Roller och ansvar

Flera olika aktörer, organisationer och myndigheter ansvarar för, följer upp och stödjer insatser inom patientsäkerhetsområdet. Alla bidrar till att göra hälso- och sjukvården och tandvården säker.

Här kan du läsa om rollerna för

Patienten och närstående är viktiga delar av teamet

Patienten och de närstående är viktiga delar av vårdteamet och bidrar till en säkrare vård.

Patienten har en unik kunskap om sig själv och sina levnadsförhållanden och förutsättningar. Den patient som vill ska därför kunna vara med och påverka och planera vården, så att den anpassas och fungerar så bra som möjligt för hen. Patientens delaktighet och rätt till information är reglerad i lag.

Patienten ska alltid kunna lita på att den som ger vård har de professionella kunskaper och det omdöme som situationen kräver. Delaktigheten får inte leda till att patienten känner sig otrygg eller rädd för att inte få en fullgod vård om hen inte själv ingriper. Det är alltid vårdgivaren och hälso- och sjukvårdspersonalen som har ansvaret för att vården är säker.

Närstående kan vara delaktiga om patienten godkänner det

Många patienter vill att de närstående ska vara involverade i vården och behandlingen. Patienten ska dock själv bestämma i vilken grad och vilken information de ska få. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt och patienten avgör vilken information som får lämnas ut.

Informationsmaterial till hälso- och sjukvården

Handboken Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig hos Socialstyrelsen

Handboken Patienter och personal utvecklar vården – En handbok i fyra steg för erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling hos SKL

Skriften Säker vård – en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner hos Svensk sjuksköterskeförening

Informationsmaterial till patienter

Handboken Min guide till säker vård hos Socialstyrelsen

Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar i arbetet

Alla som arbetar i hälso- och sjukvården ansvarar för hur de utför sitt arbete. Personalen ska utföra sitt arbete så att det stämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet och ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård.

Det är inte bara legitimerade yrkesutövare som ingår i gruppen hälso- och sjukvårdspersonal. Till exempel räknas undersköterskor, vårdbiträden och tandsköterskor som är verksamma vid en vårdinrättning och medverkar i hälso- och sjukvård som hälso- och sjukvårdspersonal. Läs mer om personalens ansvar på sidan Centrala lagar och föreskrifter.

Handboken Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig hos Socialstyrelsen

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården hos Socialstyrelsen

Vissa befattningar innebär ett särskilt ansvar

Det finns arbetsuppgifter som bara får utföras av en yrkesgrupp eller vissa yrkesgrupper, eller som kräver särskild utbildning, kompetens eller befattning. En uppräkning finns på webbplatsen Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården hos Socialstyrelsen.

Inom hälso- och sjukvårdspersonalen finns också roller som innebär ett särskilt ansvar, till exempel MAS, MAR och chefläkare.

MAS och MAR

Inom den kommunala hälso- och sjukvården ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, med särskilda angivna ansvarsområden. Det kan finnas flera MAS i samma kommun och de ansvarar för det verksamhetsområde som kommunen bestämmer. Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, är motsvarande befattning inom rehabilitering. Läs mer om deras ansvar på sidan Centrala lagar och föreskrifter.

Meddelandeblad för MAS och MAR hos Socialstyrelsen

Om MAS och MAR hos Socialstyrelsen

Chefläkare

Ofta är det en chefläkare som ansvarar för att anmäla händelser som har medfört en allvarlig vårdskada eller hade kunnat göra det. Chefläkaren är ofta en kliniskt erfaren läkare med chefserfarenhet och lokal kännedom. Hen arbetar övergripande med att utveckla patientsäkerhet och kvalitet, hantera klagomål och lex Maria-anmälningar.

Chefläkaren kan också ge kunskapsstöd i medicinjuridiska frågor, mediekontakter och katastrofplanering. Lokalt finns flera exempel på ytterligare arbetsuppgifter av varierande karaktär. Begreppet chefläkare är inte definierat i någon lag eller föreskrift.

Verksamhetschef

Verksamhetschef är en övergripande befattning med särskilt ansvar inom hälso- och sjukvården och tandvården. Verksamhetschefen har det samlade ansvaret för en verksamhet och kan till exempel utarbeta rutiner. Det är vårdgivaren som bestämmer vilka uppgifter och skyldigheter verksamhetschefen ska ha inom sitt verksamhetsområde.

Om verksamhetschef hos Socialstyrelsen

Arbetsuppgifter kan fördelas på olika sätt

De flesta arbetsuppgifter är inte reglerade på så vis att det finns krav på vem som får utföra dem, och det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården och tandvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas. De allmänna reglerna om en god och säker vård på hälso- och sjukvårdens område gäller dock och påverkar indirekt hur arbetet kan fördelas.

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården hos Socialstyrelsen

Vårdgivaren

Vårdgivaren ansvarar för verksamheten och har ett uttalat ansvar för patientsäkerhetsfrågorna i lagstiftningen. 

Vårdgivaren ansvarar också för att verksamheten har ett ledningssystem som ska anpassas efter verksamhetens inriktning och omfattning. Det ska innehålla de processer och rutiner som behövs för att verksamheten ska hålla hög kvalitet.

Dessutom är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär att vårdgivaren ska

  • planera, leda och kontrollera verksamheten så att kraven på en god hälso- och sjukvård och tandvård upprätthålls
  • arbeta förebyggande för att minska risken att patienter drabbas av vårdskador
  • utreda händelser som har medfört en vårdskada eller hade kunnat göra det
  • ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet
  • anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg, IVO
  • informera patienter som har drabbats av en vårdskada
  • dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten och årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer om vårdgivarens ansvar på sidan Centrala lagar och föreskrifter

Handboken Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig hos Socialstyrelsen

Om vårdgivaren hos Socialstyrelsen

Patientnämnderna

I varje landsting och kommun ska det finnas en patientnämnd – en fristående och opartisk instans som svarar på frågor, tar emot synpunkter och klagomål och ger råd. Nämndernas uppgift är att stödja och hjälpa patienterna genom att främja kontakterna mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen och hjälpa patienten att få den information hen behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården.

Patientnämnderna återkopplar också till vården när det gäller iakttagelser och avvikelser som har betydelse för patienterna. Syftet är att vården ska få kännedom om eventuella förbättringar som behöver göras. Patientnämnden är inget övervakande organ och har heller inga disciplinära befogenheter.

Organisationer på nationell nivå

Sveriges kommuner och landsting, SKL

Sveriges kommuner och landsting, SKL, är en arbetsgivar- och intresseorganisation för alla kommuner, landsting och regioner. SKL:s uppgift är att stödja medlemmarna och bidra till att utveckla deras verksamhet, bland annat när det gäller patientsäkerhet. SKL ger därför ut handböcker, vägledningar och kunskapsunderlag med åtgärdspaket för riskområden.

Dessutom administrerar SKL databaser för mätningar av viktiga patientsäkerhetsindikatorer, vilket ger verktyg för uppföljningar och analyser. Man publicerar också rapporter som beskriver patientsäkerhetsområdet, lyfter fram goda exempel och sprider kunskap om nya arbetssätt och metoder. En viktig roll är att hålla samman nätverk med experter och medlemmar som ska stimulera till erfarenhetsutbyte och lärande.

Om patientsäkerhet hos SKL

Vårdföretagarna/Almega

Vårdföretagarna/Almega är en arbetsgivar- och branschorganisation för privata vårdgivare. Målet är att medlemmarna ska ge en högkvalitativ, säker och effektiv vård och omsorg. Organisationen deltar bland annat i nationella samverkansgrupper och driver frågor om transparens, nationella kvalitetsindikatorer och redovisning av dessa för profession, patienter och närstående.

Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Löf

Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Löf, är ett rikstäckande försäkringsbolag som ägs av landstingen och regionerna. Löf försäkrar de vårdgivare som finansieras av landstingen och regionerna.

Uppdraget är att utreda och lämna ersättning till patienter som skadas i vården och arbeta för en ökad patientsäkerhet. Löf arbetar därför skadeförebyggande genom riktade insatser, utbildningar och forskningsstöd. Löf har tillsammans med yrkesorganisationer startat flera patientsäkerhetsprojekt som är riktade mot hälso- och sjukvården.

Svenska Läkemedelförsäkringen AB, SLF

Svenska Läkemedelsförsäkringen AB, SLF, är en kollektiv försäkring för alla som har skadats av läkemedel. Den har skapats genom en frivillig överenskommelse mellan läkemedelsföretag och nästan alla bolag som verkar i Sverige ingår (99 procent av alla sålda läkemedel).

Professionsföreningar

Professionsföreningarna inom hälso- och sjukvården arbetar aktivt med kvalitets- och patientsäkerhetsarbete och tar fram metoder och verktyg till stöd för hälso- och sjukvården.

Svensk sjuksköterskeförening, Svenska läkaresällskapet, Sveriges arbetsterapeuter, Fysioterapeuterna, Dietisternas riksförbund och Sveriges Tandläkarförbund har tillsammans tagit fram skriften Säker vård – en kärnkompetens för säker vård hos Svensk sjuksköterskeförening.

Den beskriver vilka kunskaper som medarbetarna behöver för att kunna ge en säker vård och vad som karaktäriserar en organisation där patientsäkerheten sätter prägel på hela verksamheten.

Svenska läkaresällskapets, SLS, kommitté för säker vård

Svenska läkaresällskapets, SLS, kommitté för säker vård bildades 2011 på grund av det starkt ökade intresset för patientsäkerhetsfrågor. Kommitténs syfte är att arbeta med frågor som rör säkerhet i vården och att vara en expertresurs i kontakten med departement, myndigheter och andra aktörer. Inom SLS är kommittén en intern remissinstans som samordnar svar från sektioner när det gäller patientsäkerhet och kvalitet. Kommittén arrangerar också möten och utbildningar, bland annat för chefläkare i samarbete med Löf och Sveriges läkarförbund.

Svensk sjuksköterskeförening, SSF

Svensk sjuksköterskeförening, SSF, är professionsorganisationen för alla legitimerade sjuksköterskor och ska stödja och driva utvecklingen i professionen och inom kunskapsområdet omvårdnad. Det gör man genom att bland annat sprida forskning, ta fram kunskapsunderlag, arbeta med opinionsbildning och ta fram och föra ut metoder för verksamhetsförlagd utbildning. Vidare erbjuder föreningen redskap för diskussioner om värdegrund och etik och arbetar aktivt med att förbättra kvaliteten i vården.

Nationella myndigheter med särskilt uppdrag inom patientsäkerhetsområdet

Flera myndigheter har uppdrag inom patientsäkerhet, och de ska ge vårdgivarna tillräckliga förutsättningar för att främja en hög patientsäkerhet. Myndigheterna styr på olika sätt, till exempel genom föreskrifter eller tillsyn. De ska också stödja vårdgivarna med kunskap, kunskapsutveckling och metodutveckling och ge stöd i hur lagstiftningen ska tolkas.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har en verksamhet som riktar sig mot hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Myndigheten tar fram bindande regler i form av föreskrifter samt kunskapsstödjande och vägledande produkter som hjälper hälso- och sjukvården att utveckla praxis och arbetssätt. Det kan vara nationella riktlinjer, andra rekommendationer och indikatorer.

Dessutom förvaltar och utvecklar Socialstyrelsen flera olika register och är statistikansvarig myndighet för vård- och omsorgsområdet. Socialstyrelsens patientsäkerhetsarbete är myndighetsövergripande och sker i samverkan med flera olika myndigheter och parter. Läs mer om Socialstyrelsens patientsäkerhetsarbete på sidan Mål och strategiskt arbete.

Det är Socialstyrelsen som prövar och utfärdar legitimationer för hälso- och sjukvårdspersonal.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har tillsyn över all hälso- och sjukvård i Sverige genom att utreda anmälningar till IVO och inspektera vårdverksamheterna. IVO ansvarar också för tillsyn av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Resultaten från tillsynen återförs till vårdgivarna och allmänheten, både i enskilda ärenden via beslut och genom nationella och regionala analyser.

