Markörbaserad journalgranskning, MJG

Så här fungerar MJG

Metoden MJG går ut på att, på ett strukturerat sätt, granska slumpvis utvalda journaler. En sjuksköterska söker i journalen efter definierade markörer, det vill säga indikationer på att en skada kan ha inträffat. Därefter gör granskningsteamet, som består av minst en sjuksköterska och en läkare, en granskning av journaldokumentationen utifrån de påträffade markörerna.

Granskningsteamet bedömer

• vilken typ av skada som patienten har drabbats av
• skadans allvarlighetsgrad
• om skadan hade kunnat undvikas, det vill säga om det handlar om en vårdskada.

Metoden innebär att granskningen följer patientens väg genom vården och att sådant som oavsiktligen drabbar patienten kan fångas upp. Det som traditionellt ofta kallas komplikation betecknas därmed ofta som skada. Därefter bedöms om det skulle ha kunnat undvikas, det vill säga om det var en vårdskada.

Resultaten av granskningen samlas i en nationell databas, som direkt ger granskningsteamet överblick över egna data. Databasen gör det också möjligt att sammanställa resultaten nationellt.

Handbok Markörbaserad journalgranskning – för att identifiera och mäta skador i vården – SKR

Metoden MJG för psykiatri

MJG för allmänpsykiatrisk vård för vuxna och för rättspsykiatrisk vård har utvecklats utifrån erfarenheterna från MJG i den somatiska vården. Metoden MJG för psykiatri följer samma grundprinciper som MJG för somatisk vård.

I MJG för psykiatri används markörer inte enbart för att identifiera skador. Markörer används också för att kartlägga kvalitetsbrister. Det kan vara brister i följsamhet till riktlinjer och överenskomna arbetssätt, även om en skada inte inträffat. Ett exempel på en sådan markör med dubbel funktion är ”Avsaknad av somatiskt status i samband med slutenvård”.

Handbok Markörbaserad journalgranskning i psykiatri – för att identifiera och mäta skador i vården – SKR

Metoden MJG för barn- och ungdomspsykiatri

Utifrån erfarenheterna från MJG för vuxenpsykiatrin har metoden anpassats till barn- och ungdomspsykiatrin.

Handbok i markörbaserad journalgranskning inom barn- och ungdomspsykiatri – För att systematiskt identifiera och bedöma skador i vården för bättre patientsäkerhet – Socialstyrelsen (pdf)

Metoden MJG för barnsjukvård, hemsjukvård och ambulanssjukvård

MJG har också utvecklats för barnsjukvård på sjukhus, för hemsjukvård och ambulanssjukvård. Inom barnsjukvården har granskningar genomförts i några regioner. Men förutom i projektform har det ännu inte gjorts granskningar inom hemsjukvården eller i ambulanssjukvården. Eftersom någon samordnad granskning inte har inletts, finns inte några övergripande resultat inom dessa områden.

Handbok Markörbaserad journalgranskning inom hemsjukvård och Markörer för journalgranskning i barnsjukvården – SKR

Metoden MJG för riktad granskning

Det går att använda MJG i verksamheten eller på förvaltningsnivå för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. På SKR:s webbplats finns nationella granskningar redovisade i rapporter. Urvalet av journaler för granskning har varit slumpmässigt för att få jämförbara data.

Metoden kan även användas lokalt, inom en verksamhet, för att granska till exempel en viss diagnosgrupp eller ett specifikt vårdförlopp. Urvalet kan till exempel vara mångbesökare på en akutmottagning, lång vårdtid eller specialgranskning av alla dödsfall på en intensivvårdsavdelning. Ett annat exempel är granskning av patienter som vårdats för covid-19.

Rapport Skador vid vård av covid-19-patienter – SKR

Genom MJG kan patientsäkerheten utvecklas

Sedan 2013 har i stort samtliga regioner deltagit i den markörbaserade journalgranskningen för den somatiska vuxenvården. Därmed ger resultatet av granskningarna en bild av läget på både lokal, regional och övergripande nivå i landet.

Sedan 2017 genomförs MJG även inom psykiatrisk vård för vuxna.

Överblicken som MJG ger gör det möjligt att identifiera faktorer och förhållanden som påverkar patientsäkerheten i ett systemperspektiv. Resultaten ger också underlag för utveckling av patientsäkerheten lokalt, regionalt och nationellt.

MJG visar vilka skador och vårdskador som drabbar patienterna

MJG är den enda metod i Sverige som ger information om vilka skador och vårdskador som förekommer i somatisk sjukhusvård och psykiatrisk sjukvård och hur vanliga de är.

Resultat av MJG

Resultat från den somatiska vuxenvården

• Olika typer av vårdrelaterade infektioner, VRI, är de vanligaste skadorna i sjukhusvården. De utgör en tredjedel av skadorna.
• Skador med relation till kirurgiska ingrepp eller läkemedelsbehandling utgör sammanlagt nästan en fjärdedel av skadorna.
• När en skada inträffar är det mest vanliga att konsekvensen för patienten är övergående, men någon form av åtgärd krävs. För hälften av de patienter som får en skada påverkas inte vårdtiden. Men i nästan hälften av fallen blir vårdtiden förlängd, eller så krävs ytterligare vårdkontakter.
• 2 procent av skadorna ger bestående men. 6 av 10 dessa skador bedöms gå att undvika.
• 1 procent av skadorna kräver snabb livsuppehållande åtgärd. 6 av 10 av dessa skador bedöms gå att undvika. 2 procent av skadorna bidrar till dödsfall. 4 av 10 av dessa skador bedöms gå att undvika.

Resultaten i senaste rapporten Markörbaserad journalgranskning – Skador i somatisk vård januari 2013 – december 2019, nationell nivå – SKR

Rapporten Allvarliga skador och vårdskador – Fördjupad analys av skador och vårdskador i somatisk vård av vuxna vid akutsjukhus – Socialstyrelsen

Resultat från den allmänpsykiatriska vuxenvården

• Den vanligaste skadan inom psykiatrisk vård är ”avsiktlig självdestruktiv handling”. I det begreppet ingår självskadehandling utan suicidavsikt, men också suicidförsök.
• En annan vanlig skada är ”förlängt sjukdomsförlopp”. Det är den vanligaste undvikbara skadan. Förlängt sjukdomsförlopp innebär att patienten haft sjukdomssymptom och påverkad hälsa längre tid än vad som skulle ha behövts.
• Vårdskador inom psykiatrin är vanligare bland kvinnor än bland män.

Vid MJG inom psykiatri kartläggs också kvalitetsbrister. Analys av resultaten visar att kvalitetsbrister leder till en ökad andel skador och vårdskador. Även om patienter inte kommit till skada, kan kunskap om kvalitetsbrister ge bra underlag för utvecklings- och förbättringsarbete.

Resultaten av granskningen av kvalitetsbrister visar bland annat:

• I två tredjedelar av de granskade vårdtillfällena har verksamheten i vården inte helt och hållet följt nationella eller lokala riktlinjer.
• De vanligaste kvalitetsbristerna är att vårdplan saknas, och att kroppsundersökning inte gjorts vid inläggningen av patienten.

Inom rättspsykiatrisk vård är skador och vårdskador vanligare än inom allmänpsykiatrin. Kvalitetsbrister är också vanligare inom rättspsykiatrin.

Resultaten i senaste rapporten Skador inom psykiatrisk vård, 2019 – SKR