Minska risken för skador till följd av kirurgisk behandling

Skador i samband med eller till följd av kirurgi och andra ingrepp står för en stor del av vårdskadorna. Genom att arbeta förebyggande och säkerhetsmedvetet kan vi minska risken för att de inträffar.

Många olika skador kan inträffa vid kirurgi och andra ingrepp

Kirurgi

Kirurgi och andra ingrepp kan vara allt från en operation till en undersökning, behandling eller provtagning som görs via huden eller naturliga kroppsöppningar. Många olika typer av skador kan inträffa i samband med kirurgi och andra ingrepp – både före, under och efter själva ingreppet. Ibland visar de sig inte förrän en tid efteråt.

Exempel på skador i samband med eller till följd av kirurgi och andra ingrepp är 

  • vårdrelaterade infektioner, till exempel i form av sårinfektioner, urinvägsinfektioner, postoperativa lunginflammationer eller lunginflammation på grund av respiratorbehandling (VAP, ventilatorassocierad pneumoni)
  • blåsöverfyllnad eller blåsskada
  • skador på nerver, blodkärl eller andra vävnader
  • trycksår, vilket både kan uppstå under ett ingrepp eller i samband med den postoperativa vården
  • blödningar och perforationer
  • tryckskador, till exempel från slangar och annat material
  • fallskador
  • förväxlingar av till exempel kroppsdelar eller organ.

En vårdskada om skadan hade kunnat förhindras

En skada till följd av kirurgi och andra ingrepp räknas som en vårdskada om adekvata åtgärder hade kunnat vidtas av hälso- och sjukvården, men så inte har skett och patienten till följd av det har drabbats av en skada, ett lidande, en sjukdom eller har avlidit. Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Definitionen av patientsäkerhet och vårdskada.

10–20 procent av skadorna i vården

Antalet skador varierar beroende på vilken specialitet det gäller, men i svenska material står sådana skador för mellan drygt 10 procent och drygt 20 procent av det totala antalet skador. 

Äldre och små barn drabbas lättare

Skador till följd av kirurgi och andra ingrepp kan drabba alla patienter men sköra patienter löper särskilt hög risk, till exempel äldre och små barn. Dessutom är risken för skador högre i samband med akuta ingrepp än vid planerade.

Arbeta förebyggande för att undvika vårdskador i samband med kirurgi och andra ingrepp

Många av de skador som kan uppkomma till följd av kirurgi kan förebyggas med WHO:s checklista för kirurgi. Checklistan syftar till förbättra kommunikationen mellan medlemmarna i ett operationslag och utgöra ett stöd för minnet så att alla viktiga säkerhetsåtgärder för ett lyckat utfall av en operation blir genomförda. Löf har översatt och bearbetat checklistan till svenska förhållanden. 

Checklista för säker kirurgi hos WHO (på engelska)

Checklista för säker kirurgi, frågor och svar om checklistan och filmen Resan hos Löf

Öka kompetensen med teamträning och färdighetsträning

Teamträning och färdighetsträning är metoder för att öka kompetensen. 
Läs mer om CRM på sidan Kommunikation och informationsöverföring och om simuleringsträning på sidan Kompetensförsörjning och bemanning.     

Använd åtgärdsprogram för vårdrelaterade infektioner och trycksår

Skador kan också undvikas genom att systematiskt använda åtgärdsprogram för till exempel vårdrelaterade infektioner och trycksår.

Om operationssjukvård hos Vårdhandboken

Åtgärdspaket för bland annat sårinfektioner efter operation hos SKL

Känna igen och åtgärda skador efter kirurgiska ingrepp

Skador kan även uppkomma efter kirurgiska ingrepp, främst genom att insatser och åtgärder inte genomförs eller inte genomförs på avsett vis. Verksamhetens förmåga att tidigt känna igen och åtgärda ett avvikande postoperativt förlopp spelar roll för uppkomsten av skador. 

Det är viktigt att registrera, följa och analysera skador i verksamhetens interna egenkontrollsystem och se över rutiner om skador förekommer och att sedan utveckla och förbättra verksamheten med kunskaperna som underlag.