Förebygga vårdrelaterade infektioner, VRI

Här hittar du information, verktyg, metoder och stödmaterial som hjälper dig i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner, VRI.

Vårdrelaterade infektioner kan och ska undvikas. Det kan göras genom att bland annat ha en hög följsamhet till hygienrutiner när det gäller handhygien, klädsel och städning. Tillgång till vårdhygienisk kompetens som till exempel hygiensjuksköterska, hygienläkare och smittskyddsläkare är också av stor betydelse.

Arbetet med att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner behöver ske både på en övergripande organisatorisk nivå och i det dagliga vårdnära arbetet. Det är viktigt att den högsta ledningen är engagerad i frågan och att olika professioner och nivåer samarbetar.

Rapporten Vårdrelaterade infektioner, framgångsfaktorer som förebygger hos SKR

Basala hygienrutiner är avgörande

Basala hygienrutiner spelar en avgörande roll i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg (pdf) anges tydliga krav rörande bland annat arbetsklädsel och rutiner för  handhygien för personalen inom vården och omsorg.

Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) hos Socialstyrelsen (pdf)

E-utbildning Basala hygienrutiner i vård och omsorg hos Socialstyrelsen

E-utbildning i basala hygienrutiner hos Region Stockholm

Meddelandeblad om basal hygien i vård och omsorg hos Socialstyrelsen (pdf)

Vårdhygien hos Socialstyrelsen

En god handhygien ingår i basala hygienrutiner

En god handhygien ingår i basala hygienrutiner. Det är den viktigaste åtgärden för att motverka vårdrelaterade infektioner och smittspridning.

Rena händer räddar liv hos Folkhälsomyndigheten

Lagen kräver en god hygienisk standard

Lagstiftningen ställer krav på att hälso- och sjukvården ska ha god hygienisk standard. Läs en sammanfattning av lagtexten på sidan Hälso- och sjukvårdslagen.

En hög städkvalitet kompletterar en god handhygien. Vårdnära städning, som utförs av kvalificerad städpersonal, är en viktig åtgärd för att begränsa utbrott av resistenta bakterier. Det är en fråga som kan behöva prioriteras av den högsta ledningen.

God hygienisk standard hos Socialstyrelsen

Vårdhygieniska rekommendationer för städ-, service-, vård- och omsorgspersonal hos Svensk Förening för Vårdhygien

Vårdhygienisk standard i ordinärt och särskilt boende

Svensk Förening för Vårdhygien har tagit fram verktyget Vårdhygienisk egenkontroll – verktyg för strukturerat ledningsarbete inom kommunal vård och omsorg. Det innehåller en vägledning och en checklista och vänder sig till chefer, hygiensjuksköterskor och hygienombud. Syftet är att stödja verksamheterna att arbeta med egenkontroll enligt SOSFS 2011:9 och enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien, SOSFS 2015:10.

Mätningar av VRI är en del av det förebyggande arbetet

Förekomst av vårdrelaterade infektioner mäts bland annat genom punktprevalensmätningar, PPM. De mätningarna används också för att mäta följsamhet till hygienrutiner och klädregler. Ett annat sätt att mäta förekomsten av vårdrelaterade infektioner är markörbaserad journalgranskning, MJG.

Läs mer om MJG på sidan Markörbaserad journalgranskning, MJG

Markörbaserad journalgranskning hos SKR

Mätning av följsamhet till hygienrutiner och klädregler hos SKR

Mätning av vårdrelaterade infektioner i slutenvård hos SKR

Genom mätningen HALT genomför Folkhälsomyndigheten nationella PPM inom särskilt boende. Syftet är att få ökad kunskap om både förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom äldreboenden.

Svenska HALT hos Folkhälsomyndigheten

Infektionsverktyget är ett uppföljningsverktyg för hälso-och sjukvården med syftet att förebygga VRI. Ett annat syfte är att uppnå en mer rationell antibiotikaanvändning och minska antibiotikaresistens.

Infektionsverktyget hos SKR och Inera

VRI ska dokumenteras i patientjournalen

Vårdrelaterade infektioner ska dokumenteras i patientens journal. Syftet med dokumentationen är att vårdgivaren ska kunna spåra smittans ursprung, identifiera andra som har utsatts för smittrisk och vidta preventiva åtgärder som kan förhindra att fler personer drabbas. I Socialstyrelsens handbok finns exempel på uppgifter som kan vara relevanta att dokumentera.

Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40) hos Socialstyrelsen (pdf)

Journalföring och behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården (handbok) hos Socialstyrelsen (pdf)

Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: