Säkerhetskultur

Säkerhetskulturen påverkar allt arbete, från högsta ledningen av hälso- och sjukvården till vårdteamens och personalens dagliga arbete. Alla i verksamheten, tillsammans med patienten, skapar säkerhetskulturen.
säkerhetskultur

Så få patienter som möjligt ska drabbas av vårdskador, och för att nå det målet behövs en stark säkerhetskultur som kännetecknas av

  • ett öppet arbetsklimat där personalen tryggt kan rapportera, diskutera och ställa frågor om säkerhet
  • ett förhållningssätt där man inte skuldbelägger varandra
  • en organisation där alla lär av inträffade händelser.

Förhållningssätt, attityder och uppmärksamhet kring risker

Säkerhetskultur handlar om allas individuella förhållningssätt, attityder till varandra och gemensam uppmärksamhet kring risker i hälso- och sjukvården. Allas individuella värderingar och antaganden är en grund som formar gruppens förståelse av omgivningen. De visar sig i olika beteenden och handlingar.

Hur alla beter sig mot varandra och samarbetar, påverkar hur man hanterar risker och lär sig av både positiva och negativa händelser. Chefer och ledare i vården har ett avgörande ansvar för att skapa förutsättningar för en god säkerhetskultur. Men var och en i organisationen har en viktig roll, oavsett yrke.

Lyssna på Socialstyrelsens podd om säkerhetskulturens betydelse

Varje år drabbas runt 100 000 människor av vårdskador. Hur påverkas patientsäkerheten av den säkerhetskultur som råder i hälso- och sjukvården, och vilken betydelse har ledarskapet? Lyssna på Hans Rutberg, tidigare chefläkare och tidigare adjungerad professor i patientsäkerhet som arbetar på Sveriges kommuner och landsting med att mäta vårdskador, Charlotta George, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen och Marion Lindh, expert inom patientsäkerhet och tidigare chef och chefläkare vid Stockholms läns landsting. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen.