Förebygga suicid

Ledningen skapar förutsättningar för ett suicidpreventivt arbete

Det är ledningens ansvar att skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap. En viktig uppgift är därför att implementera riktlinjer och rutiner. Ledningen behöver också se till att medarbetarna har tillgång till nödvändig kompetensutveckling.

Genom att kartlägga risker i vårdkedjan kan identifierade hinder för säkra vårdövergångar undanröjas. Detta kan också främja samverkan mellan aktörer och därmed minska risken för händelser som leder till ysuicidförsök och suicid.

Bemötandet är av central betydelse för att förebygga suicid

Bemötandet av en person som mår psykiskt dåligt eller befinner sig i en kris är av central betydelse. Att tala om suicid ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga suicid.

Oavsett vilken verksamhet det gäller är det avgörande att samtalet med patienten utgår från patientens egen beskrivning. Det är viktigt för att förstå personens unika situation.

Personer som tänker på suicid kan undvika att prata om det. Det kan bero på att det finns en rädsla för att ta upp det som är svårt. Även skamkänslor kan lägga hinder i samtalet. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen kan ta upp frågan om eventuella tankar och planer på suicid på ett empatiskt och icke-dömande sätt.

Att bemöta en person som mår dåligt med respekt och förståelse i ett lyssnande samtal kan hjälpa personen att se andra alternativ. Det kan också motivera hen att söka professionell hjälp. Bra bemötande kräver övning och är därför en viktig del i kompetensutvecklingen.

Läs mer på sidan Samverkan och kontinuitet

Involvera närstående

Närstående kan ha en viktig roll i det suicidpreventiva arbetet. Men det är samtidigt viktigt att inte lägga ett för stort ansvar på dem och komma ihåg att de kan behöva hjälp och stöd för egen del. När närstående involveras behöver man därför tillsammans gå igenom hur det ska ske på ett säkert sätt och ha en plan för uppföljning.

Det är viktigt att undersöka om det kan finnas hinder att involvera närstående, eftersom det ibland inte är lämpligt. Det kan vara viktigt att motivera till att involvera närstående om patienten är rädd att belasta de närstående, samtidigt som de närstående kanske efterfrågar information och delaktighet.

Vid bedömningen av behov av suicidförebyggande insatser i behandlingsplaneringen kan samtal med närstående vara ett viktigt bidrag. De närstående kan ha avgörande information som kompletterar helhetsbilden. Det är också en fördel att involvera närstående i uppföljningen eftersom de kan

• ge bredare information om situationen och patientens förändring över tid
• medverka i fortsatt vårdplanering och som vårdnadshavare delta i psykosocial och psykopedagogisk behandling.

Den psykiatriska vården möter många patienter med suicidrisk

Psykiska besvär och olika psykiatriska tillstånd kan medföra stora och långvariga konsekvenser för både den enskilde och deras närstående. Många som har det svårt kan tänka på döden som en möjlig utväg. Men de flesta personer med suicidtankar eller planer på att ta sitt liv låter det stanna vid tankar. Det är viktigt att rusta patienten med en krisplan för att hantera suicidala impulser – på egen hand och med stöd av sin omgivning.

Inom psykiatrisk akutverksamhet är det viktigt att vara lyhörd för graden av lidande hos varje enskild patient. Det är också viktigt att försöka förstå om suicidtankarna riskerar att övergå i handling på grund av till exempel bristande impulskontroll. Det finns samtalstekniker som kan underlätta patientens beskrivning, till exempel validering av patientens känslor. Det innebär bekräftelse av att hens tankar och handlingar är begripliga i en given situation.

På en psykiatrisk akutmottagning kan det vara särskilt viktigt att fråga patienten om 
suicidbenägenhet och undersöka om hen har en upprättad krisplan som inkluderar säkerhetsplanering. Samtalet bör inte enbart fokusera på skäl till att dö och patientens svårigheter, utan även på skyddande faktorer och möjligheter till stöd.

