Hjälpmedel

Ett hjälpmedel kan vara allt från en griptång eller en mobilapplikation till ett avancerat hjälpmedel som en respirator.

Hjälpmedel delas in i hjälpmedel för det dagliga livet och hjälpmedel för vård och behandling.

Ett hjälpmedel för det dagliga livet är oftast en medicinteknisk produkt, men det kan också vara en konsumentprodukt. En konsumentprodukt är, till skillnad från medicintekniska produkter, tillverkad för den vanliga konsumentmarknaden. Det kan till exempel handla om smarta telefoner med en applikation för kognition eller en surfplatta med en kommunikationsapplikation. Ett hjälpmedel för vård och behandling är alltid en medicinteknisk produkt.

Risker med hjälpmedel

Eventuella risker med ett hjälpmedel måste alltid bedömas utifrån patientens sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning och hjälpmedlets komplexitet. Hjälpmedel kan utgöra en risk för vårdskada i kombination med andra faktorer, som till exempel 

• patientens sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning
• nedsatt autonomi hos patienten
• kognitiva svårigheter hos patienten
• hjälpmedlets komplexitet
• reparation, underhåll och service av hjälpmedlet
• bristande kunskap hos den patient eller hälso- och sjukvårdspersonal som ska hantera hjälpmedlet
• brister i överföringen av information mellan hälso- och sjukvårdspersonal.

Hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunskap om förskrivning av hjälpmedel

När en patient får ett hjälpmedel kallas det för förskrivning av hjälpmedel. 

Förskrivningsprocessen ska tillämpas om hjälpmedlet är en medicinteknisk produkt men kan tillämpas även om hjälpmedlet är en konsumentprodukt. Processen följer Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användningen av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården.

Första steget är att förskrivaren bedömer patientens behov av insatser.

Därefter omfattar förskrivningsprocessen

• utprovning och val av lämplig produkt
• specialanpassning vid behov – initiera och utfärda anvisning
• information om hjälpmedlet till patienten, närstående eller annan användare 
• instruktion och träning av användningen av hjälpmedlet
• uppföljning och utvärdering av funktion och nytta av hjälpmedlet. 

Förskrivaren är ansvarig för att alla stegen i förskrivningsprocessen utförs. Det är möjligt att olika hälso- och sjukvårdspersonal hos en eller flera vårdgivare kan ansvara för ett eller flera steg i processen.

Det är viktigt att vara uppmärksam på 

• vilka hjälpmedel patienten behöver och om behovet förändras
• om hjälpmedlet är trasigt
• om patienten eller andra behöver mer kunskap för att hantera hjälpmedlet
• vart man ska vända sig för reparation och service. 

Stöd vid förskrivningen av hjälpmedel

Socialstyrelsen har flera webbutbildningar om hjälpmedel som riktar sig till olika målgrupper. Kursen ”Bra att veta om hjälpmedel” är för all personal som kommer i kontakt med hjälpmedel i sitt arbete. Förutom kurser till förskrivare av hjälpmedel finns också en kurs som riktar sig till chefer. Det finns även annat stödmaterial som till exempel  skriften ”Förskrivning av hjälpmedel – Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning” och stödmaterialet ”Delaktighet vid förskrivning av hjälpmedel – Stödmaterial till chefer”

Medicintekniska produkter och konsumentprodukter 

Ett hjälpmedel kan vara en medicinteknisk produkt eller konsumentprodukt. En medicinteknisk produkt är avsedd att användas i hälso- och sjukvårdsverksamhet eller av patienter. Det gäller inte konsumentprodukter, som säljs eller marknadsförs mot privatpersoner.

Medicintekniska produkter och konsumentprodukter skiljer sig åt vad gäller kraven på kvalitet och säkerhet. Konsumentprodukter omfattas till exempel inte av SOSFS 2008:1. En patient kan få patientskadeersättning om en vårdskada uppstår på grund av ett fel hos eller vid felaktig användning av en medicinteknisk produkt, enligt bestämmelser i patientskadelagen. Den lagen gäller dock inte för konsumentprodukter. Det är viktigt att patienten får information om skillnaden mellan medicintekniska produkter och konsumentprodukter.  

Vårdgivaren har övergripande ansvar för medicintekniska produkter

Vårdgivaren har det övergripande ansvaret för rutinerna kring medicintekniska produkter, och rutinerna ska finnas i verksamhetens ledningssystem. Verksamhetschefen har ett stort ansvar för att de medicintekniska produkterna används korrekt i verksamheten.

Lagstiftning som gäller för medicintekniska produkter

Den medicintekniska lagstiftningen är en produktsäkerhetslagstiftning som baserar sig på tre europeiska direktiv. Följande lagstiftning är aktuell på det medicintekniska området:

Lag (1993:584) om medicintekniska produkter hos riksdagen 

Förordning (1993:876) om medicintekniska produkter hos riksdagen

Den 26 maj 2020 börjar EU-förordningen (EU 2017/745 om medicintekniska produkter att gälla. Den ersätter EU-direktiven på området, men inte för produkter avseende in-vitro diagnostik.

För medicintekniska produkter gäller Socialstyrelsens föreskifter om användningen av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. 

Socialstyrelsens föreskrifter (2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården

Det finns flera föreskrifter som gäller för medicintekniska produkter som meddelas av Läkemedelsverket.

Föreskrifter om medicintekniska produkter och mer information hos Läkemedelsverket

Patientskadelagen (1996:799) hos riksdagen

Konsumentprodukter omfattas av produktsäkerhetslagen 

För konsumentprodukter gäller produktsäkerhetslagen.

Produktsäkerhetslagen hos riksdagen