Samverkan och kontinuitet

Samverkan och samarbetet mellan olika aktörer, verksamheter och nivåer löper som en röd tråd genom hela hälso- och sjukvården. Brister i samverkan kan innebära en stor risk för avvikelser och ytterst leda till vårdskador. 

Utbyte och överföring av information

Samverkan

I varje överlämning sker utbyte och överföring av information. Det kan handla om en patient som ska skrivas ut från slutenvården till den kommunala hemsjukvården och där information måste överföras från en vårdgivare till en annan. Ofta är flera vårdgivare involverade. Det kan också röra olika verksamheter på samma sjukhus eller olika personalskift på en och samma avdelning.

Vissa patientgrupper är särskilt utsatta, till exempel patienter med cancersjukdom, multisjuka äldre och personer med samsjuklighet, särskilt psykisk ohälsa i kombination med somatisk sjukdom eller missbruk. 

Utbyte av information mellan olika vårdgivare kräver att patienten har lämnat sitt medgivande.

Personer som behöver insatser från både kommun och landsting kan behöva en samordnad individuell plan (SIP). Information om SIP och utbildningsstöd för personal inom landsting och kommun finns hos SKL och hos Socialstyrelsen i vägledningen Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan.  

Ökad kontinuitet med en fast vårdkontakt

Patienter med omfattande behov kan ha stor nytta av en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt ska tillgodose patientens behov av samordning, kontinuitet och säkerhet. Det är verksamhetschefen som utser en fast vårdkontakt. Patienten kan också själv begära en sådan.  

Läs mer om lagkrav på sidan Patientlagen och i Hälso- och sjukvårdsförordningen.

Hos Socialstyrelsen finns frågor och svar om fast vårdkontakt och den nationella vägledningen Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan som kan stödja i arbetet med att upprätta lokala rutiner för funktionen fast vårdkontakt. Hos Socialstyrelsen finns också foldern Fast vårdkontakt - När, var, hur?, som riktar sig till patienter och personal.

Andra kontaktpersoner kan också stödja patienten

Andra namngivna kontaktpersoner kan finnas i hälso- och sjukvården, där de vanligen är specialiserade inom sitt område. En kontaktsjuksköterska i cancersjukvården kan till exempel också ha en samordnande funktion med ett övergripande ansvar för patienten och de närstående. I uppdraget ingår att

  • vara särskilt tillgänglig
  • informera om kommande steg i behandlingen
  • ge stöd
  • förmedla kontakter med andra yrkesgrupper.

Ytterligare några exempel på sådana kontaktpersoner kan vara en samordnare i den psykiatriska hälso- och sjukvården, en specialistsjuksköterska i barnsjukvården eller en distriktssköterska i hemsjukvården. 

Vägledning till stöd för att öka patientsäkerheten i vårdens övergångar

Vägledningen Patientens övergångar – framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som kan öka patientsäkerheten hos SKL vänder sig till såväl personer på verksamhets- och ledningsnivå som medarbetare inom landsting och kommuner och ger konkreta exempel på hur nya arbetssätt kring samordning och övergångar kan spridas och implementeras.

Samverkan vid upphandlingar och organisationsförändringar

Samverkan är också viktig vid till exempel upphandling av medicinteknisk utrustning och av läkemedel. Ny teknisk utrustning behöver utvecklas med en tydlig kunskap om hur arbetsuppgifter utförs ute i verksamheten.

Det är en fördel om till exempel användargränssnitt är testade av erfaren personal som kommer att använda utrustningen i sitt dagliga arbete. Om erfarna team får testa utrustningen i simulerade scenarion kan dolda fel och risker upptäckas.   

Vid större systemförändringar, till exempel om- eller nybyggen och omorganisering av vård är samverkan mellan samtliga inblandade aktörer och riskanalys viktig.