Mätningar och resultat

Varje år drabbas cirka 100 000 patienter av en vårdskada i Sverige. Det innebär att nästan 8 procent av alla vårdtillfällen leder till en vårdskada.

För att vården ska bli säkrare måste alla i vården arbeta förebyggande och följa resultaten av patientsäkerhetsarbetet. På den här sidan får du veta vilken kunskap du kan hämta från bland annat

  • mätningar av förekomsten av vårdskador
  • skadestatistiken från Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Löf, om hur många patienter som årligen drabbas av patientskador de kan få ersättning för
  • Inspektionen för vård och omsorg, IVO:s, iakttagelser inom tillsynen.

Säkerhet handlar inte bara om frånvaron av något negativt, det vill säga risker, utan även om närvaron av något positivt. Varje dag får tusentals patienter vård och behandling utan att någon skadas. Därför ska vården också studera det arbete som ger goda resultat, och ringa in hur och varför det fungerar, för att se till att saker går rätt från början.

Läs mer om begreppet säkerhet på sidan Ordlista

Många faktorer påverkar patientsäkerheten

Säkerhet påverkas av en mängd faktorer och variationer. Det går att mäta säkerheten genom att följa och analysera vad som har hänt i verksamheten, hur pålitliga verksamhetens processer och arbetssätt är, hur medvetna verksamheterna är om risker och vilken beredskap de har för att hantera risker. På så sätt kan du som arbetar i vården fånga in det som redan har inträffat, det som pågår och det som kan komma att ske i framtiden. Typen av verksamhet har också betydelse eftersom risker och risknivåer skiljer sig mellan olika verksamheter.

 

Olika mått för att undersöka patientsäkerhet

Det finns olika sorters mått för att undersöka patientsäkerheten:

  • Utfallsmått som rör avvikelser, vårdskador och oönskade utfall speglar patientsäkerheten i en verksamhet och visar hur systemet har fungerat bakåt i tiden.
  • Process- och strukturmått speglar hur systemet fungerar nu och hur det kommer att fungera i framtiden, med indikatorer för till exempel den patientsäkerhetskultur som råder, verksamhetens sätt att lära av både avvikelser och goda resultat, och verksamhetens sätt att organisera det dagliga arbetet för att uppnå en god och säker vård.
  • Andra mått ger en bild av patientsäkerhetsarbetets förutsättningar och kontext. Måtten kan till exempel handla om bemanning, tillgång till vårdplatser, kunskap och kompetens på plats kring patienten och om personalen får regelbunden träning för att upprätthålla kunskaper och färdigheter.

Kvalitetsregister inom många medicinska områden

Inom många medicinska områden finns kvalitetsregister som samlar och ger verksamheterna data om till exempel

  • verksamheternas följsamhet till medicinska vårdprogram och riktlinjer
  • utfallet för patienterna
  • oönskade utfall
  • patienternas uppfattning av sin vård och behandling
  • patienternas syn på kvalitet och säkerhet.

Aktuella mätningar, resultat och rapporter

Det finns ett antal mätningar och rapporter som ger en bild av patientsäkerhetsarbetet. Här nämns några.

Lägesrapportering inom patientsäkerhetsområdet

Rapporten Utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet 2017 hos Socialstyrelsen är ett kunskapsunderlag till stöd för det fortsatta patientsäkerhetsarbetet på nationell och regional nivå. Den redovisar nuläget, speglar skillnader i utfall, beskriver genomförda och pågående utvecklingsarbeten och utvecklingsområden. Rapporten riktar sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

Rapporten Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård – Lägesrapport 2017 hos Socialstyrelsen berör också säkerheten i vården. Den riktar sig till beslutsfattare på nationell nivå.

Rapporten Vård och omsorg om äldre – Lägesrapport 2017 hos Socialstyrelsen berör säkerheten i vården och omsorgen av de äldre. Den riktar sig till beslutsfattare på nationell nivå.

Öppna jämförelser säker vård

Öppna jämförelser säker vård ger en nulägesbild utifrån ett urval av indikatorer inom området säker vård. Att mäta och följa indikatorer är ett sätt att belysa kvaliteten inom en verksamhet. Öppna jämförelser redovisar variationer mellan olika huvudmän. Syftet är bland annat att vara ett stöd för beslutsfattande på olika nivåer och utgöra ett underlag i diskussionen om hälso- och sjukvårdens framtida utformning och utveckling.

När det gäller säker vård omfattar rapporten indikatorer som ska

  • återspegla förekomsten av vårdskador
  • visa i vilken utsträckning vården vidtar åtgärder för att förebygga vårdskador
  • belysa strukturella förhållanden som kan påverka förekomsten av vårdskador
  • belysa allmänna förhållanden och variationer som speglar hur säker vården är.

Öppna jämförelser – Säker vård hos Socialstyrelsen

Markörbaserad journalgranskning, MJG

Vårdgivarna mäter förekomsten av vårdskador genom markörbaserad journalgranskning, MJG, med stöd av Sveriges kommuner och landsting, SKL. MJG är en svensk anpassning av metoden Global Trigger Tool, GTT, och metoden går ut på att ett granskningsteam strukturerat söker i patientjournalerna efter händelser och företeelser som kan tyda på avsteg från det förväntade vårdförloppet och att en skada eller vårdskada inträffat. På så sätt blir det möjligt att identifiera, analysera och lära av vårdskador och tillbud som annars kanske inte skulle ha uppmärksammats.

Markörbaserad journalgranskning, MJG, hos SKL

Punktprevalensmätning, PPM

Punktprevalensmätning, PPM, innebär att ett visst fenomen observeras under en bestämd dag. SKL bjuder in till återkommande nationella mätningar av vårdrelaterade infektioner, trycksår och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. SKL presenterar följande aktuella resultat från PPM:

Resultat från kommunernas punktprevalensmätningar för trycksår och fall hos Senior alert

Resultat från mätning av vårdrelaterade infektioner i slutenvården hos SKL

Resultat från mätning av basala hygienrutiner och klädregler hos SKL

Resultat från nationella trycksårsmätning hos SKL

Svenska HALT

Svenska HALT är en årligt återkommande punktprevalensmätning som genomförs på särskilda boenden. Alla Sveriges kommuner är inbjudna att delta med sina verksamheter. Mätningen är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Syftet är att stödja det lokala förebyggande arbetet med vårdrelaterade infektioner och rationell antibiotikaanvändning.

Svenska HALT hos Folkhälsomyndigheten

Verksamheters överbeläggningar

På SKL:s webbplats publiceras resultatet av landstingens månatliga rapporter om verksamheternas överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser.

Överbeläggningar i vården hos SKL

Skadestatistik hos Löf

Löf publicerar årligen sin skadestatistik över antalet anmälda, utredda och ersatta patientskador.

Skadestatistik hos Löf

Iakttagelser inom tillsynen hos IVO

IVO publicerar årligen en rapport med iakttagelser inom den samlade tillsynen.

Tillsynsrapport – De viktigaste iakttagelserna inom IVO:s tillsyn och tillståndsprövning för verksamhetsåret 2016 hos IVO

Iakttagelser och avvikelser hos patientnämnderna

Patientnämnderna ska rapportera iakttagelser och avvikelser som har betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Varje år ska patientnämnderna lämna en redogörelse över patientnämndsverksamheterna till IVO, som systematiskt ska ta tillvara informationen.

Sammanställning av klagomål som inkommit till patientnämnderna under verksamhetsåret 2016 hos IVO

Landstingens mätning av patientsäkerhetskultur

Åren 2011–2014 mätte landstingen patientsäkerhetskulturen vid två tillfällen.

Patientsäkerhetskultur hos SKL

Indikatorjämförelser hos OECD

Vartannat år publicerar OECD indikatorjämförelser mellan medlemsländerna i rapporten Health at a Glance. Den innefattar närmare 50 indikatorer med jämförelser av kvaliteten i hälso- och sjukvården. Senaste rapporten publicerades hösten 2015. Syftet är att identifiera viktiga områden för kvalitetsförbättringar.

Rapporten Health at a Glance hos OECD