Förebygga diagnostiska fel
Diagnostiska fel går att förebygga
Insikten om att diagnostiska fel förekommer och att de är vanliga är grundläggande för att minska risken för att de inträffar. Därefter behövs mer kunskap om när, var och varför dessa fel uppstår. Den kunskapen behöver dessutom spridas.
Åtgärder behövs på olika nivåer
Diagnostiska fel måste hanteras ur olika perspektiv i hälso- och sjukvårdssystemet. De måste också hanteras i samverkan mellan olika professioner och verksamheter.
Åtgärderna behöver rikta in sig på orsakerna till de diagnostiska felen
Individuella faktorer, systemfaktorer och patientrelaterade faktorer kräver olika åtgärder. Läs mer om de olika faktorerna på sidan Diagnostiska fel.
Individuella faktorer som bidrar till diagnostiska fel motverkas genom att stärka kompetens och handledning, samt genom arbetssätt som kompenserar för den mänskliga hjärnans svagheter. I praktiken kan det röra sig om att
- utgå från att alla diagnostiska processer innehåller ett mått av osäkerhet, och att även förmedla detta till patient och närstående
- alltid överväga ett lämpligt antal differentialdiagnoser, och pröva symtombilden även mot dessa
- aldrig okritiskt godta en diagnos när man övertar en patient
- frikostigt konsultera en kollega och berätta hur man tänkt och tänker.
Utbildning, fortbildning och träning i den diagnostiska processen är centralt. Kollegialt stöd är avgörande, inte minst för nya läkare och andra som ställer diagnos, men även för erfarna. Det krävs också en gedigen och aktuell kunskap om sjukdomar och tillstånd för att kunna ställa korrekt diagnos.
Systemfaktorer kan påverkas genom ett gott teamarbete, som innefattar både hälso- och sjukvårdpersonal, patient och närstående samt kunskap om de kritiska stegen i en process.
Vidare kan systemstöd och processer behöva utvecklas. Det kan handla om att felsäkra till exempel remisshantering eller bevakning av undersöknings- och provsvar. Det kan också handla om att utveckla beslutsstöd, till exempel riskvärderingsinstrument.
Patientrelaterade faktorer med ökad risk för diagnostiska fel är viktiga att uppmärksamma, så att riskerna kan minskas. Det kan exempelvis vara genom stärkt uppföljning och skriftlig information.
Användbara verktyg i den kliniska vardagen
Använd Tre-regeln, Trygga Råd och Tredje gången gillt
Tre-regeln
Ha alltid minst tre differentialdiagnoser i åtanke i mötet med patienten. Det breddar informationsinhämtningen, både när man tar sjukhistoria och gör den kliniska undersökningen. Ställ gärna tre kontrollfrågor till dig själv:
- Om inte min arbetsdiagnos stämmer, vad kan det då röra sig om?
- Vad talar emot min arbetsdiagnos?
- Är det mer än ett problem?
Trygga Råd
Trygga Råd, även kallat Safety-netting, innebär att förmedla till patienten att det finns en arbetsdiagnos men att den inte är helt säker.
Patienten ges också information om det förväntade förloppet av arbetsdiagnosen den närmsta tiden, kallat Förväntat förlopp. Det syftar till att ge trygghet att arbetsdiagnosen är korrekt och att patienten inte behöver söka vård. Det förväntade förloppet kallas också de gröna flaggorna.
Slutligen får patienten information om varningssignaler, då hen bör söka vård på nytt. Det kallas också de röda flaggorna. De ska vara konkreta och gärna tidsatta. Exempel kan vara ”Om febern inte minskat till under 38 grader inom tre dagar vill jag att du ringer vårdcentralen” eller ”Om du börjar kräkas vill jag att du söker till akuten”.
Trygga Råd avslutas med så kallad Teach back för att stämma av om patienten har förstått. Patienten får då återberätta de Trygga Råden.
Tredje gången gillt
Ompröva diagnosen om patienten söker för tredje gången (tredje gången gillt). Fråga patienten om hen nyligen sökt för samma besvär någon annanstans, eftersom tredje gången gillt gäller alla kontakter, inklusive telefon och andra vårdinstanser.
Involvera patienten och närstående
Involvera patienten och närstående och gör dem delaktiga i den diagnostiska processen.
Inför besöket
- Informera gärna patienten skriftligt om att vara tydlig i beskrivningen av sina symtom. Be gärna att hen skriver ner symtomen och sina frågor inför besöket.
- Informera patienten om att det kan vara bra att ta med sig någon närstående till besöket, så att fler hör vad som sägs.
Under besöket
- Informera patienten om att diagnoser alltid har en viss grad av osäkerhet.
- Informera patienten om vilket förlopp som förväntas för den tänkta diagnosen och vad som är planen framåt, det vill säga de så kallade gröna flaggorna.
- Informera patienten om vad hen behöver vara uppmärksam på, det vill säga de röda flaggorna. Patienten behöver då söka vård på nytt.
- Informera om när, var och hur patienten bör söka vård igen om utvecklingen inte stämmer med det förväntade förloppet. Var tydlig med varför, när, hur och var patienten ska ta ny kontakt.
- Betona vikten av att följa rekommendationerna om behandling och åtgärder.
- Uppmuntra patienten att våga fråga om hen tvivlar på diagnosen.
- Uppmuntra patienten att fråga om det är något hen inte förstår.
- Förmedla till patienten att läsa sin journal i efterhand på 1177 och höra av sig om något inte stämmer eller om hen har frågor.
Tänk också på att
- om möjligt skriva remiss när patienten är kvar i rummet
- säkerställa att rutinerna för vidimering och remissbevakning fungerar
- skicka svar på alla prover och undersökningar till patienten
- avtala med patienten att höra av sig om hen inte har fått svar trots att detta är överenskommet.
Utbildning i Trygga Råd/Safety-netting
Trygga råd/Safety-netting är ett verktyg för att säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonalen och patienten har förstått varandra och att patienten söker vård igen när det behövs. I Region Stockholms kursportal finns en utbildning som både kan göras enskilt och i grupp. Den är kostnadsfri och öppen för alla och målgrupp är läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer.
Kursen Safety-netting – BE SAFE med Trygga Råd på Kompetenstorget – Region Stockholm
Lärdomar från händelseanalyser
Rapporten Diagnostiska fel – lärdomar av händelseanalyser är en sammanställning av händelseanalyser som rör diagnostiska fel i Nitha Kunskapsbank för händelseanalyser. Syftet med rapporten är att öka kunskapen om diagnostiska fel och minska för risken för att de inträffar. Rapporten innehåller rekommendationer och förslag på åtgärder på mikro-, meso- och makronivå.
Du kan beställa rapporten Diagnostiska fel – Lärdomar av händelseanalyser – från arkivet hos SKR