Vårdrelaterade infektioner, VRI

En vårdrelaterad infektion, VRI, orsakar ett stort mänskligt lidande för de drabbade. Dessutom innebär VRI stora kostnader för samhället.

För att minska risken för vårdrelaterade infektioner som hade gått att undvika, måste vi minska onödiga ingrepp och förhindra smittspridning. Merparten av alla patienter med en vårdrelaterad infektion behandlas dessutom med antibiotika. Därför är det viktigt även ur antibiotikaresistenssynpunkt att minska användningen av antibiotika, minska risken för smittspridning och att förebygga vårdrelaterade infektioner.

En infektion som uppkommer i vården

En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg.

En tredjedel av skadorna i vården är infektioner

Drygt en tredjedel av alla vårdskador är vårdrelaterade infektioner. Varje år får mer än 50 000 patienter på svenska sjukhus en vårdrelaterad infektion av varierande allvarlighetsgrad. Uppskattningsvis kan 50 procent av infektionerna undvikas. Vanliga vårdrelaterade infektioner är urinvägsinfektioner och postoperativa sårinfektioner.

En vårdrelaterad infektion kostar i genomsnitt 107 000 kronor för svensk sjukvård.

Statistik för vårdrelaterade infektioner

En vårdskada om infektionen hade kunnat förhindras

En vårdrelaterad infektion är en vårdskada om hälso- och sjukvården hade kunnat vidta adekvata åtgärder för att förhindra de vårdrelaterade infektionen men så inte har skett, och patienten har drabbats av en skada, ett lidande eller en sjukdom alternativt har avlidit till följd av det.

Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Vad är patientsäkerhet?

Statistik vårdrelaterade infektioner

Fallbeskrivning: Kvinna, planerad operation

En 68-årig kvinna kommer in för en planerad operation. Under operationen får kvinnan en kvarliggande urinvägskateter insatt. Efter operationen mår hon illa och har svårt att stå på benen på grund av blodtrycksfall. Enligt rutinen ska katetern tas bort morgonen efter operationen men hälso- och sjukvårdspersonalen låter den sitta kvar för att underlätta för patienten.

Tre dagar efter operationen är kvinnan uppe på benen och kan med stöd gå till toaletten. På fjärde dagen tar man bort katetern. På kvällen får kvinnan hög feber och urinträngningar.

Det visar sig att hon har en njurbäckeninfektion på grund av flera dygns kateter-användning. Kvinnan blir kvar på sjukhus i ytterligare tre dygn.

Ur rapporten Vårdrelaterade infektioner, Kostnader och konsekvenser – kortversion av SKR rapport 2019 hos SKR

Antibiotika, kirurgi och urinkateter är de vanligaste riskfaktorerna

De vanligaste riskfaktorerna för att utveckla en vårdrelaterad infektion är kirurgiska ingrepp och kvarliggande urinkateter. Risken fördubblas också vid utlokalisering, det vill säga när en patient vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Vidare har sköra patienter en högre risk för att drabbas. Det kan till exempel vara äldre, cancersjuka eller undernärda patienter. 

Metoder, verktyg och stödmaterial

Information och stödmaterial för att förebygga VRI hittar finns på sidan Förebygga VRI.

Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: