Uppföljning inom patientsäkerhetsområdet

Den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet innehåller ett kapitel om uppföljning inom patientsäkerhetsområdet. Uppföljning och analys synliggör läget inom patientsäkerhetsområdet och fungerar som ett underlag i det systematiska patientsäkerhetsarbetet.

På den här sidan beskrivs uppföljning utifrån den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet och vad man behöver följa för att kunna säga något om läget inom patientsäkerhetsområdet.

På följande sidor kan du läsa mer om uppföljning av patientsäkerhet och ta del av andra aktörers resultat som kopplar till patientsäkerhet:

Följa upp och mäta patientsäkerhet

Uppföljning av säker vård och lägesrapportering

Uppföljning behöver visa nuläget och utvecklingen

Uppföljning inom patientsäkerhet behövs för att

  • ge en lägesbild och kunna leda och styra vården så att den är säker här och nu
  • följa utvecklingen av god och säker vård över tid
  • följa hur patientsäkerhetsarbetet bidrar till ökad patientsäkerhet
  • identifiera riskområden och spegla riskmedvetenhet och beredskap
  • kunna jämföra mellan huvudmän och vårdgivare och identifiera ojämlik vård
  • ge en grund för utveckling och lärande.

Vårdgivaren ska systematiskt följa upp och utvärdera verksamheten och kontrollera att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet.

Systemperspektiv krävs för att belysa hur säker vården är

Uppföljningen ska visa om vården har varit säker och om vården är säker här och nu. Den ska också visa arbetet för att göra vården säker i framtiden. Den behöver också visa förflyttningen mot ett mer proaktivt patientsäkerhetsarbete, där fokus ligger på frånvaro av skada och närvaro av säkerhet.

Det kräver ett systemperspektiv. Information från olika källor bidrar till ett systemperspektiv och en balanserad bild av patientsäkerheten. Flera indikatorer och mått behöver följas, till exempel

  • kompetensförsörjning
  • säkerhetskultur
  • chefers, medarbetares och organisationens riskmedvetenhet
  • riskförebyggande arbete och förmåga att hantera risker och oönskad variation med goda anpassningar
  • patienters och närståendes upplevelse av hur säker vården är och hur de involveras i patientsäkerhetsarbetet och i utvecklingen av vården.

Indikatorbaserad uppföljning för säker vård

Utvecklingen inom patientsäkerhet, kopplat till den nationella handlingsplanen, följs bland annat genom indikatorbaserad uppföljning.

Den indikatorbaserade uppföljningen utgår från ett ramverk som baseras på den nationella handlingsplanens grundläggande förutsättningar och fokusområden. Uppföljningen tar sin utgångspunkt i tre frågeställningar som är kopplade till ett tidsperspektiv: Har vården varit säker? Är vården säker här och nu? Ökar riskmedvetenhet och beredskap?

patientsakerhet-handlingsplan-ramverk-for-uppfoljning-med-indikatorer.png

Läs mer om de indikatorbaserade uppföljningarna hos Socialstyrelsen

Läs mer om de styrande principerna för respektive fokusområde:

Fokusområde 1 – Öka kunskapen om inträffade vårdskador

I fokusområde 1 ingår mått och indikatorer som mäter i vilken utsträckning patienter har drabbats av vårdskador och vilka konsekvenser vårdskadorna har haft för patienterna. Här ingår också vilket stöd som finns för att minimera negativa följdeffekter hos patienter, närstående och medarbetare i hälso- och sjukvården.

Fokusområde 2 – Tillförlitliga och säkra system och processer

I fokusområde 2 ingår mått och indikatorer som mäter i vilken utsträckning hälso- och sjukvården har processer och arbetssätt som bidrar dels till patientsäkerhet, dels till en minskning av oönskade variationer i arbetssätt och utfall och dels till en sammanhållen, tillgänglig och jämlik vård. Här ingår också att mäta i vilken utsträckning rekommenderade rutiner och processer tillämpas i vården.

