Markörbaserad journalgranskning, MJG
Socialstyrelsen tar över handböcker för MJG från SKR
Under åren 2011 till 2023 bidrog SKR med organisation och resurser till utveckling av metodhandböcker för MJG inom flera områden. SKR bidrog också till metodutbildning och årliga resultatrapporter av MJG för somatisk sjukhusvård för vuxna och för vuxenpsykiatri.
Under år 2024 avvecklade SKR sitt arbete med MJG.
Det innebär att det inte kommer att ske någon insamling, analys och redovisning av nationella resultat efter resultaten från år 2023. Metoden MJG kan dock fortsatt användas i det lokala patientsäkerhetsarbetet.
Som en följd av detta tar Socialstyrelsen över fem MJG-handböcker och visst utbildningsmaterial från SKR. Det handlar om handböcker för
- somatisk sjukhusvård för vuxna
- vuxenpsykiatri
- hemsjukvård
- somatisk barnsjukvård
- ambulanssjukvård.
Efter viss uppdatering och anpassning till Socialstyrelsens grafiska profil publiceras metodhandböckerna successivt på Socialstyrelsens webbplats. Som ett led i detta publicerades metodhandböckerna för psykiatri respektive hemsjukvård i juni 2025.
Så här fungerar MJG
Metoden MJG går ut på att, på ett strukturerat sätt, granska slumpvis utvalda journaler. En sjuksköterska söker i journalen efter definierade markörer, det vill säga indikationer på att en skada kan ha inträffat. Därefter gör granskningsteamet, som består av minst en sjuksköterska och en läkare, en granskning av journaldokumentationen utifrån de påträffade markörerna.
Granskningsteamet bedömer
- vilken typ av skada som patienten har drabbats av
- skadans allvarlighetsgrad
- om skadan hade kunnat undvikas, det vill säga om det handlar om en vårdskada.
Metoden innebär att granskningen följer patientens väg genom vården och att sådant som oavsiktligen drabbar patienten kan fångas upp. Det som traditionellt ofta kallas komplikation betecknas därmed ofta som skada. Därefter bedöms om det skulle ha kunnat undvikas, det vill säga om det var en vårdskada.
Metoden MJG för psykiatri
MJG för allmänpsykiatrisk vård för vuxna och för rättspsykiatrisk vård har utvecklats utifrån erfarenheterna från MJG i den somatiska vården. Metoden MJG för psykiatri följer samma grundprinciper som MJG för somatisk vård.
I MJG för psykiatri används markörer inte enbart för att identifiera skador. Markörer används också för att kartlägga kvalitetsbrister. Det kan vara brister i följsamhet till lokala rutiner och överenskomna arbetssätt, även om en skada inte inträffat. Ett exempel på en sådan markör med dubbel funktion är ”Avsaknad av somatiskt status i samband med slutenvård”.
Barn- och ungdomspsykiatri
Det finns en separat metodhandbok för barn- och ungdomspsykiatri.
Metoden MJG för barnsjukvård, hemsjukvård och ambulanssjukvård
MJG har också utvecklats för barnsjukvård på sjukhus, hemsjukvård och ambulanssjukvård. Eftersom någon samordnad granskning inte har inletts, finns inte några övergripande resultat inom dessa områden.
Barnsjukvård
Hemsjukvård
Utbildning i MJG inom hemsjukvård pågår i Socialstyrelsens regi sedan hösten 2024. För aktuella utbildningstillfällen, se Socialstyrelsens kalendarium.
Ambulanssjukvård
Markörbaserad journalgranskning för ambulanssjukvård – SKR
Metoden MJG för riktad granskning
Det går att använda MJG i verksamheten eller på förvaltningsnivå för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. På SKR:s webbplats finns nationella granskningar redovisade i rapporter. Urvalet av journaler för granskning har varit slumpmässigt för att få jämförbara data.
Metoden kan även användas lokalt, inom en verksamhet, för att granska till exempel en viss diagnosgrupp eller ett specifikt vårdförlopp. Urvalet kan till exempel vara mångbesökare på en akutmottagning, lång vårdtid eller specialgranskning av alla dödsfall på en intensivvårdsavdelning. Ett annat exempel är granskning av patienter som vårdats för covid-19.
Rapport Skador vid vård av covid-19-patienter under 2020 till 2021 – SKR
Kortversion Skador vid vård av covid-19 patienter 2020 till 2021 – SKR
Genom MJG kan patientsäkerheten utvecklas
Sedan 2013 har i stort samtliga regioner deltagit i den markörbaserade journalgranskningen för den somatiska vuxenvården. Därmed ger resultatet av granskningarna en bild av läget på både lokal, regional och övergripande nivå i landet.
Sedan 2017 genomförs MJG även inom psykiatrisk vård för vuxna.
Överblicken som MJG ger gör det möjligt att identifiera faktorer och förhållanden som påverkar patientsäkerheten i ett systemperspektiv. Resultaten ger också underlag för utveckling av patientsäkerheten lokalt, regionalt och nationellt.
MJG visar vilka skador och vårdskador som drabbar patienterna
MJG är den enda använda metoden i Sverige som ger information om vilka skador och vårdskador som förekommer i somatisk sjukhusvård och psykiatrisk sjukvård och hur vanliga de är.
Resultat av MJG
Resultat från den somatiska vuxenvården
- Olika typer av vårdrelaterade infektioner, VRI, är de vanligaste skadorna i sjukhusvården. De utgör en tredjedel av skadorna.
- Skador med relation till kirurgiska ingrepp eller läkemedelsbehandling utgör sammanlagt nästan en fjärdedel av skadorna.
- När en skada inträffar är det mest vanliga att konsekvensen för patienten är övergående, men någon form av åtgärd krävs. För hälften av de patienter som får en skada påverkas inte vårdtiden. Men i nästan hälften av fallen blir vårdtiden förlängd, eller så krävs ytterligare vårdkontakter.
- 2 procent av skadorna ger bestående men. 6 av 10 dessa skador bedöms gå att undvika.
- 1 procent av skadorna kräver snabb livsuppehållande åtgärd. 6 av 10 av dessa skador bedöms gå att undvika. 2 procent av skadorna bidrar till dödsfall. 4 av 10 av dessa skador bedöms gå att undvika.
Resultat från den allmänpsykiatriska vuxenvården
- Den vanligaste skadan inom psykiatrisk vård är ”avsiktlig självdestruktiv handling”. I det begreppet ingår självskadehandling utan suicidavsikt, men också suicidförsök.
- En annan vanlig skada är ”förlängt sjukdomsförlopp”. Det är den vanligaste undvikbara skadan. Förlängt sjukdomsförlopp innebär att patienten haft sjukdomssymptom och påverkad hälsa längre tid än vad som skulle ha behövts.
- Vårdskador inom psykiatrin är vanligare bland kvinnor än bland män.
Vid MJG inom psykiatri kartläggs också kvalitetsbrister. Analys av resultaten visar att kvalitetsbrister leder till en ökad andel skador och vårdskador. Även om patienter inte kommit till skada, kan kunskap om kvalitetsbrister ge bra underlag för utvecklings- och förbättringsarbete.
Resultaten av granskningen av kvalitetsbrister visar bland annat:
- I två tredjedelar av de granskade vårdtillfällena har verksamheten i vården inte helt och hållet följt nationella eller lokala riktlinjer.
- De vanligaste kvalitetsbristerna är att vårdplan saknas, och att kroppsundersökning inte gjorts vid inläggning av patienten i slutenvård.
Inom rättspsykiatrisk vård är skador och vårdskador vanligare än inom allmänpsykiatrin. Kvalitetsbrister är också vanligare inom rättspsykiatrin.