IVO tar också tillvara patienternas erfarenheter. För att bidra till utvecklingen av patientsäkerheten och främja ett lärande i vården arbetar IVO även med dialog och vägledning i sitt arbete.

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten ansvarar för folkhälsofrågor och verkar för en god folkhälsa. Man har bland annat ansvar för frågor som rör vårdrelaterade infektioner och vårdhygien, och man samlar in, analyserar och förmedlar kunskap i frågor som rör antibiotikaresistens.

Folkhälsomyndigheten tar fram kunskapsunderlag och åtgärdsprogram som kan användas i vården och utgör också ett expertstöd. Bland annat ansvarar Folkhälsomyndigheten för att övervaka antibiotikaresistens, antibiotikaanvändning, vårdrelaterade infektioner inom äldreomsorg och särskilt boende (HALT). Folkhälsomyndigheten har även utvecklat ett infektionsverktyg som stöd i hälso- och sjukvården som stöd i registreringen av vårdrelaterade infektioner.

Läkemedelsverket

Läkemedelsverket ansvarar för att patienten och hälso- och sjukvården har tillgång till godkända läkemedel och verkar för att de används på ett ändamålsenligt sätt. Läkemedel granskas och godkänns för marknadsföring av Läkemedelsverket eller den gemensamma europeiska läkemedelsmyndigheten European Medicines Agency, EMA.

Samtliga misstänkta läkemedelsbiverkningar ska rapporteras till Läkemedelsverket. Det gäller även biverkningar till följd av fel i läkemedelshantering, överdosering, missbruk, exponering i arbetet eller vid så kallad off-label användning. Vidare följer Läkemedelsverket och EMA upp säkerheten för läkemedel löpande.

Läkemedelsverket har också tillsyn över medicintekniska tillverkare och produkter, och övervakar att tillverkarna följer de lagar och föreskrifter som finns inom området. Myndigheten utreder olyckor och tillbud och vidtar åtgärder för att samma sak inte ska hända igen. Ett viktigt underlag är hälso- och sjukvårdens rapportering av allvarliga händelser och tillbud med medicintekniska produkter.

Läkemedelsverket publicerar regelbundet tillverkarnas säkerhetsmeddelanden. 

E-hälsomyndigheten

E-hälsomyndigheten samordnar regeringens initiativ och de nationella initiativen inom e-hälsa. Myndigheten ska bidra till ett bättre informationsutbyte inom hälsa, vård och omsorg och ansvarar dessutom för register och IT-funktioner som vårdgivare och apotek behöver, bland annat för att förskriva och expediera recept.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket är expert- och kontrollmyndighet på livsmedelsområdet och arbetar för att befolkningen ska ha bra mat och dricksvatten, att information om maten ska vara pålitlig och för att främja bra matvanor. Myndigheten har tagit fram material om sjukhusmåltider i syfte att undvika undernäring bland patienter och främja tillfrisknande.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket ser till att företag och organisationer följer lagar om arbetsmiljö och arbetstider. Målet är att minska riskerna för ohälsa. Alla arbetsgivare ska regelbundet undersöka om det finns risker i arbetsmiljön och åtgärda dem. I arbetsmiljön innefattas både den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har krav om rapportering av oplanerade händelser av betydelse ur strålskyddssynpunkt. SSM ska säkerställa att inträffade händelser, som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig oavsiktlig bestrålning av en patient, personal eller allmänhet, har utretts i nödvändig omfattning och att tillståndshavaren har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå god strålsäkerhet. Det är tillståndshavaren, som också samtidigt är vårdgivaren, som är ansvarig för utredningen. Hälso- och sjukvårdspersonalen anmäler det inträffade till tillståndshavaren enligt de interna rutinerna för avvikelsehantering. Om händelsen har betydelse ur strålskyddssynpunkt ska tillståndshavaren anmäla det inträffade till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Riksdag och regering

Riksdagen och regeringen ger ramarna för hälso- och sjukvården i form av lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet. Läs mer om lagstiftningen på sidan Centrala lagar och föreskrifter.