Minska risken för diagnostiska fel

För att minska risken för diagnostiska fel som leder till vårdskador måste vi arbeta systematiskt och förebyggande.
Diagnostiska fel

Att ställa rätt diagnos är en central del av vård och behandling, eftersom diagnosen förklarar patientens hälsoproblem och avgör den fortsatta behandlingen. Men diagnostisering är en komplex process och det finns flera faktorer som kan leda den åt fel håll. 

Diagnostiska fel beror på brister i den diagnostiska processen

Brister i den diagnostiska processen kan leda till att diagnosen inte blir korrekt eller inte ställs i rätt tid så att adekvata åtgärder kan vidtas. Det kallas för ett diagnostiskt fel. Många patienter har flera diagnoser som behöver ställas i rätt tid, och ett diagnostiskt fel kan uppstå för varje enskild sådan diagnos.  

Försenad, felaktig eller utebliven diagnos

En diagnos kan vara försenad, vilket innebär att den inte har ställts i rätt tid. En diagnos kan också vara felaktig, det vill säga inte korrekt. Vidare kan en diagnos vara utebliven. Då har någon diagnos aldrig ställts.

Orsaker till diagnostiska fel

Diagnostiska fel kan bero på kognitiva faktorer, systemrelaterade faktorer eller kunskapsbrist. De olika faktorerna samspelar ofta. 

Kognitiva faktorer kan till exempel vara att

  • hålla fast vid en primär diagnos och inte ta hänsyn till differentialdiagnoser
  • överta någon annans tänkande, till exempel vid överlämningar i vården 
  • låta den diagnos som ligger närmast i tanken styra 
  • välja eller välja bort information
  • fatta beslut på intuition snarare än på fakta.

Systemrelaterade faktorer kan till exempel vara

  • tidsbrist
  • ineffektiva vårdprocesser eller administrativa processer
  • bristande kontinuitet i vårdprocessen
  • brister i kommunikation och information
  • brister i samarbete
  • brister i arbetsmiljön, till exempel hög arbetsbelastning.

Kunskapsbrist kan bero på

  • bristande erfarenhet
  • otillräcklig utbildning.

Ett diagnostiskt fel kan leda till en vårdskada  

Ett diagnostiskt fel räknas som en vårdskada om det leder till att patienten drabbas av ett lidande, en kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom eller avlider, och det hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Läs mer om begreppet adekvata åtgärder på sidan Definitionen av patientsäkerhet och vårdskada.

Ett diagnostiskt fel behöver inte leda till att patienten drabbas av en vårdskada. Men om en diagnos inte ställs, eller diagnosen som ställs är fel, kan det leda till att en behandling försenas eller aldrig sätts in. Det kan i sin tur leda till att patienten drabbas av lidande, skada eller sjukdom, eller till och med avlider.

Ett exempel är försenad diagnos av cancer som kan leda till att patienten inte får rätt behandling i rätt tid, vilket i sin tur kan minska patientens möjlighet till tillfrisknande.

Det är inte ovanligt med diagnostiska fel 

Det finns inga säkra siffror på hur vanligt det är med diagnostiska fel eftersom det saknas en enhetlig definition av begreppet och tillförlitliga metoder för mätning. I nationella databaser utgör dock diagnostiska fel minst 10–20 procent av alla anmälningar. 

Risken för diagnostiska fel är högre i vissa situationer

Diagnostiska fel förekommer i hela den diagnostiska processen även om vissa situationer är mer riskabla än andra. Risken för fel är till exempel högre

  • inom verksamheter där beslut måste fattas på ofullständig information, tidigt i sjukdomsförloppet och under tidspress, till exempel på akutmottagningar och inom primärvården
  • i långa vårdkedjor eller vid byte av vårdnivå eller vårdgivare, där information riskerar att tappas bort eller förvrängas
  • när många läkare är inblandade
  • om det finns språksvårigheter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen
  • om patienten har en annan sjukdom, till exempel psykisk sjukdom, eller en sällsynt diagnos.

Diagnostiska fel går att förebygga 

Insikten om att diagnostiska fel förekommer och att de är vanliga är grundläggande för att minska risken för att de inträffar. Därefter behövs mer kunskap om när, var och varför dessa fel uppstår, och den kunskapen behöver spridas. 

Diagnostiska fel måste hanteras ur olika perspektiv i hälso- och sjukvårdssystemet och i samverkan mellan olika professioner och verksamheter. Ett gott teamarbete, innefattande både hälso- och sjukvårdpersonalen och patienten, ökar möjligheterna för att undvika diagnostiska fel. Utbildning, fortbildning och träning i den diagnostiska processen är centralt. Kollegialt stöd är avgörande, inte minst för nya läkare men även för erfarna.   

Vidare kan systemstöd och processer behöva utvecklas. Det kan handla om att felsäkra till exempel remisshantering eller bevakning av undersöknings- och provsvar.

Åtgärder för att minska risken för diagnostiska fel

Ställ följande tre kontrollfrågor:

  1. Vad kan det annars vara?
  2. Vad talar emot diagnosen?
  3. Är det mer än ett problem?

Ha alltid minst tre differentialdiagnoser i åtanke.

Involvera patienten i den diagnostiska processen.