken är störst där huden

• ligger nära utskjutande benpartier som ryggslut, höfter och hälar
• utsätts för långvarigt tryck utifrån av till exempel katetrar eller bandage.

Risken ökar när hudområdet utsätts för fukt eller temperaturhöjning.

En vårdskada om trycksåret hade kunnat förhindras

Ett trycksår räknas som en vårdskada om hälso- och sjukvården hade kunnat vidta adekvata åtgärder för att förhindra trycksåret men så inte har skett, och patienten har drabbats av en skada, ett lidande eller en sjukdom alternativt har avlidit till följd av det. 

Det kan till exempel handla om att hälso- och sjukvårdspersonalen inte gjorde någon riskbedömning eller inte satte in förebyggande åtgärder.

Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Vad är patientsäkerhet?

11 procent av skadorna i vården är trycksår

Trycksår står för drygt 11 procent av skadorna. Det visar resultaten från regionernas markörbaserade journalgranskning, MJG, 2022.

Läs mer om MJG på sidan Markörbaserad journalgranskning, MJG

Markörbaserad journalgranskning – SKR

Många faktorer ökar risken för trycksår

Vem som helst kan få trycksår och det finns många faktorer som ökar risken. Det kan till exempel vara

• nedsatt rörlighet med svårighet att själv ändra läge, till exempel efter en stroke eller fraktur eller i samband med anestesi
• att patienten är rullstolsburen eller sängbunden
• förlamning eller nedsatt känsel
• otillräckligt näringsintag eller uttorkning
• intag av sömnmedel och andra sederande läkemedel.

Verktyg, metoder och stödmaterial

Information och stödmaterial för att förebygga trycksår finns på sidan Förebygga trycksår.