Vad är patientsäkerhet?

Patientsäkerhet handlar om att patienter inte ska skadas i samband med hälso- och sjukvårdande åtgärder.

Att vården är säker är en grundsten i allt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. En säker vård där förekomsten av vårdskador är låg, handlar ytterst om att skapa en god vård.

En god vård kännetecknas av att den

  • är av god kvalitet med en god hygienisk standard
  • tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet
  • bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet
  • främjar goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen
  • är lätt tillgänglig.

Några grundläggande förutsättningar för en säker vård, och därmed en hög patientsäkerhet, är

  • en engagerad ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer
  • att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar att utföra sitt arbete
  • att vården så långt som möjligt utformas och genomförs i samråd med patienten och att hen ges möjlighet att vara delaktig i patientsäkerhetsarbetet
  • att det finns en god säkerhetskultur där vårdskador förhindras bland annat genom ett aktivt riskförebyggande arbete.

Definition av patientsäkerhet

Patientsäkerhet definieras som "skydd mot vårdskada" i patientsäkerhetslagen (2010:659). Patientsäkerhet handlar alltså om att patienter inte ska skadas i samband med hälso- och sjukvårdande åtgärder. Patienten ska heller inte komma till skada på grund av att vården inte genomför de åtgärder som behövs med hänsyn till patientens tillstånd.

Definition av vårdskada

I patientsäkerhetslagen står att en vårdskada är "lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården".

Mer om vårdskador

Vad gäller för att det ska räknas som vårdskada?

För att en skada ska bedömas som en vårdskada måste patienten ha

  • utsatts för lidande
  • drabbats av kroppslig skada, psykisk skada eller sjukdom
  • avlidit.

Lidande kan till exempel uppstå när en skada eller sjukdom inte upptäcks och patienten på grund av det inte får vård i rätt tid. Någon ny skada eller sjukdom uppstår kanske inte. Men om den uteblivna vården leder till att patienten exempelvis lider av smärtor eller andra fysiska symtom under onödigt lång tid, har patienten drabbats av ett fysiskt lidande. Lidandet får inte vara helt obetydligt för att det ska anses vara en vårdskada.

Läs mer på sidan Patientsäkerhetslagen

Patienten ska ha haft kontakt med hälso- och sjukvården

Patienten måste ha haft någon kontakt med hälso- och sjukvården. Det behöver inte vara ett fysiskt möte. Det kan även vara ett telefonsamtal. Någon utredning eller behandling behöver alltså inte ha påbörjats. 

Skadan ska ha kunnat undvikas

Lidandet, skadan, sjukdomen eller dödsfallet måste ha kunnat undvikas om hälso- och sjukvården hade vidtagit adekvata åtgärder. Med adekvata åtgärder menas de insatser som en patient behöver och som ligger inom ramen för till exempel vetenskap och beprövad erfarenhet, evidens eller krav i lagar och föreskrifter.

Exempel på adekvata och icke-adekvata åtgärder

Exempel på adekvat åtgärd

En patient söker vård för smärta i ett ben. Utredningen visar att patienten har en elakartad tumör i benet. Den evidensbaserade behandlingen är amputation av benet. Om amputationen genomförs framgångsrikt har patienten inte drabbats av en vårdskada. Det trots att konsekvensen för patienten blir en livslång funktionsnedsättning på grund av amputationen. Adekvata åtgärder vidtogs nämligen vid kontakten med hälso- och sjukvården.

Exempel på icke adekvat åtgärd

Om ingreppet i exemplet ovan däremot görs på fel sida, det vill säga en icke adekvat åtgärd vidtas genom att fel ben amputeras, har patienten drabbats av en (allvarlig) vårdskada. Dels eftersom ett friskt ben då tagits bort. Dels eftersom rätt behandling har fördröjts vilket kan ha försämrat patientens prognos att överleva sin cancersjukdom.

Det kan i efterhand vara svårt att bedöma om en åtgärd var adekvat eller inte. Det behövs ofta viss utredning för att kunna bedöma både det och om patienten har drabbats av en vårdskada.

Icke undvikbar skada på patient

En patient kan skadas trots att vården har satt in lämpliga åtgärder. En sådan skada kallas för "icke undvikbar skada på patient". Det är inte en vårdskada i patientsäkerhetslagens mening.

Exempel på vårdskada som inte behöver vara uppenbar och lätt att upptäcka

En vårdskada som uppstått på grund av exempelvis felaktig läkemedelsanvändning kan av både patient och personal uppfattas som ett nytt sjukdomssymtom. Det i stället för en vårdskada som det olämpliga läkemedlet har orsakat. Det kan leda till ytterligare behandling i stället för en omprövning av den behandling som orsakade det nya symtomet.

Ett läkemedel kan ordineras i full vetskap om att det medför biverkningar, men i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. En skada orsakad av ett läkemedel anses inte vara en vårdskada om förskrivningen av det anses vara en adekvat åtgärd för exempelvis en viss sjukdom.

Vårdgivaren ska anmäla en händelse som har eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Vårdskador kan få olika konsekvenser för patienten. En vårdskada räknas som allvarlig om den

  • är bestående och inte ringa 
  • har lett till att patienten avlidit eller fått ett väsentligt ökat vårdbehov.

Vårdgivaren ska anmäla allvarliga vårdskador till IVO. Därför det viktigt att skilja mellan vårdskador och allvarliga vårdskador. Även händelser som hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska vårdgivaren anmäla till IVO.

Lyssna på Socialstyrelsens podd om vårdskador och patientsäkerhet

Hur säker är vården och hur kan antalet patienter som drabbas av vårdskador varje år minska? Lyssna på Socialstyrelsens podd om vårdskador och patientsäkerhet.

Om vårdskador och patientsäkerhet – Podden På djupet avsnitt 3
Senast uppdaterad:
Publiceringsdatum: