Förebygga vårdrelaterade infektioner, VRI
Vårdrelaterade infektioner kan och ska undvikas. Det kan göras genom att bland annat ha en hög följsamhet till hygienrutiner när det gäller handhygien, klädsel och städning. Tillgång till vårdhygienisk kompetens som till exempel hygiensjuksköterska, hygienläkare och smittskyddsläkare är också av stor betydelse.
Arbetet med att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner behöver ske både på en övergripande organisatorisk nivå och i det dagliga vårdnära arbetet. Det är viktigt att den högsta ledningen är engagerad i frågan och att olika professioner och nivåer samarbetar.
Rapporten Vårdrelaterade infektioner – framgångsfaktorer som förebygger – i arkivet hos SKR
Basala hygienrutiner är avgörande
Basala hygienrutiner spelar en avgörande roll i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg (pdf) anges tydliga krav rörande bland annat arbetsklädsel och rutiner för handhygien för personalen inom vården och omsorg.
Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) – Socialstyrelsen (pdf)
Meddelandeblad om basal hygien i vård och omsorg – Socialstyrelsen (pdf)
Socialstyrelsen har två utbildningar som riktar sig till två olika målgrupper:
- E-utbildning Basala hygienrutiner i vård och omsorg – för medarbetare inom vård och omsorg. Utbildningen finns också översatt till engelska – Basic hygiene routines in healthcare and care
- E-utbildning Förebygga och förhindra smitta – för chefer i vård och omsorg. Utbildningen består av två moduler, Basala hygienrutiner i din verksamhet och Smittförebyggande åtgärder i din verksamhet och riktar sig till chefer i kommunala verksamheter.
Förebygg smitta i verksamheter i socialtjänsten
Att förebygga och förhindra smitta är en viktig del av socialtjänstens verksamhet. På Socialstyrelsens webbplats finns föreskrifter och allmänna råd, meddelandeblad och en webbutbildning riktad till dig som är chef inom verksamhet enligt socialtjänstlagen och inom vissa verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
En god handhygien ingår i basala hygienrutiner
En god handhygien ingår i basala hygienrutiner. Det är den viktigaste åtgärden för att motverka vårdrelaterade infektioner och smittspridning.
Rena händer räddar liv – Folkhälsomyndigheten
Lagen kräver en god hygienisk standard
Lagstiftningen ställer krav på att hälso- och sjukvården ska ha god hygienisk standard. Läs en sammanfattning av lagtexten på sidan Hälso- och sjukvårdslagen.
En hög städkvalitet kompletterar en god handhygien. Vårdnära städning, som utförs av kvalificerad städpersonal, är en viktig åtgärd för att begränsa utbrott av resistenta bakterier. Det är en fråga som kan behöva prioriteras av den högsta ledningen.
God hygienisk standard – Socialstyrelsen
Vägledning för vårdhygieniskt arbete i vård och omsorg
Nationell arbetsgrupp vårdhygien har tagit fram en vägledning för vårdhygieniskt arbete som vänder sig till den som ansvarar för eller bedriver vård eller omsorg. Den beskriver förutsättningar och aktiviteter som är nödvändiga för ett framgångsrikt arbete med vårdhygien. Syftet är att visa inom vilka områden man behöver arbeta för att nå en god hygienisk standard. Vägledningen bygger bland annat på WHO:s åtgärder inom det vårdhygieniska området.
Vägledning för vårdhygieniskt arbete i vård och omsorg – Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Vårdhygienisk standard i ordinärt och särskilt boende
Svensk Förening för Vårdhygien har tagit fram verktyget Vårdhygienisk egenkontroll – verktyg för strukturerat ledningsarbete inom kommunal vård och omsorg. Det innehåller en vägledning och en checklista och vänder sig till chefer, hygiensjuksköterskor och hygienombud. Syftet är att stödja verksamheterna att arbeta med egenkontroll enligt SOSFS 2011:9 och enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien, SOSFS 2015:10.
Mätningar av VRI är en del av det förebyggande arbetet
Förekomst av vårdrelaterade infektioner mäts bland annat genom punktprevalensmätningar, PPM. De PPM-mätningarna kan också används för att mäta följsamhet till hygienrutiner och klädregler. Ett annat sätt att mäta förekomsten av vårdrelaterade infektioner är markörbaserad journalgranskning, MJG.
Läs mer om MJG på sidan Markörbaserad journalgranskning, MJG
Markörbaserad journalgranskning – SKR
Genom mätningen HALT genomför Folkhälsomyndigheten nationella PPM inom särskilt boende. Syftet är att få ökad kunskap om både förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom äldreboenden.
Svenska HALT – Folkhälsomyndigheten
Infektionsverktyget är ett uppföljningsverktyg för hälso-och sjukvården med syftet att förebygga VRI. Ett annat syfte är att uppnå en mer rationell antibiotikaanvändning och minska antibiotikaresistens.
VRI ska dokumenteras i patientjournalen
Vårdrelaterade infektioner ska dokumenteras i patientens journal. Syftet med dokumentationen är att vårdgivaren ska kunna spåra smittans ursprung, identifiera andra som har utsatts för smittrisk och vidta preventiva åtgärder som kan förhindra att fler personer drabbas. I Socialstyrelsens handbok finns exempel på uppgifter som kan vara relevanta att dokumentera.
Verktyg, metoder och stödmaterial
- Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner – Folkhälsomyndigheten
- Rapporten Vårdrelaterade infektioner – framgångsfaktorer som förebygger – i arkivet hos SKR
- Skydda antibiotikan – Folkhälsomyndigheten
- Smitta och smittspridning – Vårdhandboken
- Vårdhygien, infektioner och smittspridning – Vårdhandboken
- Webbutbildningen VRI-Smart – Strama Stockholm med stöd av VRI-Proaktiv
- Webbutbildningen Antibiotiaksmart – Strama Stockholm med stöd av SKR och Nationella Strama