Uppföljning inom patientsäkerhet

Vårdgivaren har ansvar för att följa patientsäkerheten i sin verksamhet. Ett antal myndigheter har också ansvar för nationell uppföljning av olika delar av patientsäkerheten. På den här sidan har vi samlat uppföljningar som kopplar till den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet.

Systematisk uppföljning och analys är viktigt för att

  • visa och följa läget inom patientsäkerhetsområdet
  • det är ett kunskapsunderlag i det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet
  • det kan bidra till att skapa motivation till att fortsätta utveckla en hög patientsäkerhet i alla delar av hälso- och sjukvården.

På den här sidan har vi samlat uppföljningar som kopplar till den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. På följande sidor finns andra uppföljningar av patientsäkerhet och olika typer av resultat: 

Följa upp och mäta patientsäkerhet

Uppföljning av säker vård och lägesrapportering

Nationell uppföljning inom patientsäkerhetsområdet

Den nationella uppföljningen inom patientsäkerhetsområdet behöver utvecklas så att den återspeglar den utveckling som behövs för en säkrare vård. En stor del av det vi mäter idag belyser patientsäkerhet ur vårdgivarens och professionens perspektiv. Fokus har varit på den somatiska slutenvården för vuxna.

Uppföljningen behöver utvecklas så att den också speglar patienters och närståendes upplevelse av hur säker vården är. Den behöver också spegla det proaktiva säkerhetsarbetet och andra vårdformer. Det kan vara till exempel barnsjukvård, primärvård, kommunal hälso- och sjukvård, psykiatrisk vård och tandvård.

Kartläggning av förbättringsområden i det lokala patientsäkerhetsarbetet

Socialstyrelsen och Nationell samverkansgrupp (NSG) patientsäkerhet har kartlagt och analyserat regionernas och kommunernas förbättringsområden, utvecklingsbehov och behov av nationellt stöd i det lokala patientsäkerhetsarbetet. Syftet med kartläggningen var att ge en bild av de största utmaningarna i det systematiska patientsäkerhetsarbetet och visa hur det nationella stödet bäst kan utformas för att möta utmaningarna.

Kartläggningen gjordes 2023 och är en del av en uppdatering av den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet som genomförs under 2024.

Kartläggningen visar sex övergripande förbättringsområden

De förbättringsområden och utvecklingsbehov som regionerna och kommunerna har beskrivit presenteras i sex övergripande områden:

  1. Ledning och styrning av det systematiska patientsäkerhetsarbetet
  2. Kompetensutveckling inom patientsäkerhet och säkra arbetssätt
  3. Samverkan och samarbete inom och mellan verksamheter
  4. Involvera patienter och närstående
  5. Säkerhetskultur och riskmedvetenhet på individ- och systemnivå
  6. Egenkontroll, uppföljning, analys och lärande

Nationella insatsområden för att möta utvecklingsbehoven

De nationella insatserna för att stötta regionernas och kommunernas lokala patientsäkerhetsarbete utgår från en sammanvägning av nationella aktörers lägesbild. Insatserna är grupperade i tolv insatsområden och består av såväl nya som pågående aktiviteter som utgår från fyra mål:

  • Vidareutveckla stöd till vårdgivare
  • Stärka kompetens och målgruppsanpassa
  • Främja lärande och erfarenhetsutbyte
  • Främja långsiktighet och samordning

Ladda ner en presentation av kartläggningen

Resultaten från kartläggningen redovisas i en presentation. I den kan du läsa mer om förbättringsområdena och de nationella insatsområdena för att möta utvecklingsbehoven.

Presentationen kan användas som ett diskussionsunderlag lokalt kring de utmaningar som finns och hur man kan arbeta med dessa utmaningar.

Redovisning av regioner och kommuners förbättringsområden och behov av nationellt stöd i patientsäkerhetsarbetet (pdf)

Indikatorbaserad uppföljning för säker vård

Socialstyrelsen har följt upp patientsäkerheten kopplat till den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet i rapporten En indikatorbaserad uppföljning för säker vård.

Syftet med rapporten är att den ska utgöra en baslinjemätning. Den ska också vara grund för att bygga upp en kontinuerlig systematisk indikatorbaserad uppföljning inom patientsäkerhetsområdet. Det för att kunna följa den förflyttning som hälso- och sjukvården behöver åstadkomma enligt inriktningen i den nationella handlingsplanen.

Rapporten ger en bild av de aspekter som kan belysas i dagsläget av det som har inträffat, hur det ser ut nu och till viss del vad som behöver utvecklas inom områden som till stor del saknar mått och datakällor.

Rapporten bidrar till en perspektivförskjutning, från den hittills vanligaste redovisningen av förekomst av skador till en redovisning av hur säker vården är.

Ramverk för uppföljning med indikatorer

Uppföljningen utgår från ett ramverk som baseras på den nationella handlingsplanens grundläggande förutsättningar och fokusområden.

Illustration av ramverk för uppföljning med indikatorer

Läs mer om de styrande principerna för respektive fokusområde.

Fokusområde 1 – Öka kunskapen om inträffade vårdskador

I fokusområde 1 ingår indikatorer som mäter i vilken utsträckning patienter har drabbats av oönskade händelser, vårdskador och skador, av vilken typ dessa är och vilka konsekvenser de haft för patienterna. Här ingår också patienters, närståendes och involverade medarbetares upplevelse och erfarenheter av vårdskador och skador.

Fokusområde 2 – Tillförlitliga och säkra system och processer

I fokusområde 2 ingår indikatorer som mäter i vilken utsträckning ett etablerat ledningssystem för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete finns och tillämpas för en sammanhållen, tillgänglig och jämlik vård med tillförlitliga och säkra processer oavsett var vården sker. Här ingår att mäta i vilken utsträckning rekommenderade rutiner och processer tillämpas i vården.

Fokusområde 3 – Säker vård här och nu

I fokusområde 3 ingår indikatorer som mäter organisationens förmåga att förutse variationer och hantera risker och inträffade störningar som kan försämra patientsäkerheten i den pågående verksamheten. Det handlar till exempel om att spegla organisationens förmåga till att göra situationsanpassningar vid händelser som ger förändrade förutsättningar.

Fokusområde 4 – Stärka analys, lärande och utveckling

I fokusområde 4 ingår indikatorer som avser att mäta faktorer som bidrar och stimulerar kunskapsutveckling genom datainsamling, analys, återkoppling och lärande och därmed öka systemförståelsen om bakomliggande orsaker till vårdskador, hur vårdens kvalitet och patientsäkerhet kan utvecklas och att stärka det organisatoriska minnet inom hälso- och sjukvården.

Fokusområde 5 – Öka riskmedvetenhet och beredskap

I fokusområde 5 ingår indikatorer som mäter hur långsiktiga risker identifieras, analyseras och bidrar till beredskap att hantera olika typer av framtida risker och proaktiv utveckling av organisationens strukturer och processer för en anpassningsbar, resilient och robust verksamhet och säker vård.

Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: