Hantera risker

Hälso- och sjukvården kan förändras snabbt

Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Situationen kan förändras snabbt och det ska systemet klara av.

Det finns många faktorer som påverkar förutsättningarna. Det kan till exempel vara inre faktorer såsom bemanningsläget eller patienternas behov. Det kan också vara yttre faktorer, till exempel tillgången på resurser eller politiska beslut. 

En hög patientsäkerhet kräver anpassningar och samarbete

Hälso- och sjukvården befinner sig alltså i ständig förändring, vilket gör att riskerna också förändras. Vissa förändringar är förväntade medan andra inte är det. Hela tiden behöver vi anpassa vårt arbete och våra beslut till förutsättningarna. Men anpassningar kan leda till nya risker, avvikelser och vårdskador om anpassningarna görs oreflekterat och utan att verksamheten har ett tydligt fokus på att fånga upp oönskade konsekvenser.

Förmågan att anpassa sig till störningar i det dagliga arbetet beror på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och färdigheter. Alla medarbetare behöver arbeta riskmedvetet och förebyggande. Medarbetarna behöver också kommunicera och samarbeta för att hindra att vårdskador uppstår. 

Alla kan göra misstag om inte rätt förutsättningar finns på plats. Därför är det viktigt att arbetssätten gör det lätt att göra rätt. Chefer och ledare i hälso- och sjukvården har en central roll att skapa förutsättningar för säkra arbetssätt.

Chefer och ledare i hälso- och sjukvården och beslutsfattare behöver underlätta och skapa förutsättningar för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Styrningen och ledningen av hälso- och sjukvården på den nationella, den regionala och den lokala nivån måste ge förutsättningar för en hög patientsäkerhet. 

Säkerhet är alltså något som skapas på flera nivåer och tillsammans i vardagen.

Ett säkert arbetssätt kräver riskmedvetenhet

För att kunna arbeta säkert måste man vara medveten om de risker som finns. 

Risker är dynamiska och kan uppstå var som helst i vårdkedjan. De varierar över tid och mellan olika verksamheter, och de kan påverkas av varandra. Nya risker uppstår hela tiden. När vi åtgärdar en risk skapas samtidigt andra, men det kan vara svårt att förutsäga vilka. Vissa risker ser vi, men dolda och okända risker förekommer hela tiden. 

I detta spelar erfaren hälso- och sjukvårdspersonal en viktig roll. Den som har lång erfarenhet vet mer om vilka variationer och risker som brukar uppstå och hur arbetsuppgifterna kan utföras på ett säkert sätt under olika förutsättningar. 

Barriärer skyddar mot vårdskada

I hälso- och sjukvården finns barriärer som hindrar att risker leder till vårdskador. Det kan vara allt från den enskilda medarbetarens kompetens och lokala rutiner för hur ett visst arbetsmoment ska utföras, till den lagstiftning som styr arbetet. Barriärer finns även på andra nivåer, till exempel när det gäller bemanning och samverkan mellan olika vårdgivare.

Dessutom finns det tekniska barriärer. Det kan till exempel vara en spärr i en patientjournal som gör det omöjligt att ordinera ett läkemedel om inte en viss uppgift finns i journalen.

Hälso- och sjukvårdpersonalen är kanske den viktigaste barriären genom sin förmåga att se och avvärja risker genom anpassningar. 

Ibland kan barriärerna brista, till exempel för att man blir avbruten mitt i en uppgift. Det kan också handla om arbetsförhållandena på den lokala arbetsplatsen eller beslut högre upp i organisationen som påverkar bemanningen. 

Förmåga att fungera under förväntade och oväntade förhållanden

Inom hälso- och sjukvården talar man om resiliens. Det kan beskrivas som förmågan hos en organisation, till exempel hälso- och sjukvården, att anpassa sig till avvikelser och störningar så att allvarliga händelser inte inträffar. Ett exempel är en akutmottagning som ska kunna fungera oavsett om det är en lugn torsdag eller en hektisk lördagskväll. För att kunna göra det behöver organisationen ha förmågan att

• reagera på det som händer
• övervaka det som händer
• förutse vad som kan inträffa
• lära sig av erfarenheterna.

Säkerhet-I och säkerhet-II – två sätt att se på säkerhet

Vi behöver stärka det skadeförebyggande arbetet. Ett sätt att göra det på är att även studera det som fungerar bra.

Traditionellt har säkerhetsarbetet i hälso- och sjukvården gått ut på att identifiera och hantera fel, avvikelser och olyckor och se till att rutiner och riktlinjer justeras och följs. Ett annat sätt att se på säkerhet är att titta på varför det går bra, även när omständigheterna varierar. Den ena dagen är inte den andra lik i hälso- och sjukvården och hälso- och sjukvårdspersonalen anpassar hela tiden arbetet till situationen som råder, vilket leder till att det oftast går bra.

Det finns två sätt att se på säkerhet. Det första sättet kallas säkerhet-I och det andra säkerhet-II. Ofta används de engelska begreppen, safety I och safety II. Perspektivet i säkerhet-I är att utgå från det som har hänt. Lärandet i säkerhet-II fokuserar på att förstå vilka anpassningar som alltid görs i vardagligt arbete och att utgå från det som fungerar bra för att stärka och utveckla arbetssätt och processer så att de blir säkra. Syftet för båda perspektiven är att se till att verksamheten är så säker som möjligt. 

Båda perspektiven behövs och det ena utesluter inte det andra. Men för att nå ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete är det nödvändigt att inte bara fokusera på det som redan har hänt.