Förebygga diagnostiska fel

Diagnostiska fel går att förebygga

Insikten om att diagnostiska fel förekommer och att de är vanliga är grundläggande för att minska risken för att de inträffar. Därefter behövs mer kunskap om när, var och varför dessa fel uppstår. Den kunskapen behöver dessutom spridas.

Åtgärder behövs på olika nivåer

Diagnostiska fel måste hanteras ur olika perspektiv i hälso- och sjukvårdssystemet. De måste också hanteras i samverkan mellan olika professioner och verksamheter.

Åtgärderna behöver rikta in sig på orsakerna till de diagnostiska felen

Kognitiva faktorer, systemrelaterade faktorer och kunskapsbrist kräver olika åtgärder.

Kognitiva orsaker till diagnostiska fel motverkas genom arbetssätt som kompenserar för den mänskliga hjärnans svagheter. I praktiken kan det röra sig om att

• utgå från att alla diagnostiska processer innehåller ett mått av osäkerhet, och att även förmedla detta till patient och närstående
• alltid överväga ett lämpligt antal differentialdiagnoser, och pröva symtombilden även mot dessa
• aldrig okritiskt godta en diagnos när man övertar en patient 
• frikostigt konsultera en kollega och berätta hur man tänkt och tänker.

Ett gott teamarbete, som innefattar både hälso- och sjukvårdpersonalen, patienten och närstående samt kunskap om de kritiska stegen i processen, minskar risken för diagnostiska fel.

Vidare kan systemstöd och processer behöva utvecklas. Det kan handla om att felsäkra till exempel remisshantering eller bevakning av undersöknings- och provsvar. Det kan också handla om att utveckla beslutsstöd, till exempel riskvärderingsinstrument.

Utbildning, fortbildning och träning i den diagnostiska processen är centralt. Kollegialt stöd är avgörande, inte minst för nya läkare och andra som ställer diagnos, men även för erfarna. Det krävs också en gedigen och aktuell kunskap om sjukdomar och tillstånd för att kunna ställa korrekt diagnos.