Minska risken för trycksår

Trycksår orsakar ett stort fysiskt, mentalt, känslomässigt och socialt lidande för den patient som drabbas och stora kostnader för samhället. För att minska risken för trycksår måste vi arbeta systematiskt och förebyggande.

En skada i huden eller underliggande vävnad

trycksår

Ett trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad. Skadan uppstår när närings- och syretillförseln försämras på grund av ett tryck eller tryck i kombination med att huden förskjuts mot den underliggande vävnaden, så kallat skjuv. Det ger dåliga förutsättningar för läkning, och ofta blir såret infekterat vilket ytterligare försvårar läkningen. När ett sår uppkommit blir det ofta långvarigt och kräver olika typer av åtgärder för att läka.

Tryckskadan uppstår om en person ligger eller sitter i samma ställning under lång tid. Förutsättningarna för att utveckla trycksår varierar mellan olika personer och det är viktigt att varje patient får en individuell bedömning och behandling. Ett sår kan uppkomma på alla delar av kroppen men är störst där huden

  • ligger nära utskjutande benpartier som ryggslut, höfter och hälar
  • utsätts för långvarigt tryck utifrån av till exempel katetrar eller bandage. 

Risken ökar när hudområdet utsätts för fukt eller temperaturhöjning.   

En vårdskada om trycksåret hade kunnat förhindras

Ett trycksår räknas som en vårdskada om hälso- och sjukvården hade kunnat vidta adekvata åtgärder för att förhindra trycksåret men så inte har skett, och patienten har drabbats av en skada, ett lidande eller en sjukdom alternativt har avlidit till följd av det. Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Definitionen av patientsäkerhet och vårdskada.

Det kan till exempel handla om att hälso- och sjukvårdspersonalen inte gjorde någon riskbedömning eller inte satte in förebyggande åtgärder.

8 procent av skadorna i vården är trycksår

Trycksår står för 8 procent av skadorna, enligt resultaten från landstingens markörbaserade journalgranskning som gjordes januari 2013–juni 2016. 

Markörbaserad journalgranskning hos SKL

Många faktorer ökar risken för trycksår

Vem som helst kan få trycksår och det finns många faktorer som ökar risken, till exempel:

  • nedsatt rörlighet med svårighet att själv ändra läge, t.ex. efter en stroke eller fraktur eller i samband med anestesi 
  • att patienten är rullstolsburen eller sängbunden
  • förlamning eller nedsatt känsel
  • otillräckligt näringsintag eller uttorkning
  • intag av sömnmedel och andra sederande läkemedel.

Arbeta förebyggande för att undvika trycksår

För att minska risken för trycksår behöver vi arbeta systematiskt med förebyggande åtgärder:

  • Gör en riskbedömning när en patient kommer till sjukhus eller blir inskriven i hemsjukvård och därefter upprepade gånger under vårdtiden.
  • Använd riskbedömningsinstrument och dokumentera resultatet.
  • Bedöm patientens hud.
  • Planera, genomför och följ upp åtgärder.
  • Informera patienten och närstående samt hälso- och sjukvårdspersonal vid andra vårdenheter, till exempel i samband med behandlingsåtgärder eller byte av vårdenhet. 

Följande åtgärder är viktiga för att undvika att trycksår uppkommer:

  • avlasta och fördela trycket
  • inspektera och sköt om patientens hud
  • uppmuntra och stöd aktivitet
  • se till att patienten ändrar läge regelbundet
  • bidra till en god nutrition
  • göra genomtänkta val av kroppsställningar och underlag.