Det är viktigt att fråga om patientens erfarenhet av att hantera liknande situationer och vad som tidigare har varit stödjande och haft en skyddande effekt. Viktigt är också att hälso- och sjukvårdspersonalen inte argumenterar eller moraliserar. Syftet ska istället vara att presentera alternativ som utgår från att hälso- och sjukvårdspersonalen accepterar patientens svårigheter.

Personlig krisplan - Kunskapsguiden

Viktigt att undersöka suicidalitet i behandlingsplaneringen

Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen undersöker suicidalitet och behov av suicidförebyggande insatser till behandlingsplaneringen. Det är för att kunna sätta in adekvata åtgärder och hantera risken för suicid.

Be patienten berätta om hur hen mår och hur livet fungerar. Fråga om suicidtankar och suicidala impulser för att tillsammans undersöka hur de kan förstås och vad som skulle kunna hjälpa. Undersök hur individuella riskfaktorer kan minskas och hur skyddande faktorer kan ökas. När patienten beskriver suicidala impulser är det viktigt att förstå hur de ser ut, i vilka situationer de brukar komma och vad patienten upplever kan fungera för att hantera och vänta ut dem utan att agera på dem. Ta fram en krisplan tillsammans och bjud, om möjligt, in närstående att delta.

Vid bedömningen är det centralt att identifiera vilka faktorer som patienten menar haft betydelse för de aktuella suicidtankarna och som är påverkbara och lämpliga att ingå i behandlingsplaneringen.

Alla bedömningar ska dokumenteras i patientjournalen.

Patientjournal – vad är en patientjournal? För hälso- och sjukvården - Socialstyrelsen

Förebyggande insatser ska sättas in

Förebyggande insatser som kan vidtas inom psykiatrisk verksamhet handlar bland annat om inläggning, krisplan och uppföljning.

Andra påverkbara faktorer kan till exempel vara somatiska sjukdomar eller psykosociala faktorer som ekonomisk utsatthet.

Exempel på förebyggande insatser i psykiatrisk verksamhet är

• heldygnsvård med ett konstruktivt och framåtblickande innehåll
• god kontinuitet i behandlingsrelationen
• kontinuerlig omprövning av behov av suicidförebyggande insatser
• tillsyn, till exempel via en mobil akutenhet
• sluten psykiatrisk tvångsvård när suicidrisken bedöms vara akut och förutsättningarna för sådan tvångsvård i övrigt är uppfyllda
• snabb besökstid till öppenvårdsmottagning
• kontakt med andra aktörer i vårdkedjan, till exempel socialtjänstens olika verksamheter
• krisplan.

En krisplan kan hjälpa i hantering av tankar och impulser

Att ta fram en krisplan som inkluderar säkerhetsplanering tillsammans med patienten, och närstående när så är lämpligt, kan ha en skyddande funktion. Planen ska dokumenteras i patientjournalen, vara känd av dem den berör och uppdateras vid behov. Syftet med krisplanen är att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer.

För att hantera suicidalitet behövs god kontinuitet och kommunikation mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen i olika verksamheter. Samarbete med andra aktörer och närstående främjar ett personcentrerat arbetssätt.

Personlig krisplan - Kunskapsguiden

Suicidförsök behöver följas upp

Efter ett suicidförsök behöver patienten få en korrekt bedömning. Uppföljningen behöver vara snabb, strukturerad och fokusera på patientens upplevda problem.

Personer som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling har en ökad risk att efter utskrivning från sjukhus ta sitt liv. Socialstyrelsen har i en registerstudie studerat barn och vuxna som under 2015–2023 vårdats på sjukhus efter att avsiktligt ha skadat sig själva.

Andelen sjukhusvårdade unga flickor fördubblades under tidsperioden. Endast 15 procent av de patienter som vårdats för avsiktlig självskada följdes upp av läkare inom psykiatrisk öppenvård inom en vecka efter utskrivning. Vid hälften av läkarbesöken fanns en dokumenterad bedömning av suicidaliteten, medan bara ett fåtal hade en dokumenterad krisplan.

Sjukhusvård och eftervård vid avsiktlig självskada – Socialstyrelsen

Patientresa: vård vid suicidförsök - Socialstyrelsen

Särskilda behandlingar vid suicidalitet

Det finns särskilda behandlingsformer vars syfte är att patienten ska förstå och kunna hantera sina suicidtankar och undvika suicidhandlingar. Exempel på det är dialektisk beteendeterapi, DBT, och Acceptance and Commitment Therapy, ACT. Attempted Suicide Short Invention Program, ASSIP, är ett exempel på en metod som just nu studeras och utvärderas under svenska förhållanden.

Behov av samverkan mellan vården och socialtjänsten

En registerstudie från Socialstyrelsen visar ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa och ökad suicidrisk. Gruppen som fick ekonomiskt bistånd hade fem gånger högre risk än jämförelsegruppen under året efter beviljat tillstånd. Att vården samverkar med socialtjänsten är viktigt för kompletterande insatser.

Högre risk för psykisk ohälsa och suicid bland mottagare av ekonomiskt bistånd – Socialstyrelsen (pdf)

Patienter med suicidtankar söker även hjälp i primärvården

Hälso- och sjukvårdspersonalen inom primärvården har en viktig roll vid utredning och behandling av lindrig till medelsvår psykisk ohälsa. När en patient inom primärvården har psykologiska eller personliga problem är det viktigt att värdera om det finns samtidig ångest- eller depressionssjukdom, skadligt bruk och beroende, sömn- eller ätstörningar eller smärttillstånd. Dessa sjukdomar eller tillstånd kan samtliga kompliceras av tankar på döden som en utväg från de upplevda problemen och lidandet.

Depression och ångesttillstånd är vanliga. De flesta patienter med dessa tillstånd söker vård inom primärvården. Svårighetsgraden kan variera från lindriga till mycket svåra tillstånd med överhängande suicidrisk. Om frågan om eventuella suicidtankar inte ställs, kan hälso- och sjukvården missa viktig information i det förebyggande arbetet och vid insättandet av tidiga insatser.

Eftersom primärvården utgör första linjen för behandling av psykiatriska tillstånd är det viktigt att ha ett fungerande samarbete med psykiatrin. Det kan till exempel handla om att få tillgång till en snabb konsultation i svårbedömda fall eller vid akut suicidrisk samt att ha rutiner för remittering till psykiatrisk specialistvård när det är lämpligt.

Smärta är en av de vanligaste orsakerna till besök i primärvården. En kartläggning som Socialstyrelsen har gjort visar att patienter med långvarig och läkemedelsbehandlad smärta har ökad risk för suicid. Sambanden mellan läkemedelsbehandling, fysisk och psykisk ohälsa och suicid är komplexa, men viktigt att känna till för dem som möter patienter med långvarig smärta. Samverkan mellan primärvård, specialistpsykiatri och somatisk specialistvård är angelägen för att möjliggöra effektivt stöd och förebygga suicid.

Ökad suicidrisk bland patienter med långvarig och läkemedelsbehandlad smärta – Socialstyrelsen (pdf)

Viktigt med kontinuitet i vården av patienter med suicidrisk

I vården av en patient med suicidrisk är det viktigt att det finns hög kontinuitet. För att undvika kontinuitetsbrister bör vårdkedjan bevaras så intakt som möjligt genom att ordinarie behandlare finns kvar. Det kan göras genom att man inte hänvisar bort från den behandlare som redan finns, utan snarare till kompletterande vårdinstanser.

Materialet Fast läkarkontakt – Socialstyrelsen

Patientresa: vård vid suicidförsök - Socialstyrelsen

Rutiner behövs för att upptäcka suicidrisk hos barn

Den icke-specialiserade vården för barn och unga, ”första linjen”, elevhälsan och socialtjänstens individ- och familjeomsorg behöver ha rutiner för att uppmärksamma barn och unga med tecken på psykisk ohälsa eller ökad suicidrisk. Viktiga risksignaler kan vara tidigare självskadebeteende eller suicidförsök, nedstämdhet, ångest, social tillbakadragenhet, hopplöshetskänslor samt impulsivitet och normbrytande beteende. Vid behov ska barn och unga med allvarlig psykisk ohälsa eller suicidalitet remitteras till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Viktigt att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos äldre

Oftast söker äldre personer vård inom primärvården. Med stigande ålder ökar risken för både fysiska och psykiska sjukdomar som kan begränsa tillvaron. Olika sjukdomar som demens, diabetes eller stroke liksom smärta kan påverka den psykiska hälsan. Det är dessutom lätt att känna sig ensam och nedstämd till exempel om man förlorat en närstående eller en partner. Till skillnad från att tillfälligt känna sig ledsen kan ihållande känslor tyda på en behandlingskrävande depression.

Depression och social isolering har visat starkast samband med självmordsbeteende hos äldre. Ju tidigare psykisk ohälsa upptäcks hos den äldre, desto större möjlighet finns att behandla den framgångsrikt.

Kunskapsstödet Psykisk ohälsa vanligt bland personer 65 år eller äldre – men det går att förebygga – Folkhälsomyndigheten

Socialstyrelsen har tillsammans med flera andra myndigheter och patientorganisationer tagit fram informationsmaterialet Våga tala om psykisk ohälsa. Det består av en broschyr och två filmer som vänder sig direkt till äldre personer och deras närstående med uppmaningen att söka hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. Den kan också användas av hälso- och sjukvårdspersonal i mötet med patienten.

Våga tala om psykisk ohälsa – Kunskapsguiden

Somatisk hälso- och sjukvård möter också patienter med suicidrisk

Inom pediatrisk, medicinsk och kirurgisk akutverksamhet är det viktigt att vara uppmärksam på personer som kommer in akut med självförvållade skador. Sådana skador kan vara uttryck för suicidala avsikter. Om det bedöms vara fallet behöver en barnpsykiatrisk eller psykiatrisk konsultation genomföras. För barn med självskadebeteende är det viktigt att ta ställning till orosanmälan till socialtjänsten.

Patienter med svår kroppslig sjukdom kan uppleva stark hopplöshet, depression och ångest. Det är viktigt att vara uppmärksam på och vid behov behandla den typen av reaktioner. De ska alltså inte betraktas som naturliga reaktioner på den svåra kroppsliga sjukdomen, eftersom det kan röra sig om behandlingskrävande depression eller ångestsyndrom. Det kan vara särskilt viktigt att uppmärksamma hos äldre personer som kanske inte är lika vana att tala om sin psykiska hälsa som yngre personer.

När en patient läggs in i somatisk vård händer det att man sätter ut antidepressiva läkemedel eller andra psykofarmaka utan att väga in risken för återinsjuknande i depression eller annan psykisk sjukdom. Om patienten har en vårdkontakt inom psykiatrin är det viktigt att kontakta denna för att diskutera fortsatt behandling och eventuell förändrad vårdplanering. Det kan till exempel handla om att boka in tätare återbesök. Det är också viktigt att ta ställning till om något ordinerat läkemedel har ökad suicidalitet som biverkan och säkerställa att en sådan biverkning identifieras och åtgärdas.

Löf, regionernas ömsesidiga försäkringsbolag, har inom ramen för projektet Säker suicidprevention tagit fram ett stödmaterial för suicidriskscreening riktat till somatiska akutmottagningar. Materialet består bland annat av fickkort, manual och poster.

Suicidriskscreening på somatiska akutmottagningar - Löf

Information och stödmaterial kring suicid och suicidprevention

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. På webbplatsen suicidprevention.se samlar Folkhälsomyndigheten kunskap om suicid och det suicidpreventiva arbetet. 

Rapporten Händelseanalyser av suicid inom hälso- och sjukvården – Beställ hos Folkhälsomyndigheten (artikelnummer 19050)

Nationella folkhälsoenkäten – Folkhälsomyndigheten

Socialstyrelsen

På Kunskapsguiden finns stöd för att utveckla närståendes delaktighet i psykiatrin och rättspsykiatrin som riktar sig till vårdpersonal, chefer och verksamhetsutvecklare. Stödet består av flera delar, bland annat information, filmer, formulär för självskattning, flödesscheman och reflektionsunderlag.

Närståendes delaktighet i psykiatrin och rättspsykiatrin - Kunskapsguiden

Socialstyrelsens utbildningsmaterial Det vi inte ser – om bemötande av personer med psykisk ohälsa i hälso- och sjukvården riktar sig till dig som arbetar i hälso- och sjukvården. Det har tagits fram för bättre möten mellan personal och patienter med psykisk ohälsa. Materialet kan användas både enskilt och i grupp och innehåller filmer, underlag för reflektioner och gruppdiskussioner samt kommunikationsnycklar och verktyg för att skapa bra möten och föra svåra samtal. Det innehåller också konkreta verktyg och stöd till chefer och verksamhetsledare.

På Kunskapsguidens webbplats finns information kring suicid och hur suicid kan förebyggas.

Suicid och suicidprevention – Kunskapsguiden

På Kunskapsguidens webbplats finns även materialet Stöd till efterlevande, inklusive en film, som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har tagit fram tillsammans. Det riktar sig till medarbetare inom vård och omsorg.

Stöd till efterlevande – Kunskapsguiden

Socialstyrelsen ger rekommendationer om vård i form av nationella riktlinjer. De riktar sig främst till politiker, tjänstemän och verksamhetschefer.

Nationella riktlinjer Vård vid depression och ångestsyndrom

Nationella riktlinjer Vård och stöd vid schizofreni och liknande tillstånd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer adhd och autism

Nationella vård- och insatsprogram

De nationella vård- och insatsprogrammen, VIP, för psykisk ohälsa ska öka användningen av evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap i mötet mellan personal och individ. De riktar sig till dig som möter patienter. Genom att sammanställa och tillgängliggöra olika kunskapsunderlag på en gemensam plats för både specialistpsykiatri, primärvård, socialtjänst och skola ökar förutsättningarna för likvärdiga insatser utifrån en helhetssyn.

Vård- och insatsprogrammen tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av Nationellt programområde för psykisk hälsa. VIP finns framtaget för depression och ångestsyndrom, missbruk och beroende, ADHD, schizofreni och liknande tillstånd samt självskadebeteende. 

NPO psykisk hälsa – Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Nationella vård- och insatsprogram 

Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, NASP

NASP är statens expertorgan för suicidprevention. NASP och arbetar med forskning, uppföljning, information och utbildning.

Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, NASP

NASP har tagit fram Rekommendationer för suicidpreventivt arbete – respi.se.

Utbildningar vid NASP – Karolinska institutet

Karolinska institutet

Webbutbildningen Psyk-E bas suicid är ett utbildningsprogram kring suicid och suicidprevention som består av filmade föreläsningar, diskussioner och panelsamtal. Utbildningen är framtagen av Karolinska Institutet med stöd av Folkhälsomyndigheten.

1177 Vårdguiden

Information om hur du kan hjälpa en person som har självmordstankar – 1177

Information och stöd riktad till patienter och närstående

Socialstyrelsen har tillsammans med flera andra myndigheter och patientorganisationer tagit fram broschyren Våga tala om psykisk ohälsa. Den vänder sig direkt till äldre personer och deras närstående med uppmaningen att söka hjälp och stöd vid psykisk ohälsa.

Broschyren Våga tala om psykisk ohälsa – Socialstyrelsen (pdf)

På Din psykiska hälsa – Folkhälsomyndigheten finns information om psykisk hälsa riktad till patienter och närstående.

På 1177 Vårdguiden finns information och kontaktuppgifter till olika telefonjourer, rådgivning samt patient- och närståendeföreningar. Dessa kan man kontakta vid behov av stöd.

MIND är ideell förening som arbetar med att ge medmänskligt stöd och att öka kunskapen kring psykisk ohälsa och suicid. På deras webbplats finns kontaktuppgifter till Självmordslinjen där den som har tankar på att ta sitt liv kan komma i kontakt med någon att tala med.

Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar nationellt för att minska antalet suicid.

Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevande stöd, SPES, är en rikstäckande ideell organisation som erbjuder stöd och hjälp till efterlevande. De som är verksamma i stödverksamheten har själva mist någon närstående genom suicid. 

Barnrättsorganisationen Bris, ger stöd och information till barn och unga och till vuxna. Bris erbjuder stödhelger för familjer där en förälder tagit sitt liv. Barn och vuxna får träffa andra i samma situation och får stöd att hantera livet, sorgen och saknaden.