För att förebygga läkemedelsrelaterade skador är det viktigt att ha kunskap om riskerna med läkemedelsanvändning. Det förebyggande arbetet behöver ske både på en övergripande organisatorisk nivå och i det dagliga vårdnära arbetet.
Tydliga lokala rutiner, som kompletterar lagstiftningens krav, är nödvändiga för att säkra läkemedelshanteringsprocessen och användningen av läkemedel. Den hälso- och sjukvårdspersonal som hanterar läkemedel ska utifrån det individuella yrkesansvaret utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Vid ordination av ett läkemedel behöver hänsyn tas till patientens pågående behandling och sjukdomstillstånd. Det är också viktigt att göra en avvägning mellan nyttan och risken med behandlingen.
Behandlingen behöver följas upp. Det kan bland annat kan innefatta att utvärdera behandlingseffekten och planeringen, till exempel när behandlingen avslutas. Det är också viktigt att ompröva behandlingen om det behövs, till exempel vid förändringar i patientens tillstånd.
Bestämmelserna för ordination av läkemedel framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården.
Den som iordningställer och administrerar ett läkemedel behöver vara uppmärksam. Förutom att bereda läkemedlet, innebär det dessutom att göra en rimlighetsbedömning av läkemedlet och dosen. Det är därför viktigt att den hälso- och sjukvårdspersonal som utför uppgiften ges möjligheter att koncentrera sig på uppgiften i en störningsfri miljö.
Det är också viktigt att identifiera högriskläkemedel och förväxlingsrisker. Dessutom behöver den fysiska arbetsmiljön stödja ett säkert arbetssätt. Det kan till exempel handla om att läkemedel förvaras säkert och att det råder god ordning där läkemedel iordningsställs.
Administrering eller överlämning av ett läkemedel omfattar, förutom att patienten får eller tar läkemedlet, ett tillfälle för hälso- och sjukvårdspersonalen att bedöma patientens tillstånd. Det är också ett tillfälle att svara på eventuella frågor som patienten har.
Uppföljningen i form av övervakningen av patienten och bedömningen av effekten är central. Det krävs dessutom kunskap och kompetens att vid behov vidta åtgärder.
Bestämmelserna för iordningställande och administration av läkemedel framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården.
Uppgiften att iordningställa eller administrera läkemedel kan delegeras inom annan hälso- och sjukvård än ambulanssjukvården. Förutsättningen är att besluten om delegeringar är förenliga med en god och säker vård för patienten.
Bestämmelserna för delegering av läkemedel framgår av
I läkemedelshanteringsprocessen är det vanligt med medicintekniska produkter. Det kan vara till exempel sprutor, kanyler, infusionspumpar, slangar, sonder och doseringshjälpmedel. Den hälso- och sjukvårdspersonal som använder dem måste ha nödvändig utbildning och kompetens för uppgiften. Dessutom ska produkterna kontrolleras och underhållas.
En säker läkemedelsanvändning kräver att patienten förstår syftet med behandlingen. Det krävs också att patienten tar läkemedlen som det är tänkt. Patienten behöver också information om eventuellt utbyte av läkemedel på apotek. Det för att undvika risk för dubbelmedicinering och förväxling. Patienten har även en viktig roll när det gäller att rapportera om misstänkta biverkningar. Därför är det viktigt att patienten, och vid behov de närstående, får information om läkemedelsbehandlingen, de risker som kan uppstå och vad patienten ska vara uppmärksam på.
Läkemedelsgenomgångar är en metod för genomgång av patientens samtliga ordinerade och använda läkemedel. Syftet är att säkra en korrekt och aktuell läkemedelslista. En säker läkemedelsanvändning förutsätter att patienten har en korrekt och uppdaterad läkemedelslista.
Det behövs särskilda insatser för att förebygga läkemedelsfel på grund av bristande informationsöverföring mellan olika vårdgivare. Läkemedelsavstämningar syftar till att förebygga fel och misstag i vårdens övergångar genom att ha en ständigt aktuell läkemedelslista.
Kompetensen hos hälso- och sjukvårdspersonalen är grundläggande. Det behövs både teoretiska och praktiska kunskaper om hela läkemedelsprocessen. Löpande fortbildning är nödvändig för alla som är involverade i patientens läkemedelsbehandling.
Läkemedelsbiverkningar behöver fångas upp innan de orsakar svårare skada. Det är därför viktigt är att ha läkemedelsbiverkningar i åtanke om en patient uppger nya symtom eller hälso- och sjukvårdspersonalen observerar sådana. Det gäller både läkare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Det gäller också patienterna och de närstående.
Farmaceuter på apotek och kliniska farmaceuter i vårdverksamheten kan spela en viktig roll för att upptäcka läkemedelsbiverkningar, interaktioner och risksituationer. I samband med patientens besök på apoteket kan till exempel farmaceuten förklara hur det generiska utbytet fungerar. Kliniska farmaceuter på en vårdavdelning kan till exempel medverka vid iordningställande av läkemedel och vid genomgång av patientens läkemedelslista.
Den 1 januari 2018 fick Sverige nya regler för hur all vårdpersonal ska hantera läkemedel. Vad blir bättre med det nya regelverket och vilka blir utmaningarna? Mikael Hoffman, ordförande för Svenska läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor, och Ulla Olsson, tidigare ordförande för Riksföreningen medicinsk ansvariga sjuksköterskor, diskuterar med Lisa van Duin, jurist och projektledare på Socialstyrelsen.
Om vem som får hantera och ge patienter läkemedel – Podden På djupet avsnitt 22