Fokusområde 3 – Säker vård här och nu

I fokusområde 3 ingår mått och indikatorer som mäter i vilken utsträckning verksamheterna har en förmåga att uppmärksamma och agera på risker och förändringar i det dagliga arbetet. Det handlar till exempel om att ha en säkerhetskultur med proaktiva arbetssätt, göra kontinuerliga riskbedömningar samt kunna anpassa sig till olika situationer för att upprätthålla en säker vård. Här ingår också att mäta förekomsten av strukturer för personalen att utveckla och fördjupa sin yrkeskunskap och kunskap om patientsäkerhet.

Fokusområde 4 – Stärka analys, lärande och utveckling

I fokusområde 4 ingår mått och indikatorer som mäter faktorer som bidrar och stimulerar till kunskapsutveckling och lärande och därigenom dels ökar systemförståelsen om bakomliggande orsaker till vårdskador och risker, på flera organisatoriska nivåer, dels hur patientsäkerheten kan utvecklas. Här ingår också att mäta förekomsten av strukturer för att genomföra analyser tillsammans med aktörer från olika delar av hälso- och sjukvården.

Fokusområde 5 – Öka riskmedvetenhet och beredskap

I fokusområde 5 ingår mått och indikatorer som mäter arbetssätt som bidrar till att identifiera, analysera och hantera långsiktiga risker med syftet att bygga upp en god beredskap med en robust och anpassningsbar verksamhet med bibehållen patientsäkerhet. Här ingår också att mäta hur patientsäkerhet beaktas i planering och prioriteringsbeslut.

Läs mer om fokusområdena på sidan Prioriterade fokusområden för den nationella handlingsplanen

Flera nationella aktörer utvecklar uppföljningen inom patientsäkerhetsområdet

Den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet beskriver betydelsen av uppföljning för att kunna utveckla, förbättra och öka patientsäkerheten. Det behövs olika typer av mätning, indikatorer och uppföljning i den systematiska egenkontrollen. Uppföljningen behöver också anpassas till olika organisatoriska nivåer.

Socialstyrelsen, Nationell samverkansgrupp (NSG) patientsäkerhet och Löf (regionernas ömsesidiga försäkringsbolag) stödjer hälso- och sjukvården i arbetet med uppföljning av patientsäkerheten genom att bidra med kompletterande perspektiv. Uppföljningen tar sin utgångspunkt i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet utifrån de tre tidsperspektiven:

  • Har vården varit säker?
  • Är vården säker här och nu?
  • Ökar riskmedvetenhet och beredskap?

Uppföljningen innefattar indikatorer och mått utifrån struktur, process och resultat. Insamlande av data ger förutsättningar för att identifiera områden i förbättringsarbetet samt åtgärder på nationell-, region-, kommun-, vårdgivare- samt verksamhetsnivå.

Alla tre aktörer utgår från den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet i utvecklingen av indikatorer och mått inom patientsäkerhetsområdet.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla och målgruppsanpassa stöd och insatser kopplat till den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet.

Socialstyrelsens kontinuerliga indikatorbaserade uppföljning inom patientsäkerhet har ett nationellt perspektiv och visar data med trender på nationell-, region- och kommunnivå. I Analysverktyget, som är en visualiseringstjänst med öppna data, går det att ta fram data på nationell, läns- och kommunnivå.

Uppföljning inom patientsäkerhet – Socialstyrelsen

NSG patientsäkerhet

NSG patientsäkerhet företräder regionerna och har i sitt uppdrag att utveckla tillgängliga verktyg och indikatorer inom patientsäkerhetsområdet på vårdgivar- och regionnivå.

NSG har Vården i siffror som sin huvudsakliga kanal för indikatorpublicering. 2024 reviderades patientsäkerhetsrapporten. Framöver kommer NSG forma innehållet i nya Vården i siffror och temaområde patientsäkerhet. 

Patientsäkerhet 2024 – Vården i siffror – SKR

Löf

Löf har utvecklat ett stöd för mätetal för uppföljning av patientsäkerheten på verksamhetsnivå.

Löf presenterar förslag på mätetal som kan följas på klinik och verksamhetsnivå. Mätetalen, som väljs av verksamheten, bör följas över tid med det primära målet att följa den egna verksamhetens utveckling.

Mätetal patientsäkerhet – Löf

Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: