Minska risken för vårdrelaterade infektioner, VRI
För att minska risken för vårdrelaterade infektioner som hade gått att undvika, måste vi minska onödiga ingrepp och förhindra smittspridning. Det kräver ett systematiskt och förebyggande arbete.
Vårdrelaterade infektioner, VRI, orsakar ett stort mänskligt lidande för de drabbade patienterna och stora kostnader för samhället.
Merparten av alla patienter med en vårdrelaterad infektion behandlas dessutom med antibiotika, så även ur antibiotikaresistenssynpunkt är det viktigt att minska risken för smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner.
En infektion som uppkommer i vården
En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg.
En tredjedel av skadorna i vården är infektioner
Drygt en tredjedel av alla vårdskador är vårdrelaterade infektioner. Varje år får närmare 65 000 patienter på svenska sjukhus en vårdrelaterad infektion av varierande allvarlighetsgrad, och uppskattningsvis 50 procent av infektionerna kan undvikas. Vanliga vårdrelaterade infektioner är urinvägsinfektioner och postoperativa sårinfektioner.
En vårdrelaterad infektion kostar i genomsnitt 107 000 kronor för svensk sjukvård.
En vårdskada om infektionen hade kunnat förhindras
En vårdrelaterad infektion är en vårdskada om hälso- och sjukvården hade kunnat vidta adekvata åtgärder för att förhindra de vårdrelaterade infektionen men så inte har skett, och patienten har drabbats av en skada, ett lidande eller en sjukdom alternativt har avlidit till följd av det. Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Definitionen av patientsäkerhet och vårdskada.
Fallbeskrivning: äldre kvinna, planerad operation
En 78-årig kvinna kommer in för en planerad operation. Under operationen får kvinnan en kvarliggande urinvägskateter insatt. Efter operationen mår hon illa och har svårt att stå på benen på grund av blodtrycksfall. Enligt rutinen ska katetern tas bort morgonen efter operationen men hälso- och sjukvårdspersonalen låter den sitta kvar för att underlätta för patienten.
Tre dagar efter operationen är kvinnan uppe på benen och kan med stöd gå till toaletten. På fjärde dagen tar man bort katetern. På kvällen får kvinnan hög feber och urinträngningar.
Det visar sig att hon har en njurbäckeninfektion på grund av flera dygns kateteranvändning. Kvinnan blir kvar på sjukhus i ytterligare tre dygn.
Ur rapporten Vårdrelaterade infektioner – Kunskap, konsekvenser och kostnader hos SKL
Antibiotika, kirurgi och urinkateter är de vanligaste riskfaktorerna
De vanligaste riskfaktorerna för att utveckla en vårdrelaterad infektion är antibiotikabehandling, kirurgiska ingrepp och kvarliggande urinkateter. Risken fördubblas också vid utlokalisering, det vill säga när en patient vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Vidare har sköra patienter, till exempel äldre, cancersjuka eller undernärda patienter, en högre risk för att drabbas.
Arbeta förebyggande för att undvika VRI
Vårdrelaterade infektioner kan och ska undvikas, bland annat genom att ha en hög följsamhet till hygienrutiner när det gäller handhygien, klädsel och städning. Tillgång till vårdhygienisk kompetens som hygiensjuksköterska, hygienläkare och smittskyddsläkare är också betydelsefullt.
Arbetet med att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner behöver ske både på en övergripande organisatorisk nivå och i det dagliga vårdnära arbetet. Det är viktigt att den högsta ledningen är engagerad i frågan och att olika professioner och nivåer samarbetar.
Rapporten Vårdrelaterade infektioner, framgångsfaktorer som förebygger hos SKL
Basala hygienrutiner är avgörande
Basala hygienrutiner spelar en avgörande roll i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg anges tydliga krav rörande bland annat arbetsklädsel och handhygienrutiner för personalen inom vården och omsorg.
Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) hos Socialstyrelsen
E-utbildning i basala hygienrutiner hos SLL
Frågor och svar om basal hygien i vård och omsorg hos Socialstyrelsen
Meddelandeblad om basal hygien i vård och omsorg hos Socialstyrelsen
Om vårdhygien hos Socialstyrelsen
En god handhygien ingår i basala hygienrutiner
En god handhygien ingår i basala hygienrutiner och är den viktigaste åtgärden för att motverka vårdrelaterade infektioner och smittspridning.
Rena händer räddar liv hos Folkhälsomyndigheten
Lagen kräver en god hygienisk standard
Lagstiftningen ställer krav på att hälso- och sjukvården ska ha god hygienisk standard. Läs en sammanfattning av lagtexten på sidan Hälso- och sjukvårdslagen.
En hög städkvalitet kompletterar en god handhygien. Vårdnära städning, som utförs av kvalificerad städpersonal, är en viktig åtgärd för att begränsa utbrott av resistenta bakterier. Det är en fråga som kan behöva prioriteras av den högsta ledningen.
Information om vårdhygien och god hygienisk standard hos Socialstyrelsen
Mätningar av VRI är en del av det förebyggande arbetet
Förekomst av vårdrelaterade infektioner mäts bland annat genom punktprevalensmätningar, PPM, vilka också används för att mäta följsamhet till hygienrutiner och klädregler. Ett annat sätt att mäta förekomsten av vårdrelaterade infektioner är markörbaserad journalgranskning.
Markörbaserad journalgranskning hos SKL
Mätning av följsamhet till hygienrutiner och klädregler hos SKL
Mätning av vårdrelaterade infektion hos SKL
Genom mätningen HALT genomför Folkhälsomyndigheten nationella PPM inom särskilt boende för att få ökad kunskap om både förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom äldreboenden.
Svenska HALT hos Folkhälsomyndigheten
Infektionsverktyget är ett uppföljningsverktyg för hälso-och sjukvården med syftet att förebygga VRI. Ett annat syfte är att uppnå en mer rationell antibiotikaanvändning och minska antibiotikaresistens.
VRI ska dokumenteras i patientjournalen
Vårdrelaterade infektioner ska dokumenteras i patientens journal. Syftet med dokumentationen är att vårdgivaren ska kunna spåra smittans ursprung, identifiera andra som har utsatts för smittrisk och vidta preventiva åtgärder som kan förhindra att fler personer drabbas. I Socialstyrelsens handbok finns exempel på uppgifter som kan vara relevanta att dokumentera.
Verktyg, metoder och stödmaterial
Det finns mer information hos SKL om flera aspekter av vårdrelaterade infektioner:
- tre åtgärdspaket för att förhindra urinvägsinfektioner, postoperativa sårinfektioner och infektioner vid centrala venösa infarter
- framgångsfaktorer för att förebygga vårdrelaterade infektioner
- mätningar
- Infektionsverktyget.
Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) hos Socialstyrelsen
Markörbaserad journalgranskning hos SKL
Mätning av följsamhet till hygienrutiner och klädregler hos SKL
Mätning av vårdrelaterade infektioner hos SKL
Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner hos Folkhälsomyndigheten
Rena händer räddar liv hos Folkhälsomyndigheten
Skydda antibiotikan hos Folkhälsomyndigheten
Smitta och smittspridning hos Vårdhandboken
Svenska HALT hos Folkhälsomyndigheten
Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner hos Folkhälsomyndigheten