Samverkan och kontinuitet
Utbyte och överföring av information
I varje överlämning sker utbyte och överföring av information. Det kan till exempel handla om en patient som ska skrivas ut från slutenvården till den kommunala hemsjukvården och där information måste överföras från en vårdgivare till en annan. Ofta är flera vårdgivare involverade. Det kan också röra olika verksamheter på samma sjukhus eller olika personalskift på en och samma avdelning. Utbyte av information mellan olika vårdgivare kräver att patienten har lämnat sitt medgivande.
Vissa patientgrupper är särskilt utsatta för risk att information faller bort eller inte överförs mellan olika aktörer. Det handlar om patienter med komplex sjukdom eller behandling. Det kan till exempel vara patienter med cancersjukdom, multisjuka äldre och personer med samsjuklighet, särskilt psykisk ohälsa i kombination med somatisk sjukdom eller missbruk.
Personer som behöver insatser från både kommunen och regionen kan behöva en samordnad individuell plan, SIP.
Information om SIP och utbildningsstöd för personal inom kommuner och regioner finns hos SKR och i vägledningen Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan – Socialstyrelsen (pdf).
Vårdsamverkan hos Vårdhandboken
Ökad kontinuitet med en fast vårdkontakt
Patienter med omfattande behov kan ha stor nytta av en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt ska tillgodose patientens behov av samordning, kontinuitet och säkerhet. Det är verksamhetschefen som utser en fast vårdkontakt. Patienten kan också själv begära en sådan.
Läs mer om lagkrav på sidan Patientlagen och i Hälso- och sjukvårdsförordningen – riksdagen.
Läs mer om fast läkarkontakt hos Socialstyrelsen och ta del av stödmaterial för att stödja planering, reflektion och samtal med medarbetare.
Hos Socialstyrelsen finns också foldern Fast vårdkontakt – När, var, hur? (pdf). Den riktar sig till patienter och personal.
Läs mer om fast läkarkontakt och vårdkontakt – Kunskapsguiden
Andra kontaktpersoner kan också stödja patienten
Andra namngivna kontaktpersoner kan finnas i hälso- och sjukvården, där de vanligen är specialiserade inom sitt område. En kontaktsjuksköterska i cancersjukvården kan till exempel också ha en samordnande funktion för patienten och de närstående.
I uppdraget ingår att
- vara särskilt tillgänglig
- informera om kommande steg i behandlingen
- ge stöd
- förmedla kontakter med andra yrkesgrupper.
Ytterligare några exempel på sådana kontaktpersoner är en samordnare i den psykiatriska hälso- och sjukvården, en specialistsjuksköterska i barnsjukvården eller en distriktssköterska i hemsjukvården.
Samverkan vid upphandlingar och organisationsförändringar
Samverkan är också viktig vid till exempel upphandling av medicinteknisk utrustning och av läkemedel. Ny teknisk utrustning behöver utvecklas med en tydlig kunskap om hur arbetsuppgifter utförs i verksamheten. Genom riskanalys kan risker med ny utrustning, nya arbetssätt och nya behandlingsformer identifieras. Det kan i sin tur tydliggöra hur arbetsprocesserna bör utformas för att vården ska bli så säker som möjligt.
Det är en fördel om till exempel funktion och användargränssnitt i ny utrustning är testade av erfaren personal som kommer att använda utrustningen i sitt dagliga arbete. Dolda fel och risker kan upptäckas om erfarna team får medverka i utvecklingsarbetet och testa utrustningen i simulerade scenarion.
Vid större systemförändringar, till exempel om- eller nybyggen och omorganisering av vård, är samverkan mellan samtliga inblandade aktörer och riskanalys viktig.