Uppföljning inom patientsäkerhet

Vårdgivaren har ansvar för att följa patientsäkerheten i sin verksamhet. Ett antal myndigheter har också ansvar för nationell uppföljning av olika delar av patientsäkerheten. Dessutom redovisar flera nationella och internationella aktörer uppföljning inom patientsäkerhet. På den här sidan har vi samlat uppföljningar som kopplar till den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet.

Uppföljning behövs för att 

  • ge en lägesbild och kunna leda och styra vården så att den är säker här och nu
  • följa utvecklingen av god och säker vård över tid
  • följa hur patientsäkerhetsarbetet bidrar till ökad patientsäkerhet
  • identifiera riskområden och spegla riskmedvetenhet och beredskap
  • kunna jämföra mellan huvudmän och vårdgivare och identifiera ojämlik vård
  • ge en grund för utveckling och lärande.

På den här sidan har vi samlat uppföljningar som kopplar till den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. På följande sidor finns även andra uppföljningar av patientsäkerhet och olika typer av resultat: 

Följa upp och mäta patientsäkerhet

Uppföljning av säker vård och lägesrapportering

Uppföljning behöver visa nuläget och utvecklingen

Vårdgivaren ska systematiskt följa upp och utvärdera verksamheten och kontrollera att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet.

Uppföljningen ska visa om vården har varit säker och om vården är säker här och nu. Den ska också visa arbetet för att göra vården säker i framtiden. Ett övergripande perspektiv är nödvändigt, så att även systemfaktorer analyseras. Information från olika källor bidrar till en samlad bild av läget.

Uppföljningen inom patientsäkerhetsområdet ska alltså visa både nuläget och utvecklingen. Den ska också visa förflyttningen mot ett mer proaktivt patientsäkerhetsarbete, där fokus ligger på frånvaro av skada och närvaro av säkerhet. Uppföljningen behöver utvecklas så att den speglar patienters och närståendes upplevelse av hur säker vården är och hur de involveras i patientsäkerhetsarbetet och i utvecklingen av vården.

Indikatorbaserad uppföljning för säker vård

Socialstyrelsen följer utvecklingen inom patientsäkerhet kopplat till den nationella handlingsplanen, bland annat med hjälp av indikatorer. 

Den senaste uppföljningen gjordes 2024. Uppföljningen består av tre delar: ett faktablad, en excelfil och visualiserade indikatorer. 

Läs mer om arbetet med uppföljning inom patientsäkerhet på Socialstyrelsen.se.

Tidigare Indikatorbaserad uppföljning

År 2021 publicerade Socialstyrelsen rapporten En indikatorbaserad uppföljning för säker vård.

Syftet med rapporten var att den skulle utgöra en baslinjemätning. Den skulle också vara grund för att bygga upp en kontinuerlig systematisk indikatorbaserad uppföljning inom patientsäkerhetsområdet. Det för att kunna följa den förflyttning som hälso- och sjukvården behöver åstadkomma enligt inriktningen i den nationella handlingsplanen.

Rapporten gav även en bild av vilka aspekter för patientsäkerhet som kan belysas i dagsläget och till viss del vad som behöver utvecklas.

Rapporten syftade också till att bidra till en perspektivförskjutning, från den hittills vanligaste redovisningen av förekomst av skador till en redovisning av hur säker vården är.

Ramverk för uppföljning med indikatorer

Uppföljningen utgår från ett ramverk som baseras på den nationella handlingsplanens grundläggande förutsättningar och fokusområden.

Illustration av ramverk för uppföljning med indikatorer

Läs mer om de styrande principerna för respektive fokusområde.

Fokusområde 1 – Öka kunskapen om inträffade vårdskador

I fokusområde 1 ingår indikatorer som mäter i vilken utsträckning patienter har drabbats av oönskade händelser och vårdskador, vilka konsekvenser dessa har haft för patienterna samt vilka upplevelser de involverade har haft.

Fokusområde 2 – Tillförlitliga och säkra system och processer

I fokusområde 2 ingår indikatorer som mäter i vilken utsträckning ett etablerat ledningssystem för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete används för att uppnå en sammanhållen, tillgänglig och jämlik vård med tillförlitliga och säkra processer oavsett var vården sker. Här ingår att mäta i vilken utsträckning rekommenderade rutiner och processer tillämpas i vården.

Fokusområde 3 – Säker vård här och nu

I fokusområde 3 ingår indikatorer som mäter i vilken utsträckning organisationerna har en förmåga att förutse oönskade variationer samt att bedöma och hantera risker och inträffade störningar i den pågående verksamheten. Det handlar till exempel om att ha en säkerhetskultur med proaktiva arbetssätt, göra kontinuerliga riskbedömningar och kunna anpassa sig till olika situationer för att upprätthålla en säker vård.

Fokusområde 4 – Stärka analys, lärande och utveckling

I fokusområde 4 ingår indikatorer som avser att mäta faktorer som bidrar och stimulerar till kunskapsutveckling och lärande och därigenom ökar systemförståelsen om bakomliggande orsaker till vårdskador och kvalitetsbrister samt hur patientsäkerheten och vårdens kvalitet kan utvecklas. Exempel på faktorer är förbättringskunskap samt kunskap och kompetens att genomföra datainsamling, analys och resultatåterföring.

Fokusområde 5 – Öka riskmedvetenhet och beredskap

I fokusområde 5 ingår indikatorer som mäter proaktiva arbetssätt som bidrar till att identifiera, analysera och hantera långsiktiga risker med syftet att bygga upp en god beredskap och en resilient och robust verksamhet, där patientsäkerhet beaktas i planering och prioriteringsbeslut.

Kartläggning av förbättringsområden i det lokala patientsäkerhetsarbetet

Socialstyrelsen och Nationell samverkansgrupp (NSG) patientsäkerhet har kartlagt och analyserat regionernas och kommunernas förbättringsområden, utvecklingsbehov och behov av nationellt stöd i det lokala patientsäkerhetsarbetet. Syftet med kartläggningen var att ge en bild av de största utmaningarna i det systematiska patientsäkerhetsarbetet och visa hur det nationella stödet bäst kan utformas för att möta utmaningarna.

Kartläggningen gjordes 2023 och är en del av underlaget till uppdateringen av den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet.

Kartläggningen visar sex övergripande förbättringsområden

De förbättringsområden och utvecklingsbehov som regionerna och kommunerna har beskrivit presenteras i sex övergripande områden:

  1. Ledning och styrning av det systematiska patientsäkerhetsarbetet
  2. Kompetensutveckling inom patientsäkerhet och säkra arbetssätt
  3. Samverkan och samarbete inom och mellan verksamheter
  4. Involvera patienter och närstående
  5. Säkerhetskultur och riskmedvetenhet på individ- och systemnivå
  6. Egenkontroll, uppföljning, analys och lärande

Nationella insatsområden för att möta utvecklingsbehoven

De nationella insatserna för att stötta regionernas och kommunernas lokala patientsäkerhetsarbete utgår från en sammanvägning av nationella aktörers lägesbild. Insatserna är grupperade i tolv insatsområden och består av såväl nya som pågående aktiviteter som utgår från fyra mål:

  • Vidareutveckla stöd till vårdgivare
  • Stärka kompetens och målgruppsanpassa
  • Främja lärande och erfarenhetsutbyte
  • Främja långsiktighet och samordning

Ladda ner en presentation av kartläggningen

Resultaten från kartläggningen redovisas i en presentation. I den kan du läsa mer om förbättringsområdena och de nationella insatsområdena för att möta utvecklingsbehoven.

Presentationen kan användas som ett diskussionsunderlag lokalt kring de utmaningar som finns och hur man kan arbeta med dessa utmaningar.

Redovisning av regioner och kommuners förbättringsområden och behov av nationellt stöd i patientsäkerhetsarbetet (pdf)

Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: