Nationella myndigheter

Nationella myndigheter med särskilda uppdrag inom patientsäkerhetsområdet ska ge vårdgivarna tillräckliga förutsättningar för att främja en hög patientsäkerhet. De styr på olika sätt, till exempel genom föreskrifter eller tillsyn.

Myndigheter med särskilda uppdrag inom patientsäkerhetsområdet ska också stödja vårdgivarna med kunskap, kunskapsutveckling och metodutveckling. De ska även informera om den rättsliga regleringen.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket ser till att företag och organisationer följer lagar om arbetsmiljö och arbetstider. Målet är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv.

Alla arbetsgivare ska regelbundet undersöka om det finns risker i arbetsmiljön och åtgärda dem. I arbetsmiljön innefattas både den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverket ansvarar för att ta fram föreskrifter som förtydligar arbetsmiljölagen (1977:1160). Några av de mest grundläggande reglerna handlar om systematiskt arbetsmiljöarbete. Myndigheten ansvarar också för att kontrollera att lagstiftningen följs. Det görs i stor utsträckning genom att inspektera arbetsplatser.

Några andra centrala uppgifter är att ta fram statistik om arbetsmiljö och främja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmiljöområdet.

E-hälsomyndigheten

E-hälsomyndigheten samordnar regeringens initiativ och de nationella initiativen inom e-hälsa. Myndigheten ska bidra till ett bättre informationsutbyte inom hälsa, vård och omsorg. Myndigheten ansvarar dessutom för register och IT-funktioner som vårdgivare och apotek behöver för att bland annat förskriva och expediera recept.

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor och uppdrag att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Folkhälsomyndigheten har det övergripande nationella ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar och samordnar smittskyddet på nationell nivå. Här ingår samordning av det nationella arbetet med antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner.

Myndigheten är även nationellt samordnande myndighet för det suicidförebyggande arbetet. Myndigheten följer upp och utvärderar olika metoder och insatser, tar fram kunskapsunderlag och metodstöd samt utgör ett expertstöd.

Många av Folkhälsomyndighetens aktiviteter är direkt eller indirekt kopplade till patientsäkerhet. Bland annat ansvarar myndigheten för att övervaka antibiotikaresistens, antibiotikaanvändning och vårdrelaterade infektioner.

Forte

Forte är ett statligt forskningsråd som finansierar forskning inom tre ansvarsområden; hälsa, arbetsliv och välfärd. Forskning inom området hälsa omfattar

  • förekomst av sjukdomar
  • vilka faktorer som påverkar risken att drabbas av sjukdom
  • insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa, rehabilitering och omvårdnad
  • hälso- och sjukvårdens processer och system.

Vårdforskning ingår också och syftar till att utveckla vården och omsorgen av patienter, sjuka och deras närstående.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har tillsyn över all hälso- och sjukvård i Sverige (förutom hälso- och sjukvården inom försvarsmakten). Det görs genom att inspektera vårdverksamheterna och utreda vissa anmälningar.

IVO ansvarar också för tillsyn av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Resultaten från tillsynen återförs till vårdgivarna och allmänheten, både i enskilda ärenden via beslut och genom att systematisera och analysera iakttagelser på nationell och regional nivå.

IVO tar också tillvara patienternas erfarenheter. För att bidra till utvecklingen av patientsäkerheten och främja ett lärande i vården arbetar IVO även med dialog och vägledning i sitt arbete.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket är expert- och kontrollmyndighet på livsmedelsområdet. Myndigheten arbetar för att befolkningen ska ha bra mat och dricksvatten, att information om maten ska vara pålitlig och för att främja bra matvanor. Myndigheten har tagit fram material om sjukhusmåltider i syfte att undvika undernäring bland patienter och främja tillfrisknande.

Läkemedelsverket

Läkemedelsverket arbetar för folk- och djurhälsan. Patientsäkerhet är ett grundläggande perspektiv i Läkemedelsverkets folk- och djurhälsoansvar. Det inkluderar bland annat

  • vetenskaplig granskning av effekt och säkerhet inför läkemedelsgodkännande och uppföljning av effekt och säkerhet vid användning
  • tillståndsgivning vid klinisk behandlingsforskning
  • behandling med licensläkemedel
  • sjukhusundantag för avancerade terapier
  • tillsyn av medicintekniska produkter samt de organ som CE-märker.

Myndigheten utövar även tillsyn över öppenvårds- och sjukhusapotek, tillverkare, klinisk behandlingsforskning och läkemedelsföretagens säkerhetssystem.

Läkemedelsbiverkningar till följd av fel i läkemedelshantering, överdosering, missbruk, exponering i arbetet och även biverkningar vid så kallad ”off-label-användning” ska rapporteras till Läkemedelsverket. Det gäller också olyckor och tillbud med medicintekniska produkter.

Nationellt föreskriftsansvar, som kopplar till patientsäkerhet, är receptfrihet för läkemedel, läkemedelsförskrivning i öppenvård (receptföreskrifter), läkemedelsutbytbarhet, begränsningar i läkares, sjuksköterskors och andra professioners förskrivningsrätt samt dispenser.

Läkemedelsverket utreder också substanser inför narkotikaklassning. Myndigheten arbetar även mot olaga handel och olaga marknadsföring.

Giftinformationscentralen och Läkemedelsupplysningen är andra nationella uppdrag som bidrar till patientsäkerhet genom information och rådgivning.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vård- och omsorgsanalys, har till uppgift att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg. Syftet är att bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen. Syftet är också att stärka patienternas och brukarnas ställning.

Vård- och omsorgsanalys tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Fokus är på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där det finns stor förbättringspotential.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet vars verksamhet riktar sig till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Myndigheten har i uppdrag av regeringen att samordna och stödja patientsäkerhetsarbetet i Sverige. Socialstyrelsens patientsäkerhetsarbete är myndighetsövergripande och sker i samverkan med flera olika myndigheter och parter.

Läs mer om Socialstyrelsens arbete med patientsäkerhet på sidan Övergripande målsättning med patientsäkerhetsarbetet

Myndigheten tar fram bindande regler i form av föreskrifter samt kunskapsstödjande och vägledande produkter. Dessa hjälper hälso- och sjukvården att utveckla praxis och arbetssätt. Det kan vara nationella riktlinjer, andra rekommendationer och indikatorer.

Dessutom förvaltar och utvecklar Socialstyrelsen flera olika register och är statistikansvarig myndighet för vård- och omsorgsområdet.

Det är Socialstyrelsen som prövar och utfärdar legitimationer för hälso- och sjukvårdspersonal.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, är en myndighet som har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder och insatser inom hälso- och sjukvård, tandvård samt för metoder och insatser inom socialtjänsten och området funktionstillstånd/-hinder. Myndigheten ska sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt och sprida dem så att huvudmän, vårdgivare och andra berörda kan tillägna sig kunskapen.

SBU ska kontinuerligt utveckla sitt arbete med att sprida utvärderingarna så att dessa tillämpas i praktiken och leder till önskade förändringar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Myndigheten ska även systematiskt identifiera och aktivt informera om sådana metoder i hälso- och sjukvården och socialtjänsten vars effekter det saknas tillräcklig kunskap om.

Statens haverikommission, SHK

Statens haverikommission, SHK, är en myndighet som har till uppgift att från säkerhetssynpunkt utreda alla typer av allvarliga civila eller militära olyckor och tillbud. En utredning syftar till att ge svar på främst tre frågor:

  • Vad hände?
  • Varför hände det?
  • Vad kan göras för att en liknande händelse inte ska inträffa i framtiden, eller för att minska konsekvenserna om den gör det?

Den olycksutredande verksamheten styrs framför allt av lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor. SHK är oberoende från hälso- och sjukvårdens aktörer, såväl huvudmän som regelgivare och tillsynsmyndighet.

SHK avser att med början år 2020 genomföra en eller två utredningar per år inom hälso- och sjukvården. Arbete pågår med att närmare analysera hur urvalet av de händelser som ska utredas ska gå till samt med att knyta medicinsk expertis till myndigheten.

Förutom resultatet av de enskilda utredningarna, med därtill hörande eventuella rekommendationer, bidrar SHK med kunskap och kompetens inom olycksutredningsmetodik.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, arbetar pådrivande och förebyggande för strålsäkra undersökningar och behandlingar inom sjukvården och tandvården. Myndigheten tar fram bindande regler i form av föreskrifter. Myndigheten övervakar genom tillsyn och tillståndsprövning att hälso- och sjukvården följer de lagar och föreskrifter som finns om strålsäkerhet. I detta arbete ingår till exempel att granska riskanalyser.

De legala kraven omfattar också att anmäla händelser som har betydelse ur strålskyddssynpunkt. Det handlar om händelser som har medfört eller hade kunnat medföra allvarlig oavsiktlig exponering av patienter. I samband med dessa anmälningar granskar myndigheten händelseanalyser.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, granskar kvaliteten i högre utbildning och lärosätenas system för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. Vidare följer UKÄ upp och analyserar utvecklingen och trender inom den svenska högskolan. UKÄ ansvarar också för all officiell statistik på högskoleområdet. UKÄ utövar även tillsyn över alla universitet och högskolor.

Myndigheten deltar aktivt i det internationella samarbetet om högre utbildning.

Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: