Läkemedelsrelaterade skador
Läkemedelsbehandling kan bota, lindra och förebygga sjukdomar och därigenom bidra till ökad överlevnad och förbättrad livskvalitet. All läkemedelsbehandling innebär dock risk för läkemedelsrelaterade skador.
Vad är en läkemedelsrelaterad skada?
En läkemedelsrelaterad skada uppstår i samband med hanteringen eller användningen av läkemedel. Orsaken kan vara
- fel eller misstag i samband med hanteringen
- läkemedelsbiverkningar och interaktioner
- brister i följsamheten, det vill säga att patienten inte tar sina läkemedel på avsett sätt.
Definitionen av läkemedelshanteringsfel och läkemedelsrelaterat problem
I Socialstyrelsens termbank definieras läkemedelshanteringsfel som en oavsiktlig avvikelse i läkemedelshanteringen, som leder till eller skulle kunna leda till en vårdskada. Ett läkemedelshanteringsfel kan förekomma var som helst i patientens läkemedelsprocess och anses vara möjlig att förebygga.
Ett läkemedelsrelaterat problem definieras i Socialstyrelsens termbank som en händelse eller omständighet i samband med en persons användning av läkemedel som har medfört eller skulle kunna medföra att patienten inte får bästa möjliga hälsoutfall.
När är en läkemedelsrelaterad skada en vårdskada?
En läkemedelsrelaterad skada räknas som en vårdskada om patienten till följd av läkemedelsbehandlingen har drabbats av en skada, ett lidande eller en sjukdom eller har avlidit och detta hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits av hälso- och sjukvården men så inte har skett.
Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Vad är patientsäkerhet?
Hur stort är problemet?
Läkemedelsrelaterade skador står för 7 procent av de skador som patienterna drabbas av. Det visar resultaten från markörbaserad journalgranskning, MJG, i somatisk sjukhusvård för vuxna 2023. En tredjedel av dessa skador bedöms vara undvikbara, det vill säga vårdskador.
Journalgranskning med MJG har visat att 6 procent av de skador som identifierats i vuxenpsykiatri 2021 var relaterade till läkemedel. Av dessa skador har hälften bedömts vara vårdskador.
Läs mer om MJG på sidan Markörbaserad journalgranskning, MJG
Skador inom somatisk vård 2023 – Resultat från markörbaserad journalgranskning 2013–2023 SKR
Vilka patienter är särskilt utsatta?
Användning av många läkemedel samtidigt utgör en stor riskfaktor för bland annat biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Äldre personer har ofta en omfattande läkemedelsanvändning och är därför utsatta för en högre risk. Ålder och sjukdom orsakar nämligen kroppsliga förändringar som kan påverka känsligheten och därmed effekten och omsättningen av läkemedel. Risken att bli inlagd på sjukhus på grund av läkemedelsbiverkningar är också större hos äldre än hos yngre.
Barn är en annan riskgrupp. Deras fysiska förutsättningar skiljer sig från vuxnas och förändrar sig med åldern. Det påverkar läkemedelsomsättningen i kroppen. Doserna beräknas ofta individuellt, vilket också utgör en risk. Off-label-användning utgör ytterligare en risk vid läkemedelsbehandling hos barn.
Var uppstår riskerna?
Läkemedelsbehandling kan finnas med under hela patientens vårdförlopp. Risker för att behandlingen inte blir som planerat finns längs hela vägen.
Riskerna kan se likartade ut men kan ha olika bakomliggande orsaker beroende på vem patienten är och var patienten befinner sig, till exempel i en ambulans, på en slutenvårdsavdelning eller i hemsjukvården. Det finns även en risk när information ska överföras mellan vårdgivare.
Läkemedelshantering omfattar många delmoment
Läkemedelshantering omfattar alla de aktiviteter som ingår i patientens läkemedelsprocess och inkluderar både själva hanteringen av läkemedlet och informationsöverföringen, oavsett vem som hanterar läkemedlet. Läkemedelshanteringen omfattar ordination, rekvisition, förvaring, expediering, iordningställande, överlämnande och administrering av läkemedel.
I processen ingår också att övervaka en patient som har fått ett läkemedel och följa upp en läkemedelsbehandling.
Vilka är riskerna?
Risker kan uppstå i alla delmoment i läkemedelshanteringen och bero på många olika bakomliggande orsaker. Det kan till exempel handla om
- doseringsfel vid ordination
- inaktuella uppgifter i patientjournalen
- störningar och distraktioner vid utförandet av arbetsuppgifter
- felräkning vid beredning av ett läkemedel
- risk för att förväxla läkemedel eller välja fel läkemedel
- misstag då läkemedlet ska ges till patienten, till exempel förväxling av patienter
- medicinteknik, vilket kan handla om både fel hantering av tekniken och fel i den medicintekniska produkten
- en försämring relaterat till läkemedelsbehandling som hälso- och sjukvården missar, till exempel att biverkningar inte identifieras eller att eventuella interaktioner inte uppmärksammas
- en patient som inte får ett ordinerat läkemedel i rätt tid eller får för mycket eller för lite
- att det saknas adekvat kompetens när läkemedlet ska ges till patienten, där till exempel delegering kan utgöra en risk.
Risker i samband med kommunikation
Risker kan också uppstå i samband med
- att nödvändig information om läkemedelsbehandlingen faller bort i vårdens övergångar
- brister i kommunikationen, både mellan personal, mellan personal och patient och mellan personer inom samma vårdenhet
- expediering på apotek och vid utbyte inom periodens vara-systemet, som innebär att patienten kan få samma substans med olika namn med förväxling eller dubbelmedicinering som följd.
Biverkningar behöver fångas upp
En läkemedelsbiverkning är en ogynnsam och oavsedd reaktion på ett läkemedel.
Många biverkningar är mindre allvarliga och kan pågå under lång tid utan att få svårare följder. Men de kan ändå ha en stark påverkan på patientens livskvalitet och funktion. Vissa biverkningar är dock allvarliga eller kan få allvarliga konsekvenser och kan leda till akuta inläggningar på sjukhus.
Det finns alltid risk för biverkningar vid läkemedelsanvändning. Den risken måste vägas mot förväntad nytta för patienten. För självläkande tillstånd och tillstånd utan symtom är acceptansen mot biverkningar låg. Vid allvarliga sjukdomar kan balansen mellan risk och nytta bedömas som rimlig även om det finns risk för allvarliga biverkningar. När det gäller vissa behandlingar, till exempel av cancer, kan en allvarlig biverkning vara acceptabel om behandlingen kan leda till att patienten tillfrisknar eller överlever längre.
Läkemedelsbiverkningar ska snarast rapporteras till Läkemedelsverket. Oftast är det hälso- och sjukvårdspersonalen som rapporterar sådant, men vårdgivaren har ansvaret för att det sker. Det räcker med en misstanke om läkemedelsbiverkning och den behöver inte vara utredd eller bekräftad.
Reglerna gäller också naturläkemedel, vissa utvärtes läkemedel, VUM, och veterinära läkemedel.
Läs mer om att rapportera biverkningar till Läkemedelsverket på sidan Hälso- och sjukvårdens ansvar
Följsamhet till behandlingen är grundläggande
För att få ett gott resultat är det viktigt att patienten följer behandlingen, det vill säga tar rätt läkemedel i rätt dos vid rätt tillfälle. Därför behöver patienten, och i förekommande fall de närstående, information om syftet med läkemedelsbehandlingen och hur den ska genomföras. Behandlingen behöver också stämmas av fortlöpande för att kontrollera följsamheten.
Läs mer på sidan Kommunikation och informationsöverföring
Läs mer på sidan Samverkan och kontinuitet
Läs mer på sidan Medicinteknik