Grundläggande förutsättningar för en säker vård

För att nå det övergripande målet i handlingsplanen har fyra grundläggande förutsättningar identifierats för det fortsatta arbetet.

grundläggande-förutsättningar.jpg

1. En engagerad ledning och tydlig styrning

En engagerad ledning och tydlig styrning av hälso­ och  sjukvården är avgörande för säker vård på alla nivåer – från den nationella nivån till operativa chefer och ledare i den patientnära verksamheten.

Engagerad ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården

En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården. Det gäller alla nivåer – från den politiska nivån till beslutsfattare på regional och kommunal nivå samt från operativa chefer till ledare i den patientnära verksamheten. Ledningens ställningstaganden, kunskap, förhållningssätt, agerande och beslut är avgörande för en hög patientsäkerhet.

God kvalitet och patientsäkerhet utvecklas bäst i organisationer med god arbetsmiljö, psykologisk trygghet och en kultur där medarbetarna är delaktiga och gemensamt med ledningen strävar efter att fortlöpande förbättra för att upprätthålla en hållbar verksamhet. Ledningen är en tongivande förebild och har en avgörande roll i arbetet att stärka och upprätthålla en hög säkerhet.

Många viktiga faktorer finns i den patientnära vårdprocessen, till exempel upprätthållande av ändamålsenliga processer, kommunikation och informationsutbyte men även faktorer som traditionellt inte förknippas med patientsäkerheten har stor inverkan. Exempel är resursfördelning, arbetsmiljö, ekonomistyrning, kompetensförsörjning, kompetensutveckling, organisationsstruktur och principer för schemaläggning och bemanning.

Patientsäkerhet är ett ansvar för politiker samt ledning och chefer på alla nivåer i vårdens organisation. Beslut på den politiska nivån, till exempel i frågor kring ekonomi eller tillgänglighet, kan både leda till önskvärda effekter och till målkonflikter som riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. Patientsäkerheten måste därför alltid beaktas.

2. En god säkerhetskultur

En god säkerhetskultur kännetecknas av ett aktivt arbete med att identifiera och minimera risker och skador. Den innebär också ett arbetsklimat som är öppet och där personalen känner sig trygg att rapportera, diskutera och ställa frågor om säkerhet. Det är också centralt att man lär av både negativa och positiva händelser, ger patienten en möjlighet att vara delaktig och arbetar förebyggande.

God säkerhetskultur som främjar säkerhet

En annan grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur som främjar säkerhet. Den behöver kännetecknas av

  • ett aktivt arbete med att identifiera risker och skador och ett lika aktivt arbete med att minimera dessa
  • ett öppet arbetsklimat där personalen tryggt kan rapportera, diskutera och ställa frågor om säkerhet
  • ett icke-skuldbeläggande förhållningssätt
  • en organisation där alla lär av de negativa händelser som inträffat och risken för sådana händelser samt av det som gått bra.

Arbetet med att skapa en god säkerhetskultur behöver prioriteras av högsta ledningen och vara både långsiktigt och synligt. Var och en i organisationen bidrar och påverkar säkerhetskulturen, oavsett yrke eller roll. Chefer och ledare har dock ett uttalat ansvar för att säkerhetsrelaterade frågor tas på allvar och hanteras. De behöver skapa förutsättningar för att personalen ska kunna arbeta systematiskt för att förhindra vårdskador och för att verksamheten ska hålla en hög kvalitet och säkerhet.

Arbetsmiljön är central. Faktorer som till exempel bemötande och beteenden, stöd från chefer och i arbetsgruppen, hög arbetsbelastning, otydliga roller eller bristande tid för återhämtning påverkar möjligheterna att utföra ett säkert arbete. Ett integrerat systematiskt patientsäkerhets- och arbets­miljöarbete kan ge både förutsägbarhet och trygghet i hälso- och sjukvården.

3. Adekvat kunskap och kompetens

För en säker vård behövs tillräckligt med hälso­ och sjukvårdspersonal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Då kan de fatta beslut, bedöma risker samt föreslå och vidta åtgärder som bidrar till en god och säker vård.

Kompetenta och engagerade medarbetare

Kompetenta och engagerade medarbetare som har möjlighet att arbeta på toppen av sin kompetens är en förutsättning för en trygg och säker vård av god kvalitet. Kompetensförsörjning är en av flera samverkande faktorer som påverkar riskerna för vårdskador. En god kompetensförsörjning innebär att på både kort och lång sikt se till att verksamheten har tillgång till personal med adekvat kompetens.

Yrkeskompetensen säkerställer att personalen behärskar de arbetsuppgifter och den vård och behandling som de utför. Introduktionsprogram för nyutexaminerade och nyanställda och kontinuerlig fortbildning främjar både förmågan till anpassningar och kompetensförsörjningen.

Både tekniska och icke-tekniska färdigheter behöver tränas och utvecklas kontinuerligt. Att samverka över professionsgränserna och träna förmågan att jobba i team behöver påbörjas redan under grundutbildningen och sedan fortsätta under hela yrkeslivet.

Kunskap om patientsäkerhet behövs på alla nivåer i hälso- och sjukvården, det vill säga hos personalen, chefer och ledare samt beslutsfattare och politiker. Kunskapen behövs för att kunna fatta väl avvägda beslut utifrån systemövergripande faktorer, men också för att kunna bedöma risker samt föreslå och vidta åtgärder kring den enskilda patienten.

4. Patienten som medskapare

När patienten är välinformerad, får delta aktivt i sin vård och ges möjlighet att påverka den utifrån sina önskemål och förutsättningar, kan vården bli ännu säkrare.

Patientens och de närståendes delaktighet

En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Patientens berättelse och hens behov och resurser är avgörande. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt och kan lita på att vården ges på lika villkor skapar tillit och förtroende, men aspekter som tillgänglighet, samordning och kontinuitet är också centrala.

Den patient som vet varför och hur olika moment ska genomföras, bidrar till att vårdförloppet blir som det är tänkt och till att avvikelser uppmärksammas och kan åtgärdas. Att kunna vara delaktig i sin vård kräver kunskap. Patienten behöver därför få god och anpassad information om bland annat sin vård och behandling och om eventuella risker.

Patientens delaktighet behöver utgå från hens önskemål. En patient som inte vill eller kan ta aktiv del i sin vård och behandling ska inte riskera att få en sämre anpassad vård, utan vårdpersonalen måste arbeta för att patientens perspektiv tas tillvara. Även närstående har en central roll, i de fall patienten vill det. Patienter och närstående ska också ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet.

Patienten som medskapare innebär att patienten är delaktig på varje nivå i vårdsystemet: i mötet mellan patienten och personalen, samt på regional och nationell nivå. Patienten behöver också göras delaktig vid planering av ny hälso- och sjukvård, i utbildningen av vårdpersonal, i forskningen och i utformning av policys och reglering av hälso- och sjukvård.

Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: