Minska risken för läkemedelsrelaterade skador

Läkemedelsbehandling kan bota, lindra och förebygga sjukdomar och därigenom bidra till ökad överlevnad och förbättrad livskvalitet. Trots nyttan finns också risk för läkemedelsrelaterade skador.
läkemedelsrelaterad skada

De läkemedelsrelaterade skadorna utgör en stor del av vårdskadorna och orsakar ett stort lidande för den patient som drabbas och stora kostnader för samhället.
Här finns information om läkemedelsrelaterade skador och hur hälso- och sjukvården kan arbeta förebyggande. Längst ner i texten finns länkar till beslutsstöd, åtgärdsprogram, vägledningar och webbutbildningar med mera i arbetet för en säkrare läkemedelshantering och läkemedelsanvändning.

Vad är en läkemedelsrelaterad skada?

En läkemedelsrelaterad skada uppstår i samband med hanteringen eller användningen av läkemedel. Orsaken kan vara

  • fel eller misstag i samband med hanteringen
  • läkemedelsbiverkningar och interaktioner
  • brister i följsamheten, det vill säga att patienten inte tar sina läkemedel på avsett sätt.

Definitionen av läkemedelshanteringsfel och läkemedelsrelaterat problem

I Socialstyrelsens termbank definieras läkemedelshanteringsfel som en oavsiktlig avvikelse i läkemedelshanteringen, som leder till eller skulle kunna leda till en vårdskada. Ett läkemedelshanteringsfel kan förekomma var som helst i patientens läkemedelsprocess och anses vara möjlig att förebygga.

Ett läkemedelsrelaterat problem definieras i termbanken som en händelse eller omständighet i samband med en persons användning av läkemedel som har medfört eller skulle kunna medföra att patienten inte får bästa möjliga hälsoutfall.

Definition av begreppet läkemedelshanteringsfel hos Socialstyrelsen

Definition av begreppet läkemedelsrelaterat problem hos Socialstyrelsen

När är en läkemedelsrelaterad skada en vårdskada?

En läkemedelsrelaterad skada räknas som en vårdskada om adekvata åtgärder hade kunnat vidtas av hälso- och sjukvården men så inte har skett och patienten till följd av det har drabbats av en skada, ett lidande eller en sjukdom eller har avlidit. Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Definitionen av patientsäkerhet och vårdskada.

Hur stort är problemet?

Läkemedelsrelaterade skador står för 10 procent av de skador som patienterna drabbas av, enligt resultaten från landstingens markörbaserade journalgranskning under perioden januari 2013–juni 2016.

Markörbaserad journalgranskning hos SKL

Vilka patienter är särskilt utsatta?

Användning av många läkemedel samtidigt utgör en stor riskfaktor för bland annat biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Äldre personer har ofta en omfattande läkemedelsanvändning och är därför utsatta för en högre risk. Ålder och sjukdom orsakar nämligen kroppsliga förändringar som kan påverka känsligheten och därmed effekten och omsättningen av läkemedel. Risken att bli inlagd på sjukhus på grund av läkemedelsbiverkningar är också större hos äldre än hos yngre.

Barn är en annan riskgrupp. Deras fysiska förutsättningar skiljer sig från vuxnas och förändrar sig med åldern, vilket påverkar läkemedelsomsättningen i kroppen. Doserna beräknas ofta individuellt, vilket också utgör en risk. Off-label-användning utgör ytterligare en risk vid läkemedelsbehandling hos barn.

Definition av begreppet off label-användning hos Socialstyrelsen

Var uppstår riskerna?

Läkemedelsbehandlingen följer patientens väg genom hälso- och sjukvården och riskerna ser olika ut beroende på vem patienten är och var patienten befinner sig, till exempel i en ambulans, på en slutenvårdsavdelning eller i hemsjukvården. Det finns även en risk när information ska överföras mellan vårdgivare.

Läkemedelshantering omfattar många delmoment

Läkemedelshantering omfattar alla de aktiviteter som ingår i patientens läkemedelsprocess och inkluderar både själva hanteringen av läkemedlet och informationsöverföringen, oavsett vem som hanterar läkemedlet. Läkemedelshanteringen omfattar ordination, rekvisition, förvaring, expediering, iordningställande, överlämnande och administrering av läkemedel. Observera att definitionen av läkemedelshantering är något annorlunda i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård. 

Definition av begreppet läkemedelshantering hos Socialstyrelsen 

I processen ingår också att övervaka en patient som har fått ett läkemedel och följa upp en läkemedelsbehandling.

Risker kan uppstå i alla delmoment i läkemedelshanteringen och bero på många olika bakomliggande orsaker. Det kan till exempel handla om

  • doseringsfel vid ordination
  • inaktuella uppgifter i patientjournalen
  • störningar och distraktioner vid utförandet av arbetsuppgifter
  • felräkning vid beredning av ett läkemedel
  • risk för att förväxla läkemedel eller välja fel läkemedel
  • misstag då läkemedlet ska ges till patienten, till exempel förväxling av patienter
  • medicinteknik, vilket kan handla om både fel hantering av tekniken och fel i den medicintekniska produkten
  • en försämring relaterat till läkemedelsbehandling som hälso- och sjukvården missar, till exempel att biverkningar inte identifieras eller att eventuella interaktioner inte uppmärksammas
  • en patient som inte får ett ordinerat läkemedel i rätt tid eller får för mycket eller för lite
  • misstag i samband med överlämnandet av ett läkemedel, där till exempel delegering kan utgöra en risk.

Risker i samband med kommunikation

Risker kan också uppstå i samband med

  • att nödvändig information om läkemedelsbehandlingen faller bort i vårdens övergångar
  • brister i kommunikationen, både mellan personal, mellan personal och patient och mellan personer inom samma vårdenhet
  • vid generiskt utbyte på apotek, periodens vara-systemet, som innebär att patienten kan få olika läkemedel inom en utbytesgrupp i form av förväxling och dubbelmedicinering.

Biverkningar behöver fångas upp

En läkemedelsbiverkning är en ogynnsam och oavsedd reaktion på ett läkemedel.  

Många biverkningar är mindre allvarliga och kan pågå under lång tid utan att få svårare följder, men de kan ändå ha en stark påverkan på patientens livskvalitet och funktion. Vissa biverkningar är dock allvarliga eller kan få allvarliga konsekvenser och kan leda till akuta inläggningar på sjukhus.

Det finns alltid risk för biverkningar vid läkemedelsanvändning, och den risken måste vägas mot förväntad nytta för patienten. För självläkande tillstånd och tillstånd utan symtom är acceptansen mot biverkningar låg. Vid allvarliga sjukdomar kan balansen mellan risk och nytta bedömas som rimlig även om det finns risk för allvarliga biverkningar. När det gäller vissa behandlingar, till exempel av cancer, kan en allvarlig biverkning vara acceptabel om behandlingen kan leda till att patienten tillfrisknar eller överlever längre.

Läkemedelsbiverkningar ska snarast rapporteras till Läkemedelsverket. Oftast är det hälso- och sjukvårdspersonalen som rapporterar sådant, men vårdgivaren har ansvaret för att det sker. Det räcker med en misstanke om läkemedelsbiverkning och den behöver inte vara utredd eller bekräftad.

Reglerna gäller också naturläkemedel, vissa utvärtes läkemedel och veterinära läkemedel.

Läs mer om att rapportera biverkningar till Läkemedelsverket på sidan Rapportera och anmäla.

Definition av begreppet läkemedelsbiverkning hos Socialstyrelsen

Följsamhet till behandlingen är grundläggande

För att få ett gott resultat är det viktigt att patienten följer behandlingen, det vill säga tar rätt läkemedel i rätt dos vid rätt tillfälle. Därför behöver patienten, och i förekommande fall de närstående, information om syftet med läkemedelsbehandlingen. Behandlingen behöver också stämmas av fortlöpande för att kontrollera följsamheten. Läs mer på sidan Kommunikation och informationsöverföring, sidan Samverkan och kontinuitet och sidan Medicinteknik

Undvik läkemedelsrelaterade skador genom att arbeta förebyggande

För att förebygga läkemedelsrelaterade skador är det viktigt att ha kunskap och medvetenhet om riskerna med läkemedelsanvändning och hanteringen. Det förebyggande arbetet behöver ske både på en övergripande organisatorisk nivå och i det dagliga vårdnära arbetet.

Tydliga lokala rutiner, som kompletterar lagstiftningens krav, är nödvändiga för att säkra läkemedelshanteringsprocessen och användningen av läkemedel. Den hälso- och sjukvårdspersonal som hanterar läkemedel ska utifrån det individuella yrkesansvaret utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Helhetssyn behövs vid ordination av läkemedel

Vid ordination av ett läkemedel är det viktigt att ta hänsyn till patientens pågående behandling och sjukdomstillstånd och att göra en avvägning mellan nyttan och risken med behandlingen.

Det är viktigt att behandlingen följs upp, vilket bland annat kan innefatta att utvärdera behandlingseffekten och planeringen, till exempel när behandlingen avslutas. Det är också viktigt att ompröva behandlingen om det behövs, till exempel vid förändringar i patientens tillstånd.

Bestämmelserna för ordination av läkemedel framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården.

Iordningställande och administration av läkemedel kräver en störningsfri miljö

Den som iordningställer och administrerar ett läkemedel behöver vara uppmärksam. Förutom att bereda läkemedlet, innebär det dessutom att göra en rimlighetsbedömning av läkemedlet och dosen. Det är därför viktigt att den hälso- och sjukvårdspersonal som utför uppgiften ges möjligheter att koncentrera sig på uppgiften i en störningsfri miljö.

Det är också viktigt att högriskläkemedel och förväxlingsrisker har identifierats och att den fysiska arbetsmiljön stödjer ett säkert arbetssätt. Det kan till exempel handla om att läkemedel förvaras säkert och att det råder god ordning där läkemedel iordningsställs.

Administrering eller överlämning av ett läkemedel omfattar, förutom att patienten får eller tar läkemedlet, ett tillfälle för hälso- och sjukvårdspersonalen att bedöma patientens tillstånd och svara på eventuella frågor som patienten har.

Uppföljningen i form av övervakningen av patienten och bedömningen av effekten är central och det krävs kunskap och kompetens att vid behov vidta åtgärder. Bestämmelserna för iordningställande och administration av läkemedel framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården.

Delegeringar måste vara förenliga med säkerheten för patienterna

Uppgiften att iordningställa eller administrera läkemedel kan delegeras inom annan hälso- och sjukvård än ambulanssjukvården och slutenvården. Förutsättningen är att besluten om delegeringar är förenliga med en god och säker vård för patienten.

Bestämmelserna för delegering av läkemedel framgår av patientsäkerhetslagen samt av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården.

Hantering av medicintekniska produkter är viktigt för säkerheten

I läkemedelshanteringsprocessen är det vanligt med medicintekniska produkter, till exempel sprutor, kanyler, infusionspumpar, slangar, sonder och doseringshjälpmedel. Den hälso- och sjukvårdspersonal som använder dem måste ha nödvändig utbildning och kompetens för uppgiften. Dessutom ska produkterna kontrolleras och underhållas.

En delaktig och informerad patient bidrar till säkerheten

En säker läkemedelsanvändning kräver att patienten förstår syftet med behandlingen och tar läkemedlen som det är tänkt. Patienten behöver också information om eventuellt utbyte av läkemedel på apotek för att undvika risk för dubbelmedicinering och förväxling. Patienten har även en viktig roll när det gäller att rapportera om misstänkta biverkningar. Därför är det viktigt att patienten, och vid behov de närstående, får information om läkemedelsbehandlingen, de risker som kan uppstå och vad patienten ska vara uppmärksam på.

Patientens läkemedelslista är grunden för en säker läkemedelsanvändning

Läkemedelsgenomgångar är en metod för genomgång av patientens samtliga ordinerade och använda läkemedel för att säkra en korrekt och aktuell läkemedelslista. En säker läkemedelsanvändning förutsätter att patienten har en korrekt och uppdaterad läkemedelslista.

Informationsöverföring viktig i vårdens övergångar

Det behövs särskilda insatser för att förebygga läkemedelsfel på grund av bristande informationsöverföring mellan olika vårdgivare. Läkemedelsavstämningar syftar till att förebygga fel och misstag i vårdens övergångar genom att ha en ständigt aktuell läkemedelslista.

Läkemedelshantering kräver kompetens och utbildning

Kompetensen hos hälso- och sjukvårdspersonalen är grundläggande, och det behövs både teoretiska och praktiska kunskaper om hela läkemedelsprocessen. Löpande fortbildning är nödvändig för alla som är involverade i patientens läkemedelsbehandling.

Biverkningar måste fångas upp tidigt

Läkemedelsbiverkningar behöver fångas upp innan de orsakar svårare skada. Det är därför viktigt är att ha läkemedelsbiverkningar i åtanke om en patient uppger nya symtom eller hälso- och sjukvårdspersonalen observerar sådana. Det gäller både läkare och sjuksköterskor, men också annan hälso- och sjukvårdspersonal och patienterna och de närstående.

Farmaceuter har en viktig roll

Farmaceuter på apotek och kliniska farmaceuter i vårdverksamheten kan spela en viktig roll för att upptäcka läkemedelsbiverkningar, interaktioner och risksituationer. I samband med patientens besök på apoteket kan till exempel farmaceuten förklara hur det generiska utbytet fungerar, och kliniska farmaceuter på en vårdavdelning kan till exempel medverka vid iordningsställande av läkemedel och vid genomgång av patientens läkemedelslista.

Lyssna på en podd om att hantera läkemedel

I Socialstyrelsens podcast Om de nya reglerna för vem som får hantera och ge patienter läkemedel kan du lyssna på Mikael Hoffman, ordförande för Svenska läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor, Ulla Olsson, tidigare ordförande för Riksföreningen medicinsk ansvariga sjuksköterskor och Lisa van Duin, jurist och projektledare. Samtalet handlar om vad som blir bättre med det nya regelverket och vilka utmaningar som finns.

Metoder, verktyg och stödmaterial

Det finns en mängd olika stödmaterial i form av utbildningar, vägledningar, kunskapsstöd och beslutstöd i arbetet för en säkrare läkemedelshantering och läkemedelsanvändning.

Biverkningar och rapportering

Artikeln Läkemedelsverket vill att fler rapporterar biverkningar hos Läkemedelsverket

Fickfoldern Riskerar du att falla på grund av dina mediciner hos Socialstyrelsen

Om att rapportera biverkningar hos Läkemedelsverket 

Rapporten Läkemedel som kan öka risken för fallskada eller mag-tarmblödning hos äldre hos Socialstyrelsen

Rapporten Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre. Kartläggning och förslag till åtgärder hos Socialstyrelsen

Webbutbildningen Biverkningsrapportering i praktiken hos Läkemedelsverket 

Webbutbildning om biverkningsrapportering hos Kunskapsguiden 

Årsrapporter för biverkningsarbetet hos Läkemedelsverket 

Farmakologi

Webbutbildningen Specialitetsövergripande klinisk farmakologi för ST-läkare hos Kunskapsguiden 

Internationellt arbete

Medication Without Harm: WHO's Third Global Patient Safety ChallengeVärldshälsoorganisationen 

Lagar, förordningar och föreskrifter

Läkemedelslag (1992:859) hos riksdagen 

Läkemedelsförordning (2006:272) hos riksdagen 

Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel (2012:14) hos Läkemedelsverket

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården hos Socialstyrelsen 

Frågor och svar om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården hos Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling

Allmän information om läkemedel hos SKL

Ansvar för läkemedelslistan hos Sveriges läkarförbund

Behandlingsrekommendationer hos Läkemedelsverket 

Beslutsstödet Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Stöd för beslut om behandling hos Socialstyrelsen

ePed – Erfarenhets- och evidensbaserad databas för barnläkemedel

Informationsskriften Information från Läkemedelsverket nr 1 2016 – artikeln Viktigt arbete för att förebygga felaktig hantering av läkemedel hos Läkemedelsverket 

Janusinfo – Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Kunskapsdokumentet Säkrare ordination och läkemedelshantering till barn hos Läkemedelsverket  

Läkemedel, två åtgärdspaket hos SKL

Metoden Säker läkemedelsanvändning i primärvård hos SKL

Om läkemedelshantering, översikt hos Vårdhandboken 

Webbutbildningen Jobba säkert med läkemedel hos Kunskapsguiden 

Webbutbildningen Läkemedelsbehandling av äldre hos Kunskapsguiden  

Äldres läkemedelsbehandling och läkemedel hos SKL

Läkemedelsgenomgångar

Webbutbildningen Läkemedelsgenomgångar för äldre hos Kunskapsguiden