Hälso- och sjukvården förändras ständigt, vilket gör att riskerna också förändras och kan vara svåra att förutsäga. Därför är det nödvändigt att både ha stor kunskap om risker i sig och god beredskap för att hantera dem.
Riskbedömningar sker på olika nivåer och i olika sammanhang i hälso- och sjukvården, till exempel
Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att det inträffar händelser som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet och säkerhet. Vårdgivaren ska också uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar samt bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden.
Vissa verksamheter är mer riskfyllda än andra. Riskerna ser också olika ut i olika typer av verksamheter. Om riskanalysen visar att en händelse kan få allvarliga konsekvenser, är det viktigt att risken byggs bort. Det gäller även om det är mycket osannolikt att händelsen inträffar. Men det kan också vara aktuellt med åtgärder i de fall då konsekvensen är mindre allvarlig. Det gäller om bedömningen är att det är sannolikt att händelsen kan att inträffa ofta.
Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.
För varje sådan händelse ska vårdgivaren
Riskanalys innebär att den som bedriver verksamheten arbetar förebyggande. Riskanalysen ska omfatta verksamhetens samtliga delar. Analyser ska göras för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som gör att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar, föreskrifter och beslut.
Riskanalyser ska alltså genomföras för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som gör att vårdgivaren till exempel inte kan leva upp till kraven om systematiskt patientsäkerhetsarbete i 3 kap. PSL eller HSLFFS 2017:40.
Riskanalyserna ska genomföras fortlöpande. Omständigheter som påverkar vad fortlöpande innebär i det enskilda fallet är till exempel verksamhetens inriktning. Det kan också vara om hela eller delar av verksamheten tidigare bedömts vara särskilt riskfylld.
Riskanalyser kan behöva genomföras före förändringar av en verksamhet. De kan också behöva göras inför förändringar av personalens sammansättning eller före det att nya arbetssätt eller metoder börjar tillämpas.
Läs mer på sidan Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete.
Olika infallsvinklar, erfarenheter och kompetensområden är värdefulla när risker ska identifieras. Därför är patienter och närstående en viktig resurs. Även representanter från olika personalkategorier och nivåer i organisationen är viktiga.
Handboken Riskanalys och händelseanalys – Analysmetoder för att öka patientsäkerheten hos SKR
En riskanalys visar vad som behöver göras för att öka patientsäkerheten. Syftet är att minimera och helst eliminera riskerna för patienterna. Analysen handlar om att uppskatta sannolikheten för en viss händelse, bedöma de negativa konsekvenserna och besluta om åtgärder.
Broschyren Vad du kan göra själv för att minska riskerna i vården hos SKR
Så här kan du göra en riskanalys:
Risker i alla delar av verksamheten behöver analyseras. Riskerna kan uppstå på grund av interna förändringar, till exempel omorganisationer. De kan också uppstå på grund av externa förändringar, till exempel resursförändringar hos en annan vårdgivare.
Ofta är det enklare att identifiera och beskriva risker på den kliniska, patientnära nivån. Det finns dock risker även på de nivåer i verksamheten som skapar förutsättningarna i vården. Det kan till exempel vara brister i organisation, kompetens- eller it-försörjning. Dessa risker kan vara svårare att se, men för att uppnå en hög patientsäkerhet måste även de fångas upp och hanteras.
Tidigare händelseanalyser kan också ingå i en riskanalys eftersom inträffade händelser är exempel på realiserade risker.