Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård

Delegering är en speciell form av arbetsfördelning inom hälso- och sjukvården. Att delegera är att överlåta befogenhet, alltså vad någon får göra.

Det här är en förenklad sammanfattning av några av de mer centrala bestämmelserna i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård i syfte att ge en allmän överblick. Sammanfattningen är inte uttömmande och föreskriften kan även innehålla fler eller mer nyanserade krav. Texten på den här webbsidan ersätter alltså inte texten i föreskriften.

Läs hela föreskriften hos Socialstyrelsen

En sammanfattning av föreskriften

Delegering är en speciell form av arbetsfördelning inom hälso- och sjukvården. Att delegera är att överlåta befogenhet, alltså vad någon får göra. Hälso- och sjukvårdens regelverk ställer främst krav på hur arbetsuppgifter ska utföras, inte vem som får utföra dem. Delegering behövs därför oftast inte för att fördela arbetsuppgifter. För vissa arbetsuppgifter finns dock reglering som innebär att de bara får utföras av vissa yrkesgrupper men att de också kan delegeras till annan personal.

Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan, ansvarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften.

Regler om hur delegering ska gå till finns främst i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2002:12) om delegering inom tandvården finns förbud mot att delegera vissa arbetsuppgifter inom tandvården.

Av bestämmelserna i SOSFS 1997:14 framgår bland annat att

  • den arbetsuppgift som ska delegeras ska vara klart definierad
  • ett beslut om delgering är personligt
  • den som meddelar ett delgeringsbeslut ska vara såväl formellt som reellt kompetent för den arbetsuppgift som delgeringsbeslutet avser
  • den som delegerar en arbetsuppgift ska klargöra för den som tar emot delgeringen vilka teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att fullgöra arbetsuppgiften på ett fullgott sätt
  • om den som tar emot en delgering inte anser sig ha tillräckliga kunskaper för uppgiften får uppgiften inte delegeras
  • ett beslut om delgering ska gälla för viss tid men högst ett år.

Ett delegeringsbeslut ska dokumenteras och innehålla uppgifter om

  • vilken arbetsuppgift som delegeras
  • vem som delegerat uppgiften
  • till vem uppgiften delegerats
  • tiden för delgeringsbeslutets giltighet
  • datumet då beslutet fattades.

Den som delegerar ska så snart som möjligt underrätta verksamhetschefen om delegeringsbeslut som han eller hon har fattat.

Den som har delgerat en arbetsuppgift ska bevaka att den arbetsuppgift som har delgerats fullgörs på ett sätt som är förenligt med en god och säker vård.

Lämnar den som har fattat ett delgeringsbeslut sin befattning upphör delgeringsbeslutet att gälla.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården finns det bestämmelser om när och hur delgering av iordningställande och administrering av läkemedel för